Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - undirlägning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiiidlrläguing
820
undirstaiida
MB 2: 38. scxtan stiidlicr mz sinom gardhom them
vndir]agdhom ib 43.
uudirliiguiug; (-läghning), /. det som ligger
el. lyder under ngt, underlydande område, azotus then
stadheu mz sinne vndirläghningh MB 2: 43.
undirliilta, v. underlätta, vndirlätta abbatissonna
lliuuga VKR 4. hwilko som ey waro . . . apostoli wtan
. . . wndirlättadho thera iirffnode Bir 4: 100.
undirsatarc (wndersaatere.
vndersätth-are), m. undersåte, skre|f konungh hanniss . . .
al-rnoghan til . . . och kalladhe tliem sina kära
vndcr-sälthare BSII 5: 196 (1507). ath . . . hans nadlio vill
bewise sigh i modh oss alle . . . som en mil Id cristin
herro och konung bör ath göre imod sijna
wndersaatere Dl) i: 233 (1520).
undirsate (vndhersaathe. öndhersate)? m.
[A’yisl. uiidirsati. Mnt. undersato. Jfr D. undcrsaat]
undersåte, at idher nadh wil warkwnnä sik otfuor oss
fatighä skatskylloghä wndhersathä BSII 3: 176 (1466;
menigheten i Dalarne till kon. Karl), ib 175. ath wij
(kon. Magnus) . . . niaagha skikka waara vndhersaatha
(subditis) fridli SI) 2: 657 (öfvers.), wij fatiga
skath-skyllige böndher edher öndhersata BSII 5: 386 (i51o;
skrifvelse till riksföreståndaren Svante Kilsson), thossc
brödor waro konung-v[ens] vudersatä oc göra hanum
skat alf siäland Vi 24. ij äriu mine vnder sata Al
2501. ib 3056. tho wardha macedones vndersata ib 1124.
— underhafvande. eij ... ma någon frijboren man
giffua sino bönder eller undersathe lof at jiigo pa
sin eller annars mans skogh BSH 4: 125 (1488, nyare
afskr.). — underlydande område, iak gör os the öna
til vndersata Al 8828.
undirsatter (wndy aatther), m. undersåte.
hwilken som griper til faanga liokoii then fienda som
haffwcr sworit konwngenoni hwlskap oc manskap, äller
är hans wndy satther PM 36.
Illldirsitiare (vndersittere), m. undersåte,
underlydande. naakre aff edher, öller eders vndersittere
BSH 5: 507 (1512; skrifvelse till rådet i Lybeck).
undirskikkadher (wndy- PM 38, 4i), p. adj.
underordnad, underlydande, luvar capitcnare skal
hafwa ena wthserilfth alf tiissoin stadgommen, oc thorn
ena reso liitlia läsa wppenbarlika föro synom wndy
skikkkadom bwarya wikw PM 41. ib 38.
undirskriviii (pl. nom. m. vnderschrefne
BtFll 1: 32 (1478, nyare afskr.)), p. ailj.
nedanskrif-ven, nedanniimd. theiine vnderschrefne BtFll 1: 32
(1478, nyare afskr.).
Ulldirsla, v. [Mnt. underslàn] 1) aflägsna,
undanskaffa, wndorslogos broffwen BSII 5: 359 (1509,
nyare afskr.). 2) undertrycka, nedtrycka, tillbakasätta I
mijn thro thienist . . . skall vara obosmitthot i
richos-ins thienisth natli och dagh om iach thet liywtha maa,
och ey sa vnderslas som niicli sigis oplngt wara 1ISII
20 : 31 (1506). 3) hämma, stäcka, mig hopos till gud
... at thenno konungx magt oc onde begär skall
met gudz hielp bliffue vndcrslagen FM 324 (1507).
4) underkasta, underlägga, lägga (ngn el. ngt) under
(ngn el. under ngns välde), med ack. och dat. — pass.
hwru israels sönor wordlio wndher slaghne sinom
fiendhom MB 2: 74. — slå under (sig), tillegna (sig),
med ack. och dat. the orene andha stodho niothe
henne ilhärskolika wiliandis wäria oc wndhersla sik
the siälcna Lg 3: 413.
undirsoknaro (undi-), m. L.
lllldirstadlier, m. underlydande stad. tio städhor
oc thoras vndir städher oc torph MB 2: 43.
Ulldirstand, n. 1) förstånd, förmåga att
förstå el. begripa, jak vplät thit vndirstand (intelleclum)
Bir 3: 106. haffwa högth wnderstandh FM 2. thz är
ower niäuniskionna wndherstandh Lg 3: 596. Lf K 140.
2) mening, betydelse, hör än eth annat sin ellir
vndirstand alf thy andro gudz budhordho ST 127. 3)
förstånd, förbindelse, ban . . . Iiaffde hemeligh
wnderstandh mz fiondonimen PM 3.
undirstaiida (-ata. undistanda. undestanda.
vndiratonda Bir 2: 30, 212. pres. -atander. -står.
-ataar. pl. -standom. vndiratam KL 226.
vnder-atom B t UK 90 (1435), 94 (1435). refl. pres. -stas
Bir 3 : 402; ST 223. -Staz Ml’ 1: 205. -Stadz ib 349.
-stara Bo 32, 59, 142; Bir 3: 383, 5: 10. -stanz ib
4: c Vikt) 243. -atandz MP 1: 100; ST 219. imperat.
-atat. impf. -stoþ. ondirstodh Bir 2: 143. part.
pret. -atandin), v, [lsl. undirstaiida. Mnt. understàn.
Ags. understandan] L. 1) urskilja, förstå att skilja.
hwilka lund folkit vnderstodh höghtidha bläst alf
an-tiggia binom twem MB 1: 389. alt war enskyns bläster
. . . oc tho vndcrstodho tho et aff andro ib. —
urskilja, förstå, bedöma, vnderstanda giadus PM xxxiv.
ib xxxv. 2) förstå, fatta meningen el. betydelsen
af. ban . . . vndirstar alla tungor ok talar Bu 204.
väl hör[ie iak ok vndistoþ iþur orþ ok raji ib 174. tho
. . . wita ey, at han vnderstander thera niaal MB 1:
242. petrus vnderstodh thz aff sik siälfwin Bil lu6.
vndirstar thu hwat thu läs KL 146. huru maa jak
thz vndirsta vtan nokor teer mik hwat thet hauir
thydhä ib. koklara läsa ornia galra til ormanna. oc
vndirsta ey ordliin som the läsr. ib 226. wi vndirstam
ey skriftinna makt ii; jfr 4. skudlia . . . piltin ihesum
som ey äu talar, vtan staar oc teer sik stadhiighan swa
som fulgöran man. ther alt vndirstandir Bo 2. —
förstå (ngn), fatta meningen el. betydelsen af hvad (ngn)
säger, engin thera thänker thz iosep vnderstaar them
MB 1: 242. — förstå, kunna tyda (en bok), formagho
ey alle män hawa scriffwadha bökor eller vnderstanda
MB 1: 131. 3) förstå, begripa, (med förståndet)
fatta, i siälenne ok hänna þrcm (kraptoni) nimne ok
minnas ok undarstanda Bu 185. j sculin höra mz
idhrom öroni ok ey vndirstaiida (inte/ligetis) KL 176.
at tho skuldo ey ... vndirstanda mz hiärtano ib.
äru somliko tho som vndirstonda liögh thing (suhlimia
intelligunt) aff scriptiue än the haua ängin skäl Bir
2: 212. vin niannin forma ey for sin krankdom skuld
at begripa älla vndirsta mina dygdli ok makt ib 1:
45. fulkommiii j samuitino at vndirstanda huat ther
taladhis älla giordhis ib 3: 263; jfr 2. at mz tronno
the thing anaiuo, Inv i I kin ongin kan mz sinnom begripa
ällir wndirsta Su 271. the taladho dyr thing oc thung
at vndirsta KL 201. 4) förstå, begripa, inse.
hwilk-in man som födhis blindcr, han faar äldre at wita
öller vnderstanda hwath liwit är ollor swart MB 1;
42; jfrl. han vndirstar ok kan bodlias hwat han
widhir-thorff KL 115. vndirstar ey hwat han widhirthorff ib.
hwat kärleken siälffwer är, kwnno hau ciigaledhis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
