Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - undirdragha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tmdirdragha
818
uudirgiva
iclioit] underdånighet, aff wndherdanaheth oc lydno
SD 5 : 209 (öfvers, fr. si. af UOO-talet). eder . . .
värö till all velie tienist och vnderdaiiighet HSIl 20:
226 (1507).
lllldirdragha, v. undandraga, nadhin . . . hwilken
them sik swa wndherdragher (subtrahere) oc flyr
Su 299.
lllldirdriVA, v. tvinga (ngn el. ngt) under (ngn el.
ngt), underlägga, med ack. och dat. at hau alla
world-ena vilde vndir drilfwa (subjuguret) sina walde MB
2: 146.
lllldirduva (-adher), v. [Jfr Mnt. duwen]
undertrycka, förtrycka, ath thorne landzonde motthe icke
hlilfwo vnderdwlfuader aff the omildo fyender IISll 20:
137 (1507).
lllldirdyua (undi-), f. underdyna. confero sororj
mee vnam culcitram (vndidynu) SD 2: 165 (l29l).
Ulldirfal? n. nedstörtande, ath thora (änglarnes)
kompanskap skulle ökias i hyinerike . . . som mynskat
war mz lucifers vndherfaal (sannolikt för nidhorfaal el.
uidherfal. se lli|iprfal 2) JP 94.
umiirfogliate (vnderfoghote. wndi foghote.
vnderfougthe), m. [J9. undorfogcd. Jfr Fuor. [-uudir-fulgviti]-] {+uudir-
fulgviti]+} underfogde, fogde som lyder under en annan
fogde, den som tjenstgör i en fogdes ställe, wij . . .
for-biwdhom worom fougthom och vnderfougthom nokon
man hijndrc, i moth the articulos som i brcffuot for:ne
äre Fil 1: 6 (1357. gammal afskr.). waltar, vndorfoghote
i vpsalom SD NS 1: 405 (1405). aspasius wndi
foghote lät skära hinna strupa swndher mz swärdho
Bil 571.
uiidirgauga (undi-. -ga. -gaa), v. [l). undergaa.
Jfr Mnt. undergàn] 1) underkasta sig, gifva sig. the
vildo cnga lund vndi ganga vtan mz hardhe hand Bil
885. landit skulle alt wndergaa RK 1: 3996. — med
dat. (el. i dess ställe ack.), wi wiliom honum ey vnder
ga Al 1691. lnacedonum skal thu alt vnder ga ib 2892.
ib 7741. parthy oc perses . . . vndirgingo siälfwiliandis
artasyre herradöme Gr 263. 2) underkasta sig, foga
el. finna sig i. kantu ey moor aff oss faa än wy ärom
wane wnder gaa It K 1: 3463. — med dat. (el. i dess ställe
ack.), lydha oc vndhergaa konungxsons budhi MB 2:
221. hoo som icke will låta sigh näpsa och vndergä thot
som hainpnfougden och scxmcnnerna giöra, skilia och
döma SO 308; jfr 4. — gå in på. jach ... begärode___
swar aff t.liem, om the wolo liogen af them (artiklarne)
samfelle och wndergaa BSIl 5 : 89 (1506). 3)
hän-gifva sig åt, sluta sig till? thu som thonna wara
sökta idhkan oc stwdcran haffuer wndhergangit (för
widhergangit? qui hane nostram philosophiam
profes-sus es) Su 115. 4) undergå, utstå, blifva
underkastad. thän oquemelica dödh, som the äru vndi gangne,
sculum vi hämpnas Bil 852. at jak skal ey vndirgaa
(subeam) thungan dom Bir 3 : 330.
uudirgipt (undigipt. undirgiffpt VplL J 13:
2. vnder gifft VML II J 15: 2),/. L.
uudirgiva (undi-), v. [Fdan. undergive. Jfr
Mnt. undergeven och Fnor. undirgefinn] 1)
underlägga, underkasta, med ack. och dat. jak skapadhe
al thingh for mansins skuld, ok iak vndir gaff honom
al thingh Bir 1: 8. at i . . . aldrig . . . oss
wnder-gilfwa andro rike, som skatskyllogc böndor BSIl B: 176
(1507). — underkasta, tvinga (ngn under ngt), til at .. .
vndirgifwa otrona vndir tronna wk (ad subjiciendos
jugo fidei infideles) Bir 3: 166. 2) tillegna,
öfver-låta ss egendom, med prep. undir. afh ände jak mik thän
fornämpdha gardhen ... ok allaledhis wndergiuer
wnder fornämpda prästins bordh BYIl 1: 190 (1383). 3)
underkasta, låta undergå, med ack. och dat. ey thol
gudhlik rätwisa nokot ilt vara opinat, hwilkit hon oy
vndergifwer skyldoghe näfst Su 447. —part.pret.
uildir-givill, 1) undergifven, underdånig, med dat. ban
. . . var them (sina föräldrar) vndigifwin oc lydoghir
Bo 28. thu . . . var hänuo vndirgifwin ib 61. Ber 66,
225. 2) underkastad, underordnad, med dat. (el. i
dess ställe ack.), til the cristna män aff latins tungo
hulke som vndir gifne äru romara kirkio lydlino Bir
3: 347. kötith är olydhoght siälinne, oc ey alzstingx
swa vndergiwit siälinna lydhno, at thz bidhar til
hon diktar thy, liwath thy hörir til MB 1: 146; jfr
1. tha blilfwa the vndir giffne thino walde ib 2: 152.
tha thu wast . . . vndirgifwin annars wald ST 383.
— (?) hedhcrhallin wari idher forman j bland idhor
oc ban wari j gudz räddogha wndirgiffwen jdhrom fotom
Bir 5: 13. 3) underkastande sig, finnande sig i. med
dat. een nunna, hwilkin som sik lät wara folska. oc
vndirgifua orenastom syslom mz störsto thuliimodhe KL
302. 4) hängifven åt, hemfallen at. med dat. lilius
guddoms ando . . . byggir ey j thz kar ällir hiärta
som är vndirgifwit (subdito) syiidinno Bir 2: 318. —
uudirgiva Sik, 1) underkasta sig, gifva sig åt.
med dat. liälder wiliandis ärleka döö ... än
wndhor-giffwa sik tolkom ribballom Su 67. retthe iwdha som
sik oy wille wndirgiffwas (för -a) hedliningom MB
2 : 222. 2) underkasta sig, underordna sig. med
dat. ödhmiuktin hawir thre trappor, förste är at
vndi-gifwa sik thorn som större är . . . aunor iir at
vndirgifwa sik sinom iäiupnonga . . . tliön thridhi . . .
är at vndirgifwa sik them som mindre är Bo 38. Bir
1: 276. 3) underkasta sig, foga sig i, ansluta sig
till. med dat. the som ey wildo vudir giffwa (för vndir
giffwa sik? för vndir gilVwas’/) hedhniiiganua stadga oc
lilfwerne MB 2 : 296. 4) liängifva sig åt, öfverlemna
sig åt. med dat. vndirgif tik ey annantidh diäfwlsins
tiänist Ml’ 1:157. han . . . hafdhe sik vndirgifwit myklo
vaku. fasto ok böuom Gr 319. nar the ... sik
vndirgifua kriislico liuirne Ml’ 1: 193. liuilke . . .
wndlier-gaffuo sik allom kötzsens lusta Su 129. Bir 2: 318.
— refl. undirgivns, 1) underkasta sig,
underordna sig. mädh honom kan iak ey enas wtan mz
kärlek, ey wndhergifwas wtan ödlimiwkt Ber 225. — med
dat. mannin hulkin som forsniadlic at vndir gifwas
(subdi) mik som högxstir är skal sörghia sik magha
skadhas all’ minsto thiiigom Bir 2: 278. altidli
åstundad||e iak at wndirgiffwas allom creaturum Lg 812.
2)’ underkastas, underläggas, alle skuluni vi vndir
gifwas (subjiciemur) honom ok wardha hans vndir dana
Bir 1: 114. 3) blifva underdånig, foga sig efter,
rätta sig efter, koklara läsa ornia galra til ormanna.
oc vndirsta oy ordliin som the liisa oc tho ormaue
hörande ordhin lydha thorn oc vndir gifuas them
(conquiescunt et subdunlur eis) KL 226. 4)
underkastas, komma under, hemfalla under, med dat. mer
wndher gifwas männena diäflomen mz skörlifuadh än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
