Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tygh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tygh
r,88
tylft
tvieggjair] tveeggad, eth skarpt swärdh twääggiath
MB 2: 76. Ber 268. Lf K 228. Sn 94.
tygh, ». och tyglie («’ Www/.), ». [/*/. tygi. Mnt.
tilch, gen. tuges] L. 1) tyg, redskap, don. Jfr
Ito-, llske-,’ köken-, rldli-, silke-, skrif-tygh,
äfvensom rjtty. 2) tyg, krigsredskap; dft som
hor titi en krigares utrustning; rustning, pl. humlr&Jia
män med fullum tyghuni . . . utsända SI) 5: 566 U346).
herra iwan sit örs tha krafdhe ok al siin tvgli som
lian ther hafdhe le 30S6. ib (Cod. D) 6;i5. marg|| en
hiiladh from haffde sik mz örss ok tygh reeth UK 1:
838. raske liälade ok oblyghe mz godh örss ok godh
lyghc fiilgdo thou joncherra aff stadh ib 4035. redde
sik tha wapn ok tyglie raska häladha ok oblyghe ib
101. all theras tygh ok wakn waro swart oc
styggeliken Lg 3 : 299. rasklika drogh ban siin tygh op a
Iv 1633. RK 1: 1710, 2786, 3794, 4119. t.ho . . . földo
them wt aff thera tyglie ib 3090. Jfr kopal’-,
nial-io-, stäk a-ty gli. 3) krigsredskap och manskap
som vid krigsredskap är anstäldt. Jfr resetygll.
4) skeppsredskap, del som hör ti/I ett fartygs
utrustning. at wi skole liaffua wara bartze igen uiedh all
sin tyg ok takel BSIl 4: 240 (1498).
(ygll (pl. dat. thygiom SJ 127 (1444)), n. och
tyglie, n. [Mnt. tiicb, toge] L. eg. samma ord som
föreg. 1) vittne, vittnesbörd, at . . . ban til swars
kallader varder eller nager tyge here scal SO 78. schal
uldermannen balfiia tweni (för twå) aff radit ther offuer,
fore tygh ock vitne scul, hnat tha giort varder thera
mellen ib 105. — bevis, dümpdhis eptcr theris wilkor
oc for ordhom oc thygiom forncmpdom piider törbo
forserifiia boden til SJ 127 (1444). — intyg, bestyrkande,
bekräftande, stadfästelse, til tygbi thessii snma forbvth,
insighlin . . . loglimaiis wästgiötä . . . [lesso saina
iift-väräude bretie iir oppanbarleka tilhänd SI) 5 : 280 (1344).
til thitssiiis tcstaments oc mins ytarsta wilia thygh
oc witnishyrdh bedliis iak ... inciglo herra jönisa
swartprost. . . . oe herra pädhars i lofftom ib XS 2:
170 (1409). til mere wisso fulbordhan och tygh tlicssa
forseroffna iiriude hengiom wi war insighle for thetta
brcff och liawm bidhit . . . piither bagga . . . ath
iietigia sit insighle meth warom insighloiii til tyghes
for thetta breff ib 1: 233 (1403). til tyglia, forwaring
oc ganzka wisso aldra forserifiia stvkkia ib 336 (1404).
til tygh oc witnishyrdh, tha waro tbiisso fasta ib 316
(1404). ib 173 (1402). C,sr 38 (1413, or ig.), til tess breffs
ythermere wissii stadfestclsse och högre tygh VA I I 24:
325 (1473). 2) vittne, en som vittnar. 0111 ther tw
tyge til iiro SO 111. pethcr haffdbc siin tygh fore som
ära jon i wadhmalsü ok clauus swcder SJ 66 (1437).
ib 154 (1447). jak hawir goodli tyglie, oc findir iak ey
ena sak mz tbässo maune KL 383. MB 2: 378. hiiiiil
oc iordh oc sool hawir iak til tygh (motsv. ställe MB
2: 379: witiie) at iak ey finna kan ena minzsta sak
mz iliesu KL 384. 3) [sannolikt efter Fdan. tog]
koll. (sammanfattning af) edgärdsmän. swa gaa lagh
som inan hawir tygh (a vi fautorum dependet lex
populorum; motsv. Fdan. ordspråk lyder: saa gaar
laaw som liwn baffwer tliow) CO 3; jfr Kock,
Medel-tidsordspräk 2: 2 f.
tjglia (ty ga. tyghia. tigha, se betygha.
tuga. pres. -ar. -er si> xs t- 371 (1401). -ir, se
betygha. impf. -adhe. part. pret. -adher: -at
MELL fj 24 i var. tygdher, se tiltygha), t>. [Mnt.
tugen] L. 1) rittna, intyga, om vittnen, thetta
tlivgh-iom wi ok withnoin fore allom at swa iir SD XS 2: 177
(1409). pether, haffdlie siin tygh fore . . . som tygliadbe
at gerdli van stciidelen sadlie i sit ytersta at. ban
hafdhe . . . ofta . . . budhit clauus gulsniidhi
fornempd-aii gardli heem SJ G6 (1437). thät tygliadbe ber olaff
s war te ok slien suilherland niädh thera swornom edho
... ok thät tyghadho ok flere godbe män här i radhit
swa ok thässe godbe män aff meenhetinno ib 147 (144«).
ib 148 (1446), 357 (1469). kom a radzstufuoiino hans
horst ok lians tygh niädh hanom . . . som . . .
thygli-adlie niädh hanom at the när ok öfwer waro at
ben-rik schiphorst . . . til stodli at hans horst bafuor
hanom . . . betalat . . . Iiännes fädliornc ib 154 (1447).
ther keniles the witnade tugade oc sadlie thet . . .
lians fan niynden haffuer . . . vnt oc giffuit . . . sino
hustru sigrcd hwan tredia pening ib 351 (1469). — om
nämd. vitnadhe thot all iiempden ok thyghiade SD XS
1: 534 (1406). — om person som erkänner en
Sfverlå-telse el. ett afstående. bekänuis iak mik ocli tyghnr
. . . mik hafua . . . op latith ... lassa pädharsson eth
hal|ft örosland jordli SD XS 1: 593 (1406). ib 371 (1404;.
— intyga, kunna intyga, thz skola alle tygia thz
frästa ginom likit fara oe. alinogan gästa RK 1: (Ny
början af Gamla kr.) s. 163. tha leed mangen stora
nöd aff storm liwngel oc ilth wedlier swartebrödber
j skäninge tyga thz meder ib 2: 7337. ib »103. 2)
bevisa, bestyrka, nian bauer mik saktet som will tyghat
mz then man thz saa UK 1: 2714. — Jfr be-, flll-,
ivir-, til-tygha.
tygllilse, n.pl.t bestyrkande, bekräftelse, till tbess
mera wisso och tbygilse, thå bedhis iak . . . erliga
manna iusigel SD XS 2: 231 (l409, nyare afslcr.). Fil
5: i» (1475). Jfr betyghilse.
tykt, lykta, tyktomiistare, se tokt, tokta,
toktomiistare.
tykta, r. [Mnt. tichten. Mht. tibten. Lat. dictare]
eg. diktera; omtala, förkunna, meddela kunskap om?
tykta skälen mangh thing j imturlikom skipilsom
(ra-tio dictat multa en/i a inrerum natura existere),
liwilk-iu sinnen kwnno ey see ällir begripa Su 270.
tylft (tylpt L. tylfpt VGL I J 2: 2. tylt L.
tylth. tölft: -om VGL II Dr 3. tölfft. tolffth.
tilft L. -ir), /. [Isl. tylft] L. 1) ett antal
af tolf. iij (3) eller iiij (4) tölffter piil BSIl 5: 341
(1509). xj tolfft.be piil FM 235 (1505). 2) ett antal
af tolf män som tillsamman svuro i en ed (kallad
tylftar e|ierj. ther liaffdlio manga syner wppa
warit badlie riddara oc andro friborno män oc
bönder boolfaste. wäl| twå tölffter. som . . . drotning
margareta haffdlie tlier til kallat VAH 24: 323 (1454).
wii offterscriffne fyrä tylther . . . göroin witterligt
ath aar effthcr gutz hyrdh Jicdlxx pa thet tridiä . . .
woro wij skickethä ok tilknlledhä aff ... bor sten
sturo ridder och rikesens förständer til ehvekarlehy
adb adskilliä . . . eu trettä som langlige waret
haffuer mellom almngcu i färnäbo och häswnde sokniir
. . . och for:ne elwekarleby forss och konunxfiskä ib 324
(1473). — Jfr tolft samt tvä-, |irä-tylfter. —
tylftar e]ier (tylfta-, tilptär- VGL 1 G 5: pr.), m. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
