Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sör
607
sötgiiir n
Bn 45. Bu 183. MB 1: 276. ST 324. — Jfr geta-,
ni[iiiz-, svina-, syiula-sör.
SÖr, adj. L. Jfr P|iSÖr.
söre, «. Jfr a-, ej)-, men-, tvä-söre.
sörgap, n. L.
sörgata, /. L.
sörgrlia (sorogha. söruglia. syrogha. -ar),
v. [hl. saurga] smutsa, nedsmutsa, orena, hildl. hall
sagdhe thz wara vmug-Iiclict at söruglia sit eghit
härberghe Bil 377. soal lian ... ey lenge sörogha mina
ordinem ib 797. mz syndom smitta ocli sörghn alomO]iis
säng som tokna tlio hälglia kirkio Ber 67. — refl.
sörglias, smutsas, nedsmutsas, a sax ok tiugu arom
sörghas äldre lians klii|ie älla slitna Bu :04. — i
andlig el. sedlig mening, thiu öron syroglias wid Ii mill
ordh Bil 455. huru myklo mer kroppen prydhis wtan
til for fanytto äro swa myklo mer smittas siälin ok
sörghas innan til Ber 29. Bir 3 : 420.
sörgliia, se. gyrghia.
sörna (impj. -adhe), v. [Se. dia t. sörna. Jfr
Mnt. soren] förtorka, vissna, swa snart som frukten
war aff qwisten, siiriiadhe lian Lg 3: 591.
Körning (-igh),/. förtorkande, vissnande, qwisteus
si)migh oc tilrhet Lg 3: 591.
sörogher (-llgher), adj. I Isl. saurugr] smutsig,
oren. eg. och bi/dl. kasta lians liik vndi sörogli
lienio-lik hws Bit 480. aff waato iorilli oc siiruglie MB 1:
79. mz söroghe spyau MP 1: 231. vars herra iliesu
fötir värö söroghe af vägliinom Bn 75. sörogh smitta
Su 428. niosin tliydher väriildena thy at hon Hr
sörogli ok l|änna giri grundlös Bil 614. vtan orena oc
sörogha tlianka Bir 3: 5. the blotz kiildha . . . som
rensa oc heela sörogt biärta Ber 284. Bil 956. KL
119. Bo 146. Bir 2: 130.
sörpa, f. [Ar. surpa, sorpe. Jfr Isl. syrpa] sörpa,
röra. nar the kommo . . . mz sitli etberfulla blandh,
oc omilla sörpo Lg 3 : 274.
SÖrpta, f. = sürpa. migma, sörpta CIV 8.
SÖSt, adv. nyktert, måttligt, tliän skal söst lowa
(för lewa el. liwa) thär radh skal styra (jas qui rite
tenet se subrietate refrenet; mot sv. Fdan. ordspr.
lyder: theu scal ware tedrcr ther rath sval styras) GO
467; jfr Kock, Medeltids ordspr. 2: 217/. Jfr
NOSt-eiiika.
söster, se systir.
stita, f. [,V. sota] Jfr bagya-, skiir-,
ston-söta.
SÖte, f. [Isl. sæti] 1) sötma. Jfr lnuilSÖtP.
2) sute, gentiana purpurea Lin. sötlie er godh fforo
inagha wärk och aff henne far man spy ok hon cr
godh for liffuerbyldh LB 2: 65.
süter (sööter. ». söt. sööt. sööth. komp.
sötare. sötarin (f.) Gr 318. sötaren (pl. nom. f.)
ib (Cod. D) 368. sötlier (u.) Ml) (S) 292. superi.
sötaster), adj. [isl. sætrj 1) söt, sum liar söt
smak; äfven i allmh.: som har behaglig smak, ljuft
smakande, välsmakande, ey inaktas min sin til at
skilia älla scodlia mällan beezst ok söt MP 2 : 230.
adarn at söta frukt af träiio Bu 139. mz sötasta
bou-agho Bir 2: 196. liwat är sötare än honagcth MB 2:
116. thz är ey alt got i magha som i mwnnc är söt
GO 769. thy bruna notheu liawir thäu söta kärnan
ib 12. thz kötitli är sötast som näst är beneno ib 230.
sööth win LB 2: 9. välloktande drykkia ok soto
(dulci a) Bir 1: 41. thz watn war got ok niykit sööt Al
5025. ib 41.95. thou sötasta smaken . . . lungsamlika
,) sik hälla Su 204. ib 282. — med dat. söt (suavis)
är människionno lygninna brödli MP 1: 1-3. — bildl.
vanlika är thz äntigia vaiisnmpt älla omöghelikit at
af beske hedhirgirinua root framgange sfit kär]eksins
frukt Bn 99. hwarke lnetli sötba eller swra skall tliw
mik . . . koma till ath neka honom Lg 3: 122. — söt,
ej surnad, ej löpnnd. j söta iniülk LB 1: 97. ib 2: 31. 32
3: 169, 7: 11. IMxi\s. Su 205. 2) söt. ljuf.
behaglig. i sötaste lukt Bu 402. Su 282. sötaste röker Bil
128. en hebrözk mö . . . Iak sö!a lioto i pipo Bu 182.
ä[|l]g|å su[u]go sötall sang ib 23. ib 14. Lg 41. mz
siito tona Fr 287. opta konibir swidhi äpte sötan
kladha GO 739. see ... oc tliänk hwat liof oc sööt
tbiisson ordliiu värö Bu 89. alle wiidradho jfuir l|änna
. . . viso ordh ok sötu tiiiigu Bil 266. ey är thz
wndhcr at. aff thorn niiiniie gingu wt söt. ordh som
fordhiini sötlika iiiintus widh vars herra söta föther
ib. boll VIItfik ban weil . . . mz sötli ordh . . , the
aff Ilfartans kerlek gingo ff A’ 1: 1887; jfr 4.
aat-bärandis sölasta hugswalilsiuna ordh Su 205. til aldra
sötasto hugnat oc miitte Ans g 181. söt åminnelse Bu
12. vm söta iingia Ml’ I: 3.13. sniakiii ok seen at. gud
iir sötir (suavis) ib 183. war söte herra ihesus
eliri-stus ib 85. th ii äst. . . . aldra sötast . . . Hoff j
än-litit, mild j äniietb, sööt j ordliom Su 205. wiirldinna
snille ledliir til ysälliniia dal hul|an som blomstrandis
synis j wärldz tbiiiga fulstoplikhet . . . sööt (amcenn)
j bedliir. blötli j lusta Bir 1: 275. sighnadh vardlie
the söla stund ther mik ledde a Mlira fund Iv 3994.
Invad iir söther en ha|fwa thou weil som honom
bo-wisar kerlek j gen Ml) (S) 292. — med dat. th in
talan iir os sötarin iin honagh Gr 318. söt war thz
iianipnit hanuni Bil 128. han är sötir siälinne Bir 1:
186. MP 2: 140. KL 340. hwariom är sin sör söth GO 623.
enkte är mik söth ällar hwgnelikit tänkia oc skodlin,
wtan äwerdelika tingannas godhet Lg 3: 412. — söt,
täck, älsklig, fingo se . . . en wiiuasta ok thiikkasta
oc sötasta smaswon . . . hulken albi lokkadbe til sin
älskoglia KL 30. 3) söl, kär. wars herra ihesn
christi ordh til simia vtualda ok sötasta (dilectissimam)
brudli Bir 1: 3. matidiana spurdhe sina sötasta syni
huru the komo mz liue til landa Bil 351. söto fafier
Bu 170. sötasta dotter ib 491. söte herra käre Iv 329.
söte herra konung UK 1: (Albi) s. 214. o min
sötaste gud|i (o mi deus) Su 282. o sötaste jhosu Ber
2S4. o söte jhesu ib 282. 4) söt, .fager, vacker,
inställsam. aff thera sötba ordh kom i swerige eeth
stoorth mordh ItK 3: 1157. the danske hfidlie sötli
tall ib 2548. 5) mild, saktmodig, mz sötlie awitau
Bil 697. o aldra sötasta söüthet (o piissima dulcedo)
Su 210. war thwlug, war mild, war söt Ber 115. —
ra. adr. sött, ljuft. Jul . . . riuknr söt Bu 75. Lg 92.
— Jfr huiiags-, iäni-siiter. — söta ros (-roos),
f. sötunge, glädjeflicka, til raab hws som war räknadh
för the qwiniio som nw kallas en söta roos (mulieris
meretricis) MB 2: 5.
SÖtgiiirn (-garn), adj. [Fdan. sodbgærn] begärlig
efter det som är sött, lysten efter sötsaker, ä är söt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
