Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Þ - thyngd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thy iigil
757
tliyuiuHger
thyrgilsson . . . t|iro thynni ok fam spanne siidhe ib
13 (1380, nyare afskr.). ib 1: 30 (1358, nyare afskr.), 122
(IJC8), 3: 12 (1378, nyare afskr.), 13 (1380, nyare afskr.),
14 (1384, gammal afskr.). I. götz tliwa tliyni sadh v tro
minus ligiandis j kopatylloni ib 1: 266 (1435). — i
latiniserad furm. ju liiis scminantur quiiidccim
thyno-lies SD 1: 278 (1233—47, gammal af skr,; Östergötland).
viium octonariuin sundhastadh 4c »gros lyncopie ju
quibus semiiiantur xxiin thyiioiies ib. predia quo circa
ipsain c i ii i (a t om ad nieiisuram iui:or tliynioniim
pro-priis excoluut sumptibus ib 462 (1272, gammal afskr.;
Östergötland), vt episcopi in procuracionibus
recipicn-dis per duas uoctes, ad pabiiluni oquoruni quinque
thynonibiis, in coruisia qiiatuor iu panibus triticeis
siliginois ti ordeacois tribus thynoiiibus . . . sint
coiitonti ib 560 (1279, gammal afskr.; Södermanland).
duos attuugos in litla bagaby quo anmiatim soluunt
xvi solidos dcnariorum £ xn tliynoiios aiiiione cidern
claustro (d. v. s. Alvastra kloster) assigno ib 706 (1258
-82, gammal afskr.; Östergötland.’). vnuni attungiiiu
iu seby iu parocliia ørabyrgh qui aiiiiuatim soluit vn
(Iiyiioncs & vin solidos . . . confcro in linne nioduni.
do vno thynone fiat ceruisia de altero liaut panos ii
cum duobus tyuonibus cniatur lardum Si butirum in
pytanciani xi. pauperiim . . . viium voro tbynonem
... illi fratri qui in istis laborauerit prosoqueiidis
confcro ib 707. lego ecclcsic lincoponsi ... in
balla-hcllum xii agros qui capiunt sex tbyniones in semine
ib 4: 380 (1334, gammal afskr.; Östergötland). 26
tyn-iioiics hordei ib 2: 153 (1293, gammal afskr.; O
estrik-land). ib 1: 4’.»4 (1275, gammal afskr.; Östergötland)
3: 77 (1312. gammal afskr.; Öste -götland), 272 (1316;
Uppland) o. s. v. — Jfr tuilll.l. — tliyiliu sädll, n.
— thyuia siidhe. laurin/, liiiith tliyrbyornc
haldans-arfbit . . . som erft thu thyniasäd wm aritli 1)D 2: 2
(1383). thw thyniäsiid ib. — thyuia siidlic
(thynn-ia-), n. jordstycke af den storlek att en tön säd derå
kan utsås, etli thynia sädlio i stanbergz nrweno DD 1:
74 (1417, afskr.). etli thyuiiia sädlio i vtiby ib.
thyngd, f. [Isl. þyngí] tyngd, vikt. then tyngdh
(nämt. att tjugufyra osmundar tillsamman väga ett
pund) wiliom wi ath hallas skal i allom bärs retthom
SD 4: 748 (1340, nyare afskr.).
|iyugia (thynga. -ir, -de, -der), v. [Isl.
jiyngja] 1) tynga, nedtrycka el. neddraga (med tyngd).
latandis mik bäiigia lifwandis j galghaiiom thyngdan
mz stänoni Gr (Cod. D) 365. — bildl. tynga, bellinga,
trycka, vm tliänne biscopin vil gaa thrangan wägli vm
hulkin fa män ganga . . . tha af lägge först the
burdhu som liggir a honom ok tliyngir han thz är
wärldinna giri Bir 1: 307. huru skulle hiärtat ther
tliyngt är mz iordzlica tliinga giris byrdbe gita
op-farit Bo 127. komin til mik alle j som ärwodhin oc
thyiigdc ärin mz byrdhom Lg 586. 2) tynga, betunga,
besvära, tliwiuga them oc thyngia mz ärwodhe MB
1: 275. mötir mik alinogbaus fatikdom ok roop hulkin
jak daglilica tliyngir mz mine näruaru Bir 3: 323.
hulkin som thyiige (gravat) sina vudirdana älla
jam-cristna at han skuli hiälpa inz thera päningoin simia
vina siäloni ib 2: 32. — tynga, betunga, ligga till
lunga, at biscopin ey tynghe clostrit owir t|iro dagba
Bir 5 : 48. 3) tynga, förtynga (med sömn), part.
pret. tha i varin thyngde mz hardhoni sömpu Gr
237. — insifva, försoffa, t hy gli n t (för thynght el.
tliyngt; ingravatum) är pharao hiärta, swa soln thäs
niaiitz hiärta, som fast är sompnadhcr, oc ey waknar
för äu widh ondan dröm MB 1: 294 . 4) trycka,
bedröfva, hwat görin i gråtande ok thyugiande
(affli-gentes) mit hierta KL 166 thry thing äru hulkin
nil thynga mik sarlicast j hiärtauo Bir 3: 137. S)
göra tyngre el. svårare, försvåra, miiiiiskian . . .
thyngo (aggravat) sin dom Bir 2: 128. thyngia ok
härdha pinonnar ib 3: 446. ib 447. — þyilgia sik,
tynga sig, belasta sig. en riddare thyngde sik mz
mangum ok thiingom stcnom KL 50. hon . . . thyngde
sik mz them tliungasta klädhiim ok skiniiom som bon
hafdho ib 61. — refl. ]iyugias, 1) förtyngas,
blifva tung. kroppin thynghis ok niödbis Bir 1: 273.
at niäniiiskian takir mat ok dryk väl til måtto swa
at boll äkko thyngis Bo 133. 2) tyngas, betungas,
tryckas, huru myklo meer niaiiiiin wiitfs j världinne
mz sua myklo mero rekenskaps byrdbe thyngis han
Bir 2: 128. — betungas, besväras, |iiir til at vart folk
þyngis oigh af kost SD 1: 670 (1285, gammal afskr.)
Bir 3: 311, 4: 32. 3) besväras, oroas, vill nakar
thyngis ok hindras af tbwiwäl älla läti Bo 232. 4)
oroas, bedröfvas. tyngdlics ban swarlika i sitb hiärta
Lg 673. — Jfr be-, uidher-thyiigia samt o]iyngder,
äfvensom timliga.
tllyngilse, n. pl.! 1) tyngd, känsla af tyngd.
hwilkiu som halfuir tyugilse i sitb hwffuit alf ö| cllir
maat LB 3: 64. Jfr llOVIldlltliyngilse. 2)
betryck. tha skalt thw känna thyngilso (captivitatem;
en annan text har på motsvarande ställe: fa känna oc
röna nödli ok plagho Bir 4 : 284J fore frälse Bir 3: 323.
thyiiuiiiger! och thynning (ack. thynning ST
345. tynning LB 3: 60. tynningh ib 2: 49, 54;
MB 2: 80 (på två st.), pl. ack. tynningia LB 7: 5.
tynningha ib 5: 81. thinninga ib. dat.
thyn-ningom Gr 324. thyaninggom ib (Cod. D) 418.
tynningom LB 2: 52. med art. sing. ack.
tin-ninghen ib 6: los. twinningen ib 7: 334.
twin-ninghen ib 150. thynningena ib 1: 96.
tyn-nyngena ib 7: 160. tynninghenna ib 201. pl.
ack. tynningana ib 2: 63 (på två st.),
twyn-ninghana ib 7: 27. twinningerna ib 200 (på två
st.), twinningenar ib 198. dat. thynningionom
ib 1: 9s), »».? och f. [Fdan. thynning, thiiining, thining.
Jfr Isl. Jninuvangi, þunnvcngi. Jfr äfven Mnt. dunnink,
m. och duiininge, f.\ tinning; i sing. äfven ss
sammanfattande benämning på båda tinningarna, hon . . . satto
spiken vppa manzsons tynningh (tempus) MB 2: 80. saa
ban . . . spiken iufästan j lians tynningh ib. ST 345.
twå ådror som sittya oppa tinningben vtmz ögänän paa
begyä sidhor LB 6: 10.5. om . . . brynen bwlnär eller
aadror i twinniugheo swina ib 7: 150. sywdber man
bonum (0: klofflök) medh buiia ok smör sina tynningh ther
medli thz er göth ffor hoffuidh wärk ib 2: 49. sywdh
polleum j olyo ok wridh pa änne ollor pa tynningh
siwks maiitz ib 54. warda the (rosor) smorde om
nianz tynning ib 3: 60. twå hwffwit i gamalt öl -eller
stryk tz med brent viin om twinningen oc oppo
Messan ib 7: 334. lägge thz kring om äiinitb oc
tliyiining-ena ib 1: 96. ib 7: 160, 201. — pl. tinningar, uekandis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
