Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Þ - þingluter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|iingluter
706
tlliokker
unxlamæ, spannamalæ, ættegield, ct thinglamn, necnon
a]ijs omnibus, et singulis, nomini nostro, vel iuri
de-bitis, libera penitus et exempta SD 2: 424 (iS04).
þiuglnter (-loter), m. L.
thillglysa (-liwsa), v. [Fdan. thiiigliusæ]
ting-lysa, på ting kungöra (en rättslig handling), hwilka
contract oc siimyii genistha giordes oc tingliwsdes paà
forscreflfne ting SD 4: 585 (Öfvers, i hdskr. fr. si, af
1400-talet; Småland). — pä ling kungöra öfverlåtehe
af (ngt), thz the (godsen) warre thinglysd oc
skaftford ofto:r sworikis laghum USH 17: 63 (1389;
Vestergötland). thz jac crliko fürstinno fürncmpde ell:r
thorn som hon thz bcfiila wi|, the förnempda goz oc
tillagbur wil lata thinglysa oc skaft föra oc mz allom
swenskom riit fulcompna liita a nesto biirezthinge oc
thiiigsdagh ib.
tllillglysillg, f. tinglysning, på ling verkstäldt
kungörande, på ting gjordt offentligt tilkünnagifvande. med
afs. på kontrakt om öfrerlåtelse af jord. hane . . .
donacionem et assignacionem, publicacione wlgariter
dicta thinglysing, anno pretcrito in festo sancti
andree, confirmaui SI) 3: 719 (132G; Småland). Jfr
thiiiglysning.
tlliiiglysil, /. = thinglysing:. affbender iak mik
. . . tho förnempda hal|f sätte örisland iordh oc
vnder-säter oc vplater bona meth allom skälom oc
landz-laghom, tinglysn, fastom . . . herra ärkobiscop henrika
SD NS 1: 377 (1404; Uppland).
thiiiglysning, f. = thinglysing. quo . . .
con-tractu per nobilem thirkillum birghisson a nio presente
rogatum in ipso placito, pupplicato, modo qui
tliing-lysning appellatur SD 4: 584 (1337; Småland), ib 3:
719 (1326, Småland; duplett af det under
thinglysing anförda diplomet).
þingmal, n. L. Jfr thiiiga-, things-inal. —
þingmala halkor, m. L. — thinginala sak, f.
rättegångssak. tingmåla saker och saköre med lagom
lysa HD 423.
þingniiin, vi. pl. L. Jfr þingsmiiii.
þingriþ (þinghriþ), f. L. Jfr þingarif).
þingstajipr (thyngstadher), m. [hl. Jiingstaftr]
L. tingsplats; ting. do bonis ... do nobili matrona
katorina . . . cum fastis ot laghafang ac oinni
sol-lempnitato legali tam apud ecclesiam hersemo quam
in publico placito thingstadh ad nio douolutis SD 5:
473 (1345, gammal afskr.). — i förbindelse med ett
föregående ortnamn, super qua pcrmutacione, testes
seu lirmarios wlgariter dictos fastar, cidern domino
arosiensi ... in walendahundæristhiugstad . . . dari
fecimus infrascriptos SD 3: 367 (1318, gammal afskr.).
quam . . . pecunie summam ab ipsis totaliter
sublelaue-ram [o: subleua-] secundum loges patrio in publico
pla-cito dicto grænbythyngstadh ib 5: 632 (1347). in
pre-nominato publico placito grænbythyngstad ib. ib 64o
(1317). testes dictos firmarios juxta leges patrio dedisse
et nominasse apud langhundaristbingstad ib 6: 182
(1350). — ss ortnamn, in parochia thingstath SD 4:
2oc (i33i). — Jfr folklands thingstadher samt
þingsstaþer.
pingstäinnn, v. L.
jiingstiimiia, f. L. Jfr |iings stiiinna. —
þiiigstiimiui inan, m. L.
þiiigstiiiiining (-stampning), /. L.
thingsükning,/. L. Jfr things sökning,
þingta, se þinkta.
þingtime, m. L. Jfr þinga tiniar, þings time.
þiiigniiöti (þinga nöti), n. L.
þillgvite, n. [hl. þingviti] L. böter för
underlåtenhet att infinna sig rid ting. Jfr Styffe HSII 1:
XCVii; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 267. nota
le-uata in castro nicepung de skipuist ættægeld
spanna-mal |agha1 nötli iinposicionibus et denariis causarum
(thingwitæ) BSII 1: 62 (1365). ætagiæld et thingwitæ
ib. do ættægiald et thinguite ib 63. ib 64, 65. 66. 69
(1366), 70, 72, 73, 74, 77. Jfr þÍngS YÍte.
þingrltite, ». L. Jfr þings vitne. —
þiiig-vitnis inan, m. L. Jfr (lingsvitnis man.
þingviigher, m. L. Jfr þings vägher.
jiiukta (þincta SML Kp 13: pr. þingta: -är
IlelsL Kg 6: 1. tyngta. pres. -ar. supin. -at), c.
[.Sis. dial. tingta] L. hålla ting. sänt thijt vissa budb
incdh mik uppå nästa thinget, ther iak (d. v. s.
konungen) skal thinkta Ansg 227. konungen skulde thinkta
medli sinom alniogba ib 229. han (landsfogden Olof Jute)
haffuor tyngtad medh os som en god man i alle handho
mattho, ath ban haffuer flytli os alle . . . Iak ok
re th BSll 5 : 498 (1512). haffwer jacli tincktadh j alth
närko och nycöpwnghz län pa idert hcrrisdömo wegna
FM 680 (1517). Jfr þillga.
thioklict (tyokheth), /. 1) tjocklek, vidd
(jfr tlliokker 1J. han (Lucifer) var stoor ok
fasu-ligin, c alna longber ok x alna j breddenno ok
tiok-lictena Lf K 237. 2) tjocklek (jfr tlliokker 2).
klolika wm thio bcsmatia marker skal ha|fwa
wid-heth nädhan wm kringh kafllan ij (l’/j) span, affwan
wm kring hoffwodith hälffthena swa mykitb, och en
fingher meer pa längdena än hon är pa breddhena,
oc tyokhethen skal wara en fingers tyokheth AS 157.
klokka wm fänityo hwndrath besmana marker wil wara
. . . sex finger bredharen än hon är lough, tyokhethen
warj fira finger ib. 3) massa, gynoin . . .
jordhinna tiokhet Su 335.
tlliokker (thiökker. thiukker. thiwkker.
tiukker. tiwkker. tykker), adj. [hl. tøokkr,
þjukkr, þykkr] 1) tjock, vid, som har rid omkrets
el. vidt omfång, icke smal. om föremål som har el.
närmar sig cylindrisk form. skal thässe rotin . . .
vara stark ok thiok (grossa) Bir 3: 62. vm vilians
rot är stark oc thiök ib. ther wäxte rör ... hon
war stark ok vndcrlik miok som en gran swa war
lion tiok (cnlamis grossis ut pin») Al 4928. han
(Videte) war bade tiwk ok bred Di 128. — tjock, vid
(i förhållande till andra föremål), euscbium lät ban
j kysto läggia skembre 011 ban war ]ang]ier ok tlirängro
en han war tliiokkir Bil 588. 2) tjock, icke tunn.
canellabark han är thuegghehonde then thunne lian
är bäthrä en then tykke LB 8: 49. fik han sea en
thiuccastan sten mur ok lät lian ginum grafua Bil
318. thiökkir (spissus) mwr Bir 3: 131. ijc tiocko
bräder FM 360 (1508). — tjock, bred (i förhållande till
andra föremål el. med angifvande af utsträckningens
mått), hon byghde dana virke höghan mur . . . swa
thiokkan. at wäl matlie thwe vaghna mötas owan a
muronom Bil 747. — med gen. el. nek. lian (muren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
