- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
634

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tilbyrian ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tilbyrian

G34

tildirva

253. then tidh gudheltx kärlex eldir . . . tilburdhis at
optflndas Bir 2: 289. — Jfr byria til.

tilbyriail (-börian), /. påbörjande, företagande,
sättande i verket. godlier fortanko wtan tilborian Sn 240.

tilbyta, v. genom el. vid skifte tilldela, thet war
k ön gen til byt BSII 5: 94 (1506). — part. pret.
genom el. vid skifte kommen till besittning, at lian icke
annertz wisto en peder olssons fader olaff jönsson war
nil steedcs fornögder oc tilbytter j allom sakom epter
synom egnom wilie BD 3: 230 (1490).

tilbiira (tel-), v. L. 1) bära till, bära,
frambära, tillföra, eg. och bildl. til huilchin rwm scal them
tilbäras aff clostirsins thiiinarom widh oc watn V KR
25. til baaro (praferebant) tho färska staka qwista oc
palm trä honom som rensadhe tämplot MB 2: 309. got är
at nakat got tilbära Bir 4: 335. ib 6. — tillföra,
påföra; påbörda. at the sculli prestum last tilbära HD
80. 2) bära till, hända, opersonl. at sua var
tcl-burit Bu 504. 3) tillkomma, tillhöra, opersonl. äu
siälin haffdhe sin gudh fulkär i allom thingom som
henne tilbär HD 100. — Jfr bära til.

tilbiirliker (». til berligit FM 493 (1510)), adj.
tillbörlig, som til berligit iir FM 492 (1510).

tilbögholiker (-lighen), adj. 1) böjd, benägen
(för), aktom siitleiia wara , . . tilböghelika til syndher
Lf K 45. 2) benägen, bevågen, med dat. ban hä|fde
jwdam altidh käran j hoghonom oc war honom
tilböge-lighen äptir hans wilia (erat tiro inclinatus) MB 2: 323.

tilböghelikhet (tyl böghelikheth),/. böjelse,
benägenhet, nienniskeno tyl bSglielikhcth til thz eller
til annath Gers Frest 60.

tilbögliia (-böia), v. — part. pret. tilbögdlier,
böjd för. med dat. war hon natwrlika tilbögdh
closter-like gudelikhet oc renliffsens älskogha Lg 3: 394. —
tilbögliia sik, vända sig till, nedlåta sig titi. alla
tho som bidliia til mik oppa thenna daghen, ällar tik
göra nakon hedher, them skal iak besyndherlika
til-böia mik Lg 3: 660.

tilbögllill, adj. böjd, benägen, oss hopes ati och
äre tlier sielffue wäl tilbögnc (det begynnande til hör
dock här, ehuru sammanskrifvet med följ. bögno,
snarast samman med föregående therj FM 454 (1510).

tilböra, v. (anträffadt blott i 3 pers. sing. samt i
supin.) [Fdan. tilbør, tilbyr. Jfr Mnt. toboren] L.
tillkomma, tillhöra, med dat el. ack. o huru
maiine-lica thu fiilkompiiadhc riddirlikin rät som thcra reglilo
tilbnrdhe Bir 2: 264. thw see alla rätniso j mik ok
liwat huariom tilbör (debetur) ib 3: 47. thorn liafdhe
tilburt at styra os (ipsi . . . debuissent rexisse . . .
nos) ib 473. alla cristna män tilbör at halla ena cristna
tro (omnes christianos tenere oportet unam . . . fidem)
ib 347. thik tilbör at wara tholugha ib 1: 116. ib 7.
MP 1: 7. hweni thet tilbör, rät kunuiigcr at wara
KS 1 (1, 1). tilböras (för tilbör os ?) at höra nakat
inaal för än vi swarom MP 2: 254. ihesu christo
til-bordlie at tliola tholika pino ib 21. tilbördhe christum
at thola dödh ib 25. KL 160. os tilbör at lydhä gudlii
hällar än mannom ib 141. at crisnom ey tilburdho at
ouir skiiras äptir nioysi lagbom ib 158. hwar mik
tilbör (oportet) at dömas ib 171. alf hiinna üdhmiuklikasta
likania taka than hedhirlika likania hiilliin tilburdho
(corpus . . . rjuod . . . decuit) vphögliias äwärdlielika if-

wir al thing j himerikc oc iordhrike Bir 4: (Dikt) 246.
ban giordhe häiine sidhau wyrdhning som honom
tilburdho KL 111. thw vast j thik siäluoni aff ophoueno
änkte hauande j thik miuzskelikit alla vmskiptelikit
sua som gudlii höuir oc tilbör Bir 2: 13. — vara
nödvändigt, med dat. at thänkia världitma höfdbiugia
vara kompna til swa owir måtto storan fatikdom at
them tilbnrdhe (oporteat; de voro nödsakade) nära
sik vidh fodhir som annor oskitllik diur Bo 126. — vara
tillbörligt, jdliir tilbnrdhe (oportuit) at tala först
(tillbörligt vore att först till eder tala) guz ordh än for
thy at i bort vrokin thz . . . thy vilioin vi gaa ok
predikä for hedhningom KL 156. tilbör at i sculin
höra mik ib 174. ib 132. thz tilbör at vi skolom swa
fulcomna alla rätuisona Bo 38. at thu skuli forsma
hedhrin soln ther tilbör (ut condecet) ib 99. härin
lik-aman til gra[f oc jordbin som tilbör (debito möre)
Bir 4: 29. VKR 74. ban . . . kan ey som tilbördho
mz them liffwa ST 383. nar iak skodadhe lians
gud-doms wald liugiiadhis iak vitandis at ban swa ville ok
at swa til bordlio Bir 1: 28. — Jfr bör til.
tilbördhogher, se tilbyrdhoglier.
tilbörlika (-börlige), adv. tillbörligt, på ett
tillbörligt sätt. seg bewisä tilbörlige met sitli fädernis
rike FM 213 (1504).

tilbiirliker (tylbörlig BSII 5: 512 (1512. nyare
afskr.). til byrleker: -lekum Bir 4: (Art) 184. n.
-ligt FM 214 (1504). -likit Lg 3: 416. -liket ib 605,
669. -ligit SO 192; BSII 5: 513 (1512, nyare afskr.).
tiilbörliget FM 519 (lSll)), adj. [Fdan. tilbørlig]
tillbörlig, passande, mz flerum orfium til byrlekum Bir
4: (Avt) 184. mz tilbörlikom hedher Lg 3. 68. presten
. . . sagdhe thz wara ekke böffweliket, ällnr tilbörliket
anama . . . hans offer ib 605. ib 416. thz är tilbörliket,
thz kouunghen ekke maa göra moth sitli lyffte ib 669.
som tiilbörligit är SO 192. BSII 6: 513 (1512, nyare
afskr.). FM 214 (1504). thet ccke tiilbörliget är ib 519
(1511). — vederbörlig, behörig, haffuo ena kisto vel
förwarit med tylbörlig rich ens jern BSII 3: 512 (1512,
nyare afskr.).

tilbiita, t. gifva godtgörelse, gifva mellangift (åt),
med dat. hui]kith godzeth andro scal tilbötä autighiä
met löso äller fastlio FI[ 2: 36 (1413).

tildirva (-dyrva. -dörva), v. — tildirva sik,
djärfvas, drista, våga. med inf. sik til dirwa tässa
jordh . . . foro tham ath hindra SD NS 2 : 335 (1410).
— ref. tildirvas, 1) djärfvas, drista, våga. med
inf. (med el. utan föreg, at el. til at), thy at han . . ■
oskriptadhir . . . tildyrfdhis at taka guz likania KL 28.
the . . . tildirfdhos ey til at ropa ib 410. skalt thu . . .
ey . . . tildyruas thik vidh nakaii likna Bo 40. at ängin
skuli til dirfwas at ransaka the hälgho
träfaldelik-hetz vmskiptelika radli Bir 1: 367. jngen broder
til-dyrffues at giffuo oldcrmannenom ond ordh SO 112.
at nakar mail tildirffdis thenna fridh bryta GS 29
(1375, orig.). jngen tildörffdes ban j jordena leggiä Lf K
216. Bo 121. Bir 3: 318. MB 1: 71, 75, 2: 171, 187, 192.
SD NS 1: 531 (1406). 2) sätta sig i sinnet;
inbilla sig. liwat huxa tha mäuneno som til dirfwas
aff sik (prasumentes ex se) at jak skal ey taka hämd
aff thorn Bir 3: 194. — hysa inbillning, hafva höga
tankar (om sig), til drifs (för til dirfsj enkte af thik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free