- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
658

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - timelika ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

timelika

658

tinne

VKR 9. af thy dyrasta hionalaghi ther nakautiiiia
vardh Bir 4: 139. ih 143, 145. tha wardh . . . han heeld
som nakat (för nakanj ti|lia bezt Bil 870. 6) tid,
utsatt el. bestämd tid, tid för uträttandet af ngt. tha
timan kom som sakt war bi 49. the . . . hafva vissan
tiina at vt ga ok at atir koma Bir 1: 257. the vt
gaa j ovissom ok oskipadom ti mom ib. ib 256. 6)
tid då något bur el. kan göras, rätt tid, lämplig tid.
vm han j rettom tima komet haffdo BtFll 1: 456
(1362). nu ftr tiinc. at [m gif niuld atar muldene Bu
141. thz iir nw time at thu scalt taka lön Bil 863.
nw iir thäs time at thu scalt äta vidher mit bordh
ib 158. ini är ther vitl linie til Iv 2977. Fr 409. ii
talafcn vtan tima mången liägoma Bu 23. akta ella
göma huazko tidh ella tima KS 43 (no, 46). for tresce
tho icke wilde göre i tiid ok tima teris skat BtFll
1: 132 (1506). ib 164 (1508). FM 274 (1506). PM 72. —
god el. tillräcklig tid. migdoiiia . . . kom tel linns
priidicau go[iom tinia Bu 186. — tid, tillfälle, rådrum.
iak gaff henne thyma at hon skulde göra bätringli MB
2: 336. thu liafwer ey tima til at thu mit breff alt läsa
wil Al 6047. 7) för visst ändamål afsedd stund,
for-suma ey thina tima (lärostunder), liuarcc arla äller sirla
FI 129. — för visst ändamål afmätt tid, termin, theni
hecl ar oc yfrit länge tima fore laghthe waro fore
komma oc bewisa huat rät the haftho til thet
for-scripna götz S]) NS 1: 43S (1405). ib 440 (1405, nyare
afskr.), 2: 219 (1409, nyare afskr.). 8)
tidsförhållande; förhållande, omständigheter, skipa tit àtbäue
serlika epto ty som åldr ok tiino knnno sik skipa
(prout rerum ac temporum varietas exigit, ita te
ac-commodes tempori) KS 21 (51, 22). annar akarin iir
skipadhir äptir timanom (temperiem temporum) Bir
2: 308. — Jfr alliiign-, afrads-, an-, aptans-,
aptaiisangs-, ars-, arvodhls-, barn-, barns-,
bru|ilöps-, byrgh|ia-, böna-, dagh-, dagha-,
drykkis-, drövilsa-, döds-, fasto-, liko-,
llske-leks-, tliirdhungs-, frids-, födslo-, fö|iilsa-,
helbryghdho-, hvilo-, hiilghona niiisso-,
liiigh-tidliis-, inla-, klokko-, lif-, lifs-, liina-,
niidh-dags-, liiidhnats-, niorghon-, liiorghoiis-,
iiatta-, näts-, natsangs-, nons-, nätter-, o-,
ottosangs-, paska-, pestilentio-, pinilsa-,
piiio-, prims-, prörilsa-, qvald-, qvälds-,
regh-lo-, sext-, skriptamals-, skyrdha-, slaktara-,
stafin-, syslo-, sädlia-, sädhis-, tiirz-, ]ling-,
|iiugs-, var-, yinter-time, äfvensom laghthinga-,
]iinga-tiinar. — tima daglier, m. [hl. timadagr]
lycklig dag, lyckodag, tiisdagh är tinia dagh (fausta
dies mar/is operis subit omen et artis) 6O 348. ■— tilllll
glas (timme-), n. timglas, bafvandes i siiino hand
itli limmeglas T K 274. syntes honom sancta birgitta
oc haffde eth tima glas i sinne hand, huilkit som
syntes när wara hvpit BK 213 — ti|lia riighll, n.
regn som kommer i lämplig tid, regn i rät/an tid.
sanctus marci|us , . . gaff iordhiiine alzscona fruet
jueruätis mz wilda vädhrum ok tima regnum Bil 257.
war herra skal . . . giwa tbiiine sädli tima riigbn MB
1: 427.

timelika (timilika L. timeligha. timelige.
tymelika L. tymeliga. tymelige Fil 1: 110
(ii92, gammal afskr.). timmelega. tijmeligän HSH

20: 199 (1507)), adv. [Isl. timaliga] L. 1) tidigt, i
tid. ginstan thässa litla clara framkom i tliätta liusit
tilbyriadhe hon mykyt tinielica oc klarlica lysa KL 322.
arla vm morghoniii komo iudba höfdhingane oc the
främsta af folkeno timelica atir Bo 191. ath han eigh
komber timeligha til ärffuodhe SO 6. huilket allom
mannoin radeligit är timmelega göra SD 6: 157 (1849?
gammal afskr.). fingo wij the sania breff ey sa
timelige, at wij kunne hafua reeth oss oc komid til thet
mötho BtliK 268 (1471, orig.). Fil 1: 110 (1492,
gammal afskr.). är tryggare at forlata värlzlica rilcedoma
timelica (tempeslive) än lialla them alt til ändan Bir
8 : 322. o sääl anghor oc scriptamaal, som timelika
göras Sn 240. FISH 20: 199 (1507). — i rätt tid. at
lagman met klärkom oc aluiogha ey timelika til thet
kominga wäl komet gita BtFll 1: 456 (l362). 2)
tämligen, i tiden, thz litla godha the göra athcrlöner thu
them her timelika Su 157. här tymeliga näpste MB
2 : 296. — Jfr be-, o-timelika.

timeliker (/. -liken Lf K 115. n. -likit Su 131),
adj. [Fnor. tillialigr] timlig, tillhörande el. egande rum
i tiden, iir ther syndciina pina äwerdeliken iin tho at
synden war stakkot oc timeliken Lf K 115. 0111
likam-lika oc tiinelik dröffiiilso Su 33. äptherfülghia
timelika lönen ib 260. ib 131. 293, 346.

tiinp (tyrnp Hildebrand. Sveriges Medeltid 1: 449),
111. [ Sv. dial. tiinp. Mnt. tinipe, t ymp] spets el. topp
på hufvudbonad; spetsig hufvudbonad; kapuschong?
hans brede timp thz war lians lad It K 1: (Albr) s.
213.

till, n. [hl., Ags. och Mnt. till] tenn. wrbanus
skipadhc at all altare kar skulu war(a) aff gul älla
siluir ella ti 11 Bil 39i. MB 1: 421.

till, n. f spets, tagg. i rimsl. the (stridsvagnarne) waro
som en borgh 0111 kring ther kunne äiigin koma in the
waro bygdhe mz panka ok tin Al 3246. Jfr thule.

till, n.f [Jfr Isl. liudr] = tinne, i rimtl. ban
styrer thz (landet) äpter wiliu sin ful wäl badhe
borgh ok tiu Al 3820.

tinde (tinne), »1. [Jfr hl. tindr] L. Jfr liarvn-,
iärn-, stal-tinde (-tinne). Jfr tinne.

tillfat (ten- USII20: 88 (1507); BSII 5: 529 (1513)),
n. [Fnor. tinfatj tennfat, ix thinfath, smaa oc stoor
FH 3: 100 (1447). HSH 20: 88 (1507). BSII 5: 529 (1513).

tlllflnska (ten-), f. [/"»OJ-, tinflaskaj tennflaska.
vnum par tinllasko SD 5: 572 (1346). 1 ten flaska
Fil 4 : 84 (1499).

tillkaillia (ten-),/. [Fnor. tinkannn] tennkanna.
v ti cett krwss eller tenkanno LB 7: 308. 11 tenkanner
HSH 19: 167 (l50ö).

finkar, n. tennkärl. äta ok drykka aff tinkaroni
Bir 3: 259.

tinne (tynne), m. [Mnt. tinne] 1) tinne, en
af de fyrkantiga upphöjningar som med regelbundna
mellanrum följa kanten af plattformen å en byggnad,
mur o. s. v. och i sht borg el. försvarsverk, ena värn
ban (trägården) hafuer om sik ... lagdher mz gull
op a the tinna FI 1066. the finge se enä kösteligä
borgh mz liögä tinnil Va 15. thera borgher ok thera
tinna .4/ 133. land ok borgher ok starka tinna ib 398.
ther stodh förra bådo mwr ok tynna RK 1: 4296,
han sadhe jak skal ekke thz höra at mit hws skal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free