- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
635

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tildragha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tlldragha

635

tileghnilse

(nihil de te præsumas) Ber lit, 3) drista gifva sitt
samtycke till! huilken mesterman som tildyrffues at
sueiiana samdrykker ytcrmora förlänges ... än som
nw foreskriffuit staar böthe fem mark wax SO 64.

tlldragha, v. 1) draga el. föra titi (ett ställe),
framdraga, framforsla, tymber huggit ok til dragitli
K K 1: 1718. 2) draga till. tillföra, bänna . . . lydhna
. . . hulkin swa tildrogh (attraxit) bänne thäji hälgha
anda at- hon war vpfvlt vm lian mz"alla liadha gafwom
Bir 4: (I)ikt) 246. 3) draga dt sig, draga in, draga
upp. poort oc windabro the til dragha It K ’2 : 2028. 4)
draga till sig, locka! ä luvar tolikt hans wili til
drog tbcr war tho cngoni faat RK 2: 7535. 5)
ddraga, skaffa, bereda, at the skullo honom angist
til dragha RK 1: 2434. 6) påföra, utöfva (mul’),
bevisa, the forncmpdo frw abdisso öller henne
co|lne||t . . . fcgdha eller i noghra banda måtto ondzsko
til dragha SD KS 1: 539 (14061. — tildragiia sik,
draga till sig. hulkers clarheet ... sik tildrogh allers
there hierta ok synnen som thorn saagho Lf K 248. —
Jfr dragha til.

tildrikka, v. [Jfr Mnt. todrinkcu] dricka till.
med dat. then keysar . . . alexandre hoiiuni tlia til
drak mz got wiiu Al 2281. — bil dl. at jach giordhä
ther samma skaalän riith, som her kuwtli eskilson oc
flerä waaiii medbröder nw nyligä tildrucken iir■ BSH
4: 268 (i5oi). — Jfr drikka til.

tildliva, v. [Jfr Mnt. todrlven] tillfoga, bevisa.
thu hafuer mik til drifuith swik Iv 5678. Jfr driva
til.

tildräkt (tyl-), f. [Jfr Mnt. todracht, qfvenstrm
Isl. tildrättr] 1) tilldragande; dragning,
dragningskraft. niädhan hwar creatura i sinne niatto af
naturlike tildreglit är pliktogh hanom tliiäna Ber 244.
mz gudligx kerlex tildrect ok lenktan Lg 3: 530. är
han genzstan när, i kiirleksens tildräkt Lf K 31. 2)
understöd, bistånd! for then trotyänsto, skatskyllen
och longlige tyldräkt, som foräldre foro oss och wii
i waar tydh swerigcs crone bewyst haffue BSIl 5:
435 (1511).

tildöllia (tel-), v. L. 1) tilldöma. käniiis jak
. . . mik liaua tilldömth härra vlwe haqonsson oeii
attiing SD 6: 18 (1348). VAH 24: 318 (1414). teldömde
jak then forscreffna tegben anbiörne SD NS 1: 274
(1403). ib 442 (1405). tildömde iak for:da niclis i
iädh-rom the wreta beballa ib 277 (1403). nissa ingwarson
ward tildömder een half gard i flata aff thiuma kirkio
BSIl 2: 43 (1397). bon (själen) är thik tildömd mz
riit Bir 3: 106. ib 426, 4: 75, 77. KL 85. 2) döma
till. aff thy at thenne by wadzstena liafuir til foren
waret en landzby . . . oc thet i swa mato til än landzby
at blifue rätlika til dömpt är BSH 1: 115 (1400).
vm thet framdelis eii landzby blifue (för blifue skal)
som thet her til warit hafuer oc til dömpt iir ib.
hon saa sin son ... aff iudhanna böfdliiiigoni
til-dönidan (adjudi atum) fulasta dödh Bir 4: (Dikt) 263.
o tu aldravslasta siell tildömpdh ok värdh äuirdeligom
celde Lf K 235. — Jfr döma til.

tileghna (tileigna: -adhe Lg 3: 528.
til-eyghna Sli KS 2: 44 (i4os). tileygna: -as Su
131. til eygna: -ar Lf K 10. tileyna: -av SD KS
1: 688 (1407); -om VAH 24: 327 (1377). til eyna:

-ar SD KS 2: 82 (1409). tiläghna SD 6: 168
(öfvers. fr. 1441), 169 (öfvers, fr. 1441); -at ib 168
(öfvers, fr. i44ij; -ar ib KS l: s (not), til äghna:
-adhe SJ 105 (1440); -ande Bir 4: 96. tillägna
Sm.nlL 4: 1 i var.; -ar SD KS 1: 21 (1401,
nyare afskr.). tilhägna: -ar 16149(1402). tilengna:
-ar ib 47 (i4oi). til ängna: -ar ib 2 : 326 (1410),
335 (1410)), r. [Fdan. tilegnæ, tileynæ] L. tillegna,
öfverlåta (åt ngn) ss egendom, öfverlåta
eganderätten (till ngt at ngn), afäghnom wi oss thet for:da
goz oc warom arfwom oc tiläghnoui forskrifna jonno
symonson oc lians arfwom til äwärdhelika ägho SD
KS 1: 169 (1402). alla tliesso for:do gozs oc
ägho-ilela . . . affhender iac mik oc niynom arffwom, oc
tileghnor them for:da herra gözstaff magniissoii oc
lians arffwom til äwerdhelica ägho ib 1 (1401). ib 3
(1401), 6 (1401), 8 (1401) o. s. v. VAH 24: 327 (1377). SJ
105 (1440). alfhänder jak inic the for:do jordh oc miiium
arwuni oc tileghnar jak liana vnder vreta kloster oc
thiis formannwm til äwerdbelika ägho SD KS 1: 207
(1403). jak haffuer bonum oc hans ärffwingiom
vp-latit oc til äuerdelica ägho tiläghnat (ajipropriasse)
tbessiii äpterscriffna godz SD G: 168 (öfvers, fr. 1441).
prost matisse oc hans arffwm all tliessa forscriffua
godz fria oc ohindradha tilägbua ib. — öfverlåta,
tillerkänna, allan annan skat oc thiäude som os här
til haffwir tilhört rätteligha. fördragom wi them
fran theniia dagli oc them thz til eghnom
(concedi-mus) til äwigh tiidh MB 2: 258. baffwj förbrwtith
sin hästh oc harnisk, oc then räth han hä|fde til
then fångan hwlketh capitenarenoin tha tilegnas IM
40. — (?) offwirwan iosue alt landith j bärghomen
oc til swdberst, oc laudit som til eghnas josue
(ce-■pit . .. Josue omnem terram montanam, et
meridia-nam, terramque Gösen; öfversättningen beror tydligen
på ett missförstånd) MB 2: 33. — öfverlemna, gifva.
ban . . . tilegnadhe henne ti|lia dyr a sta kronor, oc twå
ädhlasta kiortla Lg 3: 312. 2) tillegna sig,
tillskansa sig. cnghin måtto widli ban, thz är widh sith
1 i ff liakot tiloghna MB 2: 15. 3) egna, helga.
trättan altara . . . som wighiande oc til äghnande ärw
xiij apostolis Bir 4: 96. thz (templet) til cghna aff
gudhcnom jowi MB 2: 295. 4) öfverlemna,
hän-gifva, sammansluta (med), förena (med), swa wart
ban liäiine fullelika tilegnadlier, at ban jntlie gath
höra talas wtan om häune Su 21. kärleken är the
dygdh, som . . . tilegnar oc tilbindher älskaren til
sin älskogha ib. tilfogias oc ti]cygiias then . . .
äwerde-lika fördömda hopenom ib 131. — tileghlia sik,
tillegna sig, göra till sin. tliitn älskare som swa högha
. . . brwdli mz swa enlekom fördel sik til eghnar
(sibi . . . vindicat) Su 14. Lg 3: 528. — sätta sig i
besittning af, tillegna sig, tillskansa sig. an twå iden j
gäll thz j haffwen idher t i eghnat MK 2 : 275. hoo
som tillägnar sigh bredzleruui SO 302. Lf K 10. —
Jfr egiiua til.

tlleghliail (tiil-),,/’. tillegnande. öfverlåtelse tiil
thässa giff ok tiilighnan mere wisso SI KS 2: 10
(1408). ib 12 (140.S), 44 (1408), 52 (1408), 61 (1408), 361
(1411).

tileghllilse (tillägnilse), ». pl.? öfverlåtelse,
Öfverlemnande til! besittning; besittningsrätt, besittning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free