Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - urna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
urna
urskiiiln
mynd ib ind. I, 2, 12: pr.; Vaf. ind. 10 i var.;
SD 6: 459 (1345). örmynd ÖGL G 22. 28, 29 (efter
fragm. aftr. KrLL c v |J. omynd ib Eþs 26, lh- 5:
pr. o. s. v.; SR 52. omiind: -in ÖGL G 16: pr.
Oaiynd ib 12: 1 i var., 14: 2 i var.), fi L. gåfva
som gifves at brud af hennes giftoman el. närmaste
slägting, hemföljd. Jfr Koch, Tydning af gamla
svenska ord s. 28-30. þa bot skat giptamaþren iiitaka ok
til omynd läggia. fia bot taki lian up sum omynd
takär SR 52; jfr ÖGL Vaþ 10. de rebus dilecte
con-sortis moe . . . dictis wlgariter orniynd SD 5: 459
(1345). — nrinynda egli» (omyndu-),/. L.
urna (orna. -adhe), v. [Är. di al. oroa. Jfr Isl.
orua] taga skada af värme, blifva unken, miölct war
beet ok vrnade (Hadorphs uppl.: ornade 66,) sköt RK
1: 1673.
urqvänie, ». L.
nrsak, f. [Mnt. orsake] orsak, ey . . . schal I nàgen
effther thenne dagh dierffues till att sälie öl vtli uiz
liäriiigebåudh eller sundisk trää, vtheii mz the tynner
som här i staden vthi äinbetedt giorde bliffue . . .
vrsaken är, att häringebåndh och sundisk trää hålle
sox eller otte känner mindre, än the tynner som här
i staden göres SO 224.
ursaka (or-, -ar, -adhe, -adher), t>. [Fnor.
orsaka. Fdan. orsakæ, orsage. Mnt. orsaken] L. 1)
frilaga från skuld, ådagalägga (ngns) oskuld, os hörir
til (at) orsaka menlösa oc ängin sacan lysa Bil 237.
idher orsaka ]iwar som ma äller skuliii ij genast
dödh-in fa Fr 663. — fritaga från skuld, försäkra rara
oskyldig, wiliom wi bonum fulleliga wrsaka BSH 3:
283 (l470). 2) fritaga från skuld, ursäkta,
urskulda, anföra skäl till ursäkt för (ngn el. ngt).
var herra ihesus forswaradhe oc orsakadhe hona
(Maria Magdalena) Bo 162. Bir 4: 64. orsakoui vi
pa-wan af sinne lowau (excusamus papam de liac
per-missione) ib 1: 361. ib 3: 161. ey skalt thu . . .
döina thin iämcristin vtan orsäktan liällir. ok om
thu gitir äkke gärningona. tha orsaka aktena Bo 123.
hwo siu drockenseap wii wrsaka Ber 291. the ...
orsaka (excusant) syndena Bir 2: 182. tholkin lusto,
thy at han orsakas oc aktas ey stort är gudhi
liat-ughir ib 145. — ursäkta, utgöra ursäkt för (ngn el.
ngt), skal godhir vili ok kiirlekir orsaka han Bir 3:
409. thin milde dödher thyn saara pyno orsaki mik
oc wärne mich oc frälse mik Ber 287. syndadhc iosue
dömande ower lönlikan gudz dom opröwath maal än
hans huglier möddis tha ther til fore gudz hedlier,
oc orsakar thz lians synd MB 1: 394. 3) fritaga,
befria, cngeii systir . . . skal wrsakas aff handa
gerning Bir 5: 81. — ursaka sik, 1) visa sig vara
utan skuld el. fel, försvara sig. skal iak orsaka mik
(excusabo me) j minna hälgba manna asyn for them
första som sagdhe mik hafwa oliöuiskastan likarna
Bir 1: 142. ib 202. wm jak wilde mik wrsaka oc
rät-wisan göra, min eghin mwnner fordöme mik Su 330.
— försäkra sig vara utan skuld, förklara sig
oskyldig. hwar ville sik orsaka Bo 172. sidhan mästarin
hafdhe orsakat sik Bir 1: 331. 2) ursaka sig, ursäkta
sig, urskulda sig. the orsakadho sik MB 1: 423. tha
the koma j armodh. tlia wrsaka the sigh mz (d. v. s.
skylla de på) haardh lycko Ber 292. ongin vrsaki sik
medh sino embete vm annarstadz bätir oc förr
widh-irthorff VKR 35. 3) urskulda sig, ursäkta sig, göra
undanflykter, söka komma undan, moyses dirwis än at
orsaka sik mz thässe skäl oc thässom ordhom MB 1:
285. moyses orsakar sik än, fore tliässe skäl ib. Bir
3: 257. thz kan skee at thu wilt tik skrymptelika
wrsaka Su 259. — Jfr osaka.
ursaka (or-), adj. [Fdan. orsage] L. oskyldig,
utan skuld, saklös. jak som var alstingis orsaka ok
menlös tholde pino Bir 2 : 233. han (Gud) weth henne
vrsaka wärä Iv 3246 (kan föras till ursakerj. niaglio
döttrina wäl wara orsaka, fore the skäl ther sagdh
äre MB 1: 196 (kan föras till lirsaker). thz är
litin hughnadher i mantz samwiti at wara orsaka
fore luanuom niädhan han wcet sik sakan fore gudhi
ib 231. fiärron ware then dom fra mik, at orsaka
miin giälde mz skyldoghom ib 248. maria . . . bar
thäs orsaka skuld, at hon giorde gen moysi lagbom
ib 398. hon är orsaka for then gerning som thu
legger henne til Va 36. pliila war ther j vrsaka ib
38. — utan skuld, utan ansvar, then ther
silffkar-ith |iittis mz, ban skal wara min thräll, oc andre
skulo wara orsaka MB 1: 247. bryter thiwfwer mantz
hws eller grawer vnder, oc wärdher dräpen a the
gärning tha är hau orsaka som han drap om midhia
nat eller i mörke ib 337. ib 336. thz han orsaka ther
fore skal vara FI 1726. wari qwit ok orsaka före the
nat KG 68 — utan del i skulden el. ansvaret för (ngt),
icke delaktig i (ngt), aff thässo awundzsiwko radhe
önsker iacob sina siäl orsaka fore gudhi MB 1: 262
(kan föras till ursakei’ eller till Hl’Saka, v.).
ursaka» (or- L.\ Bir 1: 266, 314 , 2: 108, 3: 171,
331, 4: 289; Al 7245; Ber 54, 205. ss pl. orsakan Al
7245), f. L. 1) ursäkt, ursäktande, urskuldande.
syndin slättis mz orsakan sidhan hon är giordh Bir
1: 314. syndiuna orsakan ib 2: 108. ib 3 :331. nar
and-in frambiudhir krankdoms orsakan ok syndauna
slätt-ilse ib 171. ib 4 : 289. — skäl som anföres el. kan
anföras till ursäkt el. försvar, försvarsskäl. jak oc thine
wini liawom ey nokra orsakan (excusationem) til thik
fore manköueno Bir 1: (Cod. C) 266. änga orsakan af
syndoni finnande Ber 205. ib 54. 2) skäl, orsak.
thz iir rät orsakan twå Al 7245.
ursaker (i. or-), adj. [lsl. örsekr] L. oskyldig,
utan skuld, ängin är orsaker foro thik MB 1: 354.
orsakan (insontem) oc rätwisan skal thu ey dräpa ib
340. bittes the styld i annars mantz liwse tha skal
hwsherran föra thz fore presto . . . oc skal lian swäria
fore them sik orsakan ower alt thz honum hörir til
ib 338. i . . . som orsake (Cod. A orskulla 248J ärin
ib (Cod. B) 551. Jfr osaker.
ursakliker, adj. Jfr onrsakiiker.
urskilia, v. L. 1) uppgöra, ordna, liwrw ban
haffde vrskilt vm bärrisens sins stiwlf sons fädherne för
än ban wigdes widher sina hustru SJ 274 (1459). 2)
stadga, widh bruth som vrskils i thiuffua balkenom
SO 65.
urskilnadher, m. L.
urskiäla (-skäla), v. bestämma, stadga, thetta
forscriffna skipto ok sämio hauer jak . . . giorth med
karle . . . effther thy som j al stykke här vrskälas ok
forscriffweth standher HSH 36: 3 (1429).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
