Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tilstandare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilstandare
651
tilstöta
Su 131. tjlstondande sancti laurencij högtidh Lg 3:
539. tilstandande natzsens forwarilse Lf K 70. huru
ban matte frälsas af tilstandande vadha Gr 264. Bir
1: 190. Su 238. MB 2: 290. fore til standandhoni hardom
fallon) ili 332. fore wi tan de swa grömma pinor nu mik
ti]standa Su 394. tilstandande örlögh MB 2:’ 149. sik
redlia ällir forwara moth snarlika dödhen
tilstaandh-ande Su 235. ib 344, 348. — med dat. han wiste
wäl at honom ont til stodh MB 2: 274. til stodh
them än stürre wadhe Lg 3: 48. ib 53. Lf K 275. 16)
stå till, vara möjlig, alle sagdho thz. honom cnghon
both til stodh Lg 3: 713. 17) stå till, vara stäldt.
tykte hauum illa tillstå l)i 43. ther skal wäl tiil staa
RK 3: 1359. — vara beskaffad, the däktingan giik
saa tiill som jak idher siiya wiill och scullo saa tiil
staa RK 3: 2724. — Jfr standll til.
tilstandare (-stcmdare), m. [Jfr Fdan. [-til-standere]-] {+til-
standere]+} hjälpare, biträdare. jak hafuer foreseet tik
en hugneligjn tilhielpiire ok tilstondare j allom
dröff-ueligom iirendon) Lg 3: 527.
tilstaildilse (-elase), n. pl. t 1) bekräftelse,
stadfästelse, til thäs mere visso, tilstnndilse oc
bcwis-ning at thane forncmpde stadhge oc sämia var swa
giordh Fil 3 : 94 (1446). 2) försäkran, erkännande,
medgifvande, hon haffde hanom tha förnöcht the ij
(2) lester jern til godho och fulle nögdh cffthcr hans
eghen tilstandelsse SJ 275 (1459). opter menige sokens
tilstandilso och XII manna ransakan FI! 1: 33 (1455,
gammal afskr.).
tilstikkonna l tha iak tok ena bok i mina lmndh,
tha tänkte iak oppa en sköl, oc tilstikkonna
(möjligen för stilstikkan, best. form af ett af stil, wi. och
stikka, f. sammansatt stilstikka med betydelsen:
skrif-stift) war mik som iak eth spär haffde hafft Lg 3:
330.
tilstorma, v. storma, göra stormning, löpa till storms
(mot ett fäste), the skulu ... medh lek ok
skonit-an göra sik hus ok fäste, ok tilstorma medh makt
ok konst sinne KS 53 (136, 58). Jfr stornia til.
tilstryka, v. anstrykaf täppcs affwan wppa mz
lcer tilstrwkith eth lok (meningen: krukans
mynning tillslutes med ett lock, kring hvilket öppningen
tilltätas medelst lert) PM 12.
tilstrykklaJ v. hota, förestå! j thy skal thu
finna ... aff allo tilstrykkiande ondo (malis
immi-nentibus) tryggasta beskärinan Su 199.
tilstriillgia, v. tvinga, drifva, wi som thetta
enga-ledhis kwnnom höra wtan största graat oc inncrlika
sukkan, tilsträngiaude innerlika warkunnans önkan,
ffallom nw mit j th i in sörghelika klaghan oc ordh
(nos . . . interrnmpere sermonem tuum . . . cogit
com-passionis nostræ veliementia) Su 216.
tilstunila, v. [Fdan. tilstunde] tillstunda, förestå.
tha som frestilsens oc dröffwilsens time tilstwndade
Su 142. thäs mere, tilstwndandc werldenna ändha,
al-moghen wardher wärra ib 150. sädis tymen
tilstund-ande MB 2: 9. — med dat. hnrdasta pynan mik til—
stundar Lf K 275. — förestå, hota. med dat. är thz
swa ath nokroui köpstadh äller sloth tilstwndar
nok-oth örlogh PM 3. — part. pres. förestående, hotande.
tilstwiidande örlögh förwaris PM 3. wärna os ... aff
til stwudandom (instantibus) wadhom Bir 4: 12. —
tillkommande, blifvande, joseph tilstwiidande (futurus)
egipti herre Su 164. — Jfr stuuda til.
tilstliugill, p. adj. vidfäst (med styng), hans öppet
breff ... til hwilkit thetta mit breff är tilstuugit ok
inciglat SD NS 1: 78 (l40l).
tilstydllilsc, ». pl.! stöd, understöd, människio
natur är kranglikin oc widhcrtorff tilstydhilse
(su-stentatione) Bir 4: 94.
tilstyrta (-Störta), v. tillstöta, störta el. falla
ifver, aff wäriaiide all tilstörtande ondli tingh Su
180.
tilstädlie (tiil- HSIl 19: 102 (1505)), adv. [D. [-til-stede]-] {+til-
stede]+} på stället, på platsen, qvar. vppa thz at ban
tilstede blyffuer 1111 nagat effthcrtaal tilkommo SO 159.
kom griipeklow med en campermau, som her bleff
til-stiide effter eder scriffuilse BSII 5: 532 (1513). —
tillstädes. som her wore nw tillstäde i rätthen BSII 4:
158 (1493). ib 5: 168 (1507). till gud fögor jag kombor
sielff till stedo FM 227 (1505). IISII 19: 102 (1505),
20: 161 (1507). — till hands, myn herres jnsigle er
ey til städhe Fil 4: S4 (1499). — Jfr tilstiidhis.
tilstädhia (thill-, tilstadhia: -stadhi Lg 3:
313), v. [Jfr Mnt. tosteden, tostaden] L. tillstädja,
tillåta, til städh mik at jak liiaghe gaa offwir thit
landli MB 2: 106. til städh mik gaa offwir tith land
ib 107. ib 296. gudh tilstadde at twädräkt vart mällan
sichoms stadzniän ib 99. Bir 4 : 44, 65. Lg 331. Fil
3: 31 (1443). hwilken hälstz forman thzta tilstädher
oc tol Lf K 4. hwilkit guddomsins makt haffwir for
be-syndorlika saak tilstaat Bir 4: 79. wille gudh thz ey
tilstädhia Lg 292. 0111 thu mz godhwilia tilstädher, at
taghas fran tik alt thz thik är kärt oc dyrt ib 821.
BSII 5: 516 (1512), 532 (1513). swa som reg|an oc
ad-dicioncs tilstädhia Bir b: 133. — gifva sitt samtycke
till. at iak . . . vnthe ok thill sthaddhe meth godhwylia
the gaffuor ok godz, som myn modher . . . gaff ok vntho
gud hems klosther SD NS 2 : 213 (1409). — fördraga.
at thu ey tilstadhi annan älskara wtan honom Lg 3:
313. — Jfr stiidhia til.
tilstädhilse (-stadilae), n. pl. och f.t
tillstädjelse, tillåtelse, mz wor tilstedilsse oc goduilia SO 163.
aff gudz löuligha doom oc tilstädhilse Lg 3: 349. ib
665. at tässin tilstadilse draghis ey til högfärdogha
människio lära spaan Bir 4: 78.
tilstiidhis (till städis. tiilstädis. til stess.
til stetz), adv. tillstädes, waare swa sake, atj kunne
icke sielffue komma, bedie wij kerlige atj wilio vnne
til goda, at iiogre aff idert folk . . . maa bl i ff ive til
stess boss oss paa förscriffne tijd FM 54$ (1512).
mädh-an förmännene ärw tilstädhos Lf K 143. med them
som tliaa tlier till städis waare SD 4: 100 (öfvers,
fr. omkr. 1500). vy ffatigc men hende icke vare til
stetz FM 602 (1513?). 1ISH 20: 265 (1508). komma
tiilstädis ib 182 (1507). Jfr tilstädllO.
tilställgia, v. tillstänga, tillsluta, jiinelykto hon
sik i eth cappel . . . oc tilstängdhe dörcna jnnantil
om sik Lg 3 : 289. MB 2: 77, 80.
tilstöta (-stötta), v. tillstöta, påkomma, kan
hända at romarskom äller naghrom aff tlieris landom
oc vndirdanom kan örligli äller fiändha til stötta MB
2: 242. forlaat alla thankanna tilstötande storma
Ber 276.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
