Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Þ - þybarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
þybarn
752
1>y|>ilngli
the äru särj FI (Cod. B) 905. thy at (quamvia) iak
veet at thin signadhe holgho likame äras i hwarie
stimdhiune mz hymerikis sangh. thy wil jak . . . sighia
honom lof ok liedher mz minom syndogha mun Bir
4: 149. þyt i uarin af kirkiun forbuþit at liijra niäso
|iär gafin i iugte vni vtan gingiu i kirkiu sum fyr ib
(Avi) 181. hir]idrängcr thän sum slikt talar a mot
riddärä äller sweiiavapu. ok dyll þy at sant är. tha
fyr än nokor hämd görez tliär äptir, tha wilium wir
at fät kunnukt göres lians härrä SH 1: 669 (1285,
gammal afskr.). — thy SU111, konj. 1) i den mån
som. thy som honom tilöktcs åldren, swa tilöktes
honom aff gud||i hymerikes gaffuor Lg 3: 261. 2)
sås.un, liksom, thy som (sicut) lian fulkompnode mz
gärningenno thz han loffwade . . . swa twärt åmot
skal han latha idher offwirkomma thz ondha mz hwilko
han idher hotado MB 2: 62. — thy thiit, konj.
1) derför a/t, emedan, saara syrgher the iomfriigha
thy thz hon var stad ij sorghsins lugha hon veet
sik änkte taka til rad ha Iv 3792. 2) om ccki iak
ma idher ekke niäla a moot thy thz (nwtsv. ställe i
en Dansk text: do at hj iak thäs aldrigh fanger boot
h 37H. — Jfr hiilder, Jiylder, Jiiis, ii, iin.
|iyliarii, ». L.
þyþa (þiþa. yres. -ir. impf. thydde Bil 705,
783; -O MB 1: 492. part. prel. thydder ib 319;
thyd ib 493), v. [Isl. jiyfla] 1) lyda, uttyda,
förklara, gifva tydning el. förklaring öfver, en
godli-er man thyddo dröinin Bil 783. cassiodorus
theo-logus som thydde psaltarau ib 705. lian . . .
tliydli-ir them scripteua Bo 232. all tliässc thing som
nw äro optald oc thyd MB 1: 493. jak
tliydli-er swa then fughla flok at mykith folk skal här
fi|d|ias op Al 949. stiärnor ok maana wita the tliydha
ib 45. wil iak idher nw thetta tliydha HK 1: (Albr)
s. 209. jak wil idher tliydha aff then riiätf ib s.
212. — tyda, tolka, öfversatta, skriua ok tydha bref
KS 51 (130, 55). är thot mykin hedhr ok tarf, at the
(o: kununga ok höfdinga) kunnen siulue läsa ok tydha,
ok wäl förstanda sin bref ok rokuinga ib (130, 56). tha
een wiisa eller een sånger wäl" diktadher a swenska
tuugo, ward||er |lutter oc thydder a rytza tungo MB
1: 319. — (?) var tbässe bok diktatli swa som ban
(den svenske bearbetaren/) kunne at thydha (näml.
originalett) Fr 3:’23; jfr 4. 2) upplysa, gifva
upplysning om, låta veta, meddela, thz vndra marghe andre
Hero ... aff liwath siwkdom ban laa kränk thz thydher
alexauder vtan wauk Al 712. got raadli wil iak idher
thydha ib 1698. 3) betyda, bemärka, hafva
betydelsen el. bemärkelsen (af), cautemus domino socie . . .
[iät þyþer a vart mal vm pänna niato. siungum guþi
sata sällor Bu 25. ib 17, 21. ecce augnus dei . . . som
þiþer a vart mal: sen guz lamb ib 55. kallas a bok
niale martirum dödher, natale, som tydher a wart mal
fözla Bil 284. ib 82, 111, 163, 307. MB 1: 68, 69. thydher
israel . . . gudhlikau höffdhingia ib 227. kununglikt
namn, suisoui thz hauer tydha a latin, tå är thz
tak-it af styrilse KS 27 (69, 29). i enoni -litlom stadh
. . . som beter segor thz är thydha litin MB 1: 194.
thz er swo mykit thydhe Lg 3: 63. — vara en bild
af, utmärka, tlieune bonadhor . . . war . . , ther
til, at tekna os oc thydha himerikis skipilse MB 1:
496. — betyda, beteckna, innebära, åsyfta, huatli skal
thetta thydha Fr 835. Jiyþ vt þe orþen . . . huat
þe hafa þyþa andeleka Bir 4: (Avt) 178.
oktouiau-iis forstoþ huat tekn liaf[io |iy[ia Bu 63. tbässe thry
swara binom androm threm . . . oc thydha the saniu
thing, som hin thyddo MB 1: 492. altaren thydher
presta wald ib. bordhit thydher andclika födho ib.
grewin vndradho hwat drömiu häfd||e thydha ST 451.
jarlen fik at see thz huffuod. wid hans sadell heugde,
oc sporde huat thz hä|fde at tydä Di 198. tha saglia
alle ath haghen war ille vredhor, ok viste togli ey
hwadh thz tydhe (vita ei hveriu gegnir) ib 247. —
åtföljdt af ]irep. niädh. thz trä haffiier ath thydliä mz
the helgho kirkio Pa (Tung) 41. — betyda, vara
förebud till, båda. thetta barn thydher thik mykitli niceii Al
9862. — innebära, syfta på. huat haffiia tiissa stena sik
tyda (i/uid sibi volutU) MB 2: 11. — syfta (på), med
prep. af. tlior aff thydher thenne ]atina yersin MB
1: 28. 4) innehålla; rara till sitt innehåll
beskaffad; lydaf war thessen boken diktad swa som hon
kan at dydliii (för thydliä? Cod. A som han kunne at
thydha; jfr 1; Cod. F som hon kan nw lydaj Fr (Cod.
B) 3223. — ref. thydhns, 1) betecknas, utmärkas,
åsyftas, thridhia rikitli alf eer . .. thz skal biwdha oc
budb liawa ower alla wärldina. tlier mz thydhes
rcg-iiuui grecoruin MB 1: 14. 2) uttydas, betyda,
sanctus a wart maal som wi lydhom almänuelika, thz
thydhis tho äpter rät latiins maal renfärdhogher oc
faster MB 1: 368. 3) syfta (på), hafva afseende
(på), med prep. til. tros thz almänt at thz
enkaiine-lika tydhis til jouifru marié clostir j watzstenom Bir
4: 88. — þyþíl ut, uttyda, förklara, þyji vt þe orþen
þu nu saglie, Iniat þe hafa þy|ia andeleka Bir 4: (Avt)
178. swa thydde thz wt alexander Al 1096. Jfr
ut-tliydha. — Jfr bethydha.
thydha (tijda. thya. thy. thi), v. [&•. dial. och
D. ty. Isl. þýiía, þýðaz. Jfr Wimmer, Xavneordenes
Böjning s. 44] taga sin tillflykt (titi), lita (till), räkna på,
taga i anspråk, med prep. til. kan ey finnas j rikesens
gtima huarken bretf eller jngodiima hwazske poninga
ellor sniyda ther riket matte til tijda (Hadorphs uppl.
tilltydo s. 184) vm thüm nöden trängde vppo KK 2:
537. konungen sculle til thera thienist ey mere thy
. . . manscap och thienst sagde the honom vp ib 1162.
tha torfwin i aldrigh thya til wart manskap eller
tienist BtltK 105 (1436). then kärlcek och förbindelse
ware föräldre och wij millan rijken, dauniarck och
swo-rigo giort hafwa, ther magin i fiillkomblige til thy ib.
j linfwin ctigom gifwit nogor inacht ytternieer enoni
äu androm som folckit matte thy til ib 104. ingen
stadz weta nagott hein eller kosth eller annat till at
thi FM 62 (1467). — refl. thydhas, hålla sig till,
hafva umgänge med. äldre skal iak (Adam) optare
thydhas henne (Eva), oc ey barn mz henne affla Lg 90.
thydhe? ». Jfr ilthydhe.
thydheliker (-lekurj, adj. [Isl. þýíligr] vänlig,
umgängsam. mannen är aff sin naturlik skipolso milder
ok thydbelekur fram firi all annor wärilzlik diwr KS
4 f8, 5).
thydher, adj. Jfr samtydher.
|ij |iilagh (L. þyþe- VML 11 Kr 23. tyde- KrLL
1114. Þyþu- L. thydho-. þyþa- L. tidho- KrLL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
