- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
691

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tämpel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tämpel

tända

tämpel (tempil KL 3S4; Al 6831; MB 2: 379
(på två st.). )>l. ilat. templlim MB 1: 481. med art.
si it ff. ack. täniplet ill 2 : 220. templet ib 149, 2i;o), k.
[Mnt. tvni]iol. Lat. templum] (Judiskt el. hedniskt)
tempel, mitdhan war herra är wäldogher ower hiinil
oc iordli, tha tliörff han ängalund widh at ho i hans
bygdhom inönstrom oc templum MB 1: 4s1. at han
swa slculle göra widh ihorusalcm oc hälga templet il> 2:
119. ib 220, 26(1, 379. KL 384. CUpidillis tcnillil Al 6831.

tiimpels hus (tempils hws), «. tempelhus,
tempelbyggnad. Al IMS. — tiimpla greve
(temp-la-), m. tempelföreståndare. tcni]ila gretiin (cumes
sa-crurum) gaf iiiaiigum gul Bil 359,

tämpra (tempera: -as LH 7: 11. -ar. -adhe,
-adher), r. [Isl. tempra. Mnt. tompcrcn. Lat. [-tciu-perare]-] {+tciu-
perare]+} 1) sätta gräns för, hålla inom det rätta
måttet, liålla i styr, styra, tygla, tvinga, späka, |iwar
then som skällika tämpra ok thwingar sit kiit liir
1: 18. tliin likamc vari wäl tompradhir
(disciplinatum) ok atir halloghir af owir llödhelikom thingom
ib 60. tämpro (temperet) sin licaninia mz skällico
atir-liallo ib 3: 53. ib 321, 4: 36. VKIl 79. Her 251. nar
han ii Bd gad he ok täniprado sit köt at thiäna
siiil-inno Bir 1: 368. — med dat. thz som . . .
qiiämc-likit är at matlia ok tämpra likamaiinni mildhir Bir
1: 144. 2) styra, hufva, dämpa, til at tämpra
thera lusta Bir 2: 311. thor til at. wrangir löste
skuli täinpras ok atirhallas ib 1: 103. — styra, stilla.
tämpra (tempera) gäldena Ber 109. tämpra wredhina
ib. — lugna? conebitr . . . styrkia hiiiriia tempra skeel
LB 5: 82. hlodlat . . . temprar hjärnan ib 3: 45.
3) hålla tillbaka, ajhålla. atir lialla sin likania ok
han tämpra frän syndom ok osidoni Bir 1: 285. 4)
gifva rätt el. lämpligt mått åt, måtta, moderera.
ther mz tempradhis hans ifucrwätis glädhi Bil 315.
ST 365. titmpradhe (teniperabam) iak swa mina sorgli
ok glädhi Bir 3: 161. mathelikin och wäl
thämp-radher koster Ber 84. 5) afpassa, inrätta,
tämp-radhe (temperavi) iak swa min ordh ok kännedom
at godho män wordho af minom ordhom thes
starkare ok hetaro til godh thingh Bir 1: 184. mång
skällik th ing . . . skipadli oc tämpradh äptir
liatur-inna oc timanmi quänielikhot ib 3: 121. ib 226. hwilkin
thing oc lärdom swa iiru tämprat oc matat at ciikto
linz j them omögel i kit Su 364. — (?) aff thoras inwn
wtgingo klok ordh siktat oc tämprat swasom klcnasta
liiiöl (ex ore eorum quasi farina subtilissima
procede-bat, et sulitilia tesebant) Su 225 . 6) gifva rätta
mått el. proportioner åt, (i behöriga proportioner)
blanda, tak aloe stampa smat oc tämpra thz mz hiiit,
wiiu LB 1: 96. pyla bark brendor och tcmprader mz
ätykyo ib 7: 142. temprar man rökiilse mz win oc
litikio ib 143. ib 2 : 38, 39 , 40, 3 : 35, 5 : 80, 7: 11. 71,
145, 8: 42, 10: 8. temprar man thz j älikio ib 2: 39.
tämpra tz til hopa ib 7: 4. 7) blanda med kryddor
o. d., inläggal tcuipras hennes (lialörtens) roth och
legz widh lorwerk LB 8: 50. tempras henne roth i
honnogh ib. —• part. pret. tälliprndlier, som har
(lämpligt) mått el. måtta; som iakttager måtta, at
han värö mntelikin ok täinpradhir j siue fasto Bir
3 : 304. — måttlig, återhållsam, sobrius thz iir väl
tompradhir at luänmskian takir mat ok dryk väl til

måtto Hu 133. tlieu man som j allom thingom är väl
täinpradhir oc skällikin Bir 2: 223. wäl toktat ok
tämpradh sin ib 1:295. valin skälica tempradhe j liiatli
ok dryk (sobrii) MP 1: 75. — tiiinpra sik, 1)
hålla sig inom det rätta måttet, styra sig; bruka
återhåll, rara återhållsam, tämpra tik mattelika oc
skäl-eka i allom tingoui Lf K 2oo. ther til at mäuncue
skuliii iiiina atirlialla sik oc matta oc tämpra sik
til at lina rättclica (nddiacerent continentiam et
mo-dum rirendi) Bir 2 : 202. — ajhålla sig (från),
tämpra sik stundom aff lollikom ok vidliir thorftelikom
thingom Bir 1: 358. — taga sig till vara (för).
temprar tu tik ey aff hitanom ta faar b.värn in ena
soot LB 3: 12. 2) hafva el. iakttaga måtta, skal
man tämpra sik i atirballeno Bo 135. — tämpra
saman, blanda tillhopa, tämpra alt saman LB 1: 96.
skal man tagha costa (för oos el. oosit) aff rutha
oc alf kom i i ii oc thz hwitlia aff ägltit oc tämpra saman
ib 5: 77. — Jfr temperera.

tämpraii (tümperan Ml’ 2: 72), f. [Isl. [-temp-rnn]-] {+temp-
rnn]+} 1) måtta, återhåll, tho pinas ey vtan äptir
riituisoniic . . . älla liafdhc diäfiillin iinga tämpraii
iilla måtto j sino ilzsko Bir 3 : 448. 2) måtta,
måttlighet, mz riitto tämpraii nytia gudz galwo Bir
1: 308. at halda täiupran i allom thingom Ber 171.
tho thing mz tiimpran göras iirw helsan| ib. —
måttlighet, återhållsamhet, själfbeherskning, skäl i k
tiimpran (temperantia) til siiiliiiua ok likamaneii Bir 1:
144. gaf iak tlicm . . . rätta tämpraii aldra thingh»
(temjieranlia omnium rerum) ib 206. huru the skulliu
thiäna gudlii j skälike ok loflike tämpraii ib 356.
mattolik teiiipran j allom thlnoni sinnom Ml’ 1: 121. ib 2:
124. riit matta och skclik tämpran j mat, dryk och
sömn och allom androm thingom Ber 78. ib 85. —
hofsamhet, jämnmod, godh tämpran (temperamentum)
j sälikhct Bir 3: 178. 3) tvingande, späkande,
späk-ning. thz sniürilsc kar var af ston som beto ahibastrum
ok thy tekiia thz liardba tämpran MP 2: 72. vm thu
älskar rätta täiiiperan oc atirhaldh ib. om thius
likarnas gudelikn oc skälika tämpran Su 50. 4)
mättande, modererande, starkir brändaghe kastar 0111 kul
inänniskiona vtan skällikhetzsins tämpran
(tempera-mento) Bo 140. Bir 1: 119. 5)
blandningsförhållande, sammansättning, beskaffenhet, jak gaff hwarro
natur sina skipan oc tiimpran (temperamentum suum
et ordinem) Bir 2: 310.

tiimiirilse (temprelse), «. pl. 1) måtta.
ath nieuniskyan . . . haffwor ocke temprelse i sielina
öffllillgll LB 7: 73. 2) blandningl ärins tho (0:
thiiia (d. v. s. Jungfru Marias) nasa) ouir alla
är-meta taniprilso (super commixtionem odoriferam
omnium aromatum; aromatum har sannolikt lästs
eremitarum; i förbindelse med ärincta har väl tämprilse
fattats i betydelsen späkuing) Bir 4: 141. ower àl
her-uiota tomprilso ib 156.

tiimpriug (tempringh),/. [Jfr Mnt. toinperingc]
återhållsamhet, sobrietas iir iiidhra inauzsiiis ole ytbra,
aff olofflighoin kötzsins lusta tCBipringh Spec. Virg.
s. 78. Jfr temperering.

tända ( -ir, -de, -der. impf. taude (skriffel för
tände; HCL B 44: pr.), v. I Fnor. tenda. Jfr Isl.
tendra] L. 1) tända, sätta eld i el. på (ngt), på-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free