Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - temperering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
temperering
623
testament
süfTtidelikhet, iinlittens gladhskap oc hiärfans frögdh
tempereradhe hon i nakro måtto mz iinlittens blyghe
enfalloghet ib 406. temperera ok mattha thz ena mz
ty andra Gers Frest 30. 4) blanda, teinperas (för
tempereras) hon (örten) med komiiilk LB 7: 11. 6)
doppa? j tho wathneno temperera wakn oc harnisk
VM xLvin. temperera thz (järnet) j thesso väskoune
ib L. — temperera sikj iakttaga hofsamhet!
mo-ralitas iir gömd ho thinne eghne dygdli, tik temprera
j dygdhoin mz allom androm Spec. Virg. s. 77. — Jfr
t ii m pra.
temperering (temprering), /. återhållsamhet,
hofsamhet, själfbeherskning, tempreringin Spec. Virg.
s. 302. tillägh tempreninginne (för tempreringiiine et.
-ina) thy forosagdho godlio (adde temperantiam bonis
premissis) ib (båda språkprifven enl. uppgift af Dr.
K. Geete).
ten (teen. theen. -ar), m. [/s/. teinii. Jfr Mnt.
tén] eg. rotskott, uppspirande qvist; smal gren el.
käpp. • 1) ten, slända, fra terz ok tel nons sat
hon vif» vfif iilla ten: alla naal Bu 5. bödh säthia han
til rok ok theen mz qninnoni Bil 707. ib 805. Bo 14.
Su 210. nar . . . hennas finghra toko rokken oc
then-eu Lg 3 : 403 . 2) stekspett, en stor stek han alf
hiorten sker och siden fram til elden här han reff
thz a en storan teen och stekte ther badhe köt och
ben Iv (Cod. B) s. 236. ä giwir gudli aa güran teen
(aptis . . . verubus) GO 44. 3) ten, smal stång (af
metall), göth järn smith j stäkkotta tena PM xlvi.
tha ypnes jiirnpipan mz enoni then ib. — Jfr
iiirn-ten.
tenlniiger (telnunger. telninger.
teelning-er. telonger. tenunger, se somartenlunger.
-ar), »i. [eg. dimin. af tell; se Bugge, Tidskr. f.
Filol. .V. R. 3 : 270 /. Jfr Isl. teinungr] skott, telning.
träplantare luilkin som i sätir planto quist iilla telong
(surculum) j thorran stok Bir 3: 65. ther hitto ban
t|iro telninga alna liögha stånda Lg 92. tliässe tliro
telningaiie ib. ther plantadhe ban tho teelningana ib
93. the thre teelningane stodho ther ib, een telnung
eller spruti skal vtliwaxa aff iesso roth ST 205. Jfr
somartenlunger.
tera (thära), /. [Mnt. tére] 1) beteende, skick,
sätt; beskaffenhet, egenskap, iir blygd enom månne en
god tera quinnonien är hon halffwa mera MD (S)
227. 2) det som anstår el. tillkommer (ngn), en dare
. . . itli puudh gul bad honom (konungen) om
konungen swarado thz är mera än pläga wara en daris
thera MD (S) 308. 3) verksamhet, arbete,
bemödande? paa intlio annat war thera akt en holla thera
stad mz frid ok endräkt ok haffwa ther til mögelig
t härå intlie war annath thera begära MD (S) 231.
tera (impf. terde BSH 5: 133 (1506). part. pret.
n. -at Mli (S) 240), r. [Mnt. tören. Ä. Dan. tero.
Sr. dial. tera] — tera sik, bete sig, skicka sig,
uppföra sig. wtan . . . ban sik wel j sin vngdom
haffwer tcrat MD (S) 210. tha niwnde ban sik illa
thera ib 261. the wnga skullo sigli riddheüg thera ib
241. at the sik epther hans wilia thera ib 268. thee
thera siig nw som danneswena i alle motto BSII 5:
141 (1507). ib 133 (1506).
terliker (pl. n. -liken Lg 3: 155), adj. [Jfr
Mnt. térich] höfvisk, värdig, behaglig? torliken
skip-ilse mz mattolikom nidhcrhängiaudis näsom Lg 3:
155.
terpentin, m. f [Mnt. terpentin. Franska
térébon-tliine. Lat terebiiithina] terpentin, tagh hoiiagh mnxstix
ysop terpentin LB 7: 216. PM 6, 11.
terz, se tiirz.
tesaurerare, m. [Mlat. thesaurarius] konungens
skattmästare, ath jngeii capitenare ma loffgiffwa äller
tilstädya uokroni fanga lösa segh före päninga wthan
thesaurerarens ja oc saintykke, annars 111a
thesau-reraren taka the päningana til fatabwrens ägw, hwilka
swa anamades före fangans lösn VM 35. ib 37. Jfr
ib xcvn /.
testament (täatament- thästament SD KS
2: 169 (i409). testamänt ib 1: 23 U4oi).
tästa-mänt lf K 64. tastamänth PM xn, xvi.
teste-ment ST 276; Al 499, 10201, 10507. testemänt ib
10196. tästementh: -et LfK is), n. [Isl. testament.
Lat. testamentuni] L. 1) testamente, testamentarisk t
förordnande, förordnande som ngn gör rörande det
sätt hvarpå efter hans död skall förfaras med hans
förmögenhet, vi ... györum . . . wart bäggiä
testament af fy go[izo. gufi liawer oss ... här i ior[irike
. . . laant oc giwit SD 5: 561 (1346). |icttii breff oc
testament., som giort, scriwat oc giwit var i löjiesom
ib 568. tha giordhe en siwkir Riddare sit testament
Bil 748. ST 276. PM xii, xvi. Al 499, 10333. thu scal
scrifwa mit testemänt ib 10196. mit testemont som
iak nw ändar ib 10201. ib 10507. gör jak . . . mit
testament innan swa måtto SH XS 2: 361 (1411). skipar
iak, säther ok stadligar mith thästament oc min
yt-ersta wilia ib 169 (1409). — bild!, siälwir diäfwllin
skal göra häniia tästament Bir 3: 5. ban giorde etli
011 th testameiith her nid lire BSII 5: 119 (1506). 2)
testamente, testamentarisk disposition, i testamente
disponeradt gods, donation, för iin var testament
äru guldon SD 5: 567 (1346). sipän var testament
äru gulden ib. thu linfwer ey guldit mit testament
Bil 749. jak . . . kiinnis mik ha|fwa stadfäst the
gafwo oc testamänt som hustrv ingrid sonadotter gaff
wreta clostrc SD XS 1: 23 (1401). skal lian (d:
in-täktismannin) . . . scrifua lata alt offer testament
oc gafuor VKR 38. abbatissan ranzaki ... alt
testament gafuor oc offer ib. — bild I. kiärlek ok
ödh-myukt ok fatikdom gaff han sinoin brödhrom j
testament Bil 798. thiissa dygdhena teedlio badhe var herra
oc varfrw j allom thera gärningom. hulka tho giffwa os
til testament Bo (Cod. B) 34ii. 3) förbund, löfte,
testamente, i relig. mening, hwar een som haffwir
kärlech til gudz lagh oc hälga fädherna testament
MB 2: 225. niyno brödher . . . äru stadgadhe vndir
äwerdoligx liffs tästament (sub testamento rrternre vit re
effecti sunt) ib 301. mith tästamänt tagher thu ... i
th in mwn Lf K 64. 4) testamente, tid då ett af de
af Gud stiftade förbunden, det gamla el. det nya, är
gällande, gamb|a, nya testamcnt[it], gamla, nya
testamentet, tiden fore, efter Kristi födelse, swa som abel
war förste martir i gamb]a testamcntit swa
stephanus i uyio testamcntit Lg 291. ib 3 : 28, 344. LfK 7,
18, 19. Su 165, 369. 5) testamente, en af de
hufvudafdelningar, i hvilka de bibliska böckerna indelas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
