Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - ut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lit
867
ut
från hemmet: ut, ut i fält. Ii a fluor . . . myn herre her
sträuk vtbod saa ath alle fribornc men skole vt vid
torass frälsse BSH 4: 198 (1495). 2) för ntt beteckna
en riktning: ut. en mwr . . . hwilkin som gik kringom
triigardhin, wt wm the gamb|a trän, swa witli wt som
the til sagdo Bir 4: 87. 3) ut, till slut, till änila.
swa lifdho han wt alla sina dagha Fr 3157. om en
tw viilt iiiffwa aarit vth LB 7: 83. didrik aff bern
stridde all then dag wt maiinoliga Di 187. ib 203, 218,
254, 278. i thessum daghinom ok thessin daghin ok
forordh wt skal konung magnus hederlikä ok
myuk-likä haldas BSH t: 132 (l37l). then tidh the foruempnda
sotton hafdhe haldit a hanom i thre manadha wt aat
slagh (per tres continuos menses) Ansg 255. the
natt-ena ther näst iiptor vakadho ban alla wt ib. han
. . . liffdho sin äller räthwiselika allan wtli til thäs
hans siäl . . . wardh vphögdh j hälgha manna
konip-anskap j hymeriko JP 19. — ut ok ut [Mnt. ut unde
lit] oupphörligt, alltjämt, latin swinen skria |wt vnder
oens ii wt ok wt Al 5518. — Jfr 1)11 li-, här-, langS-,
nor-, sudlier-, thär-, väster-, öster-ut. — ut
n, prep. mecl ack. 1) ute på. thordhe ey iaeob
tagha sik härbärghe at qwiilde, vtan lagdliis wt a
markeua MB 1: 218. 2) utåt, bortåt, hofwdhit foor
wt a tliäu mark hr 4576. han kastadhe fra sik swärdli
ok skiold langau viigh vt a the mold ib 5094. hwar
han wt a markeua sa Fr 1819. — ut af, se denna
artikel. — ut at (-aat), prep. och adv. AJ prep.
1) utåt. then strömen ther the foro wt aat Lg 3:
250. 2) ut genom, ban hwg till en annen baag
vpa ryggen oc wt at brystit Di 3. B) adv. vidare.
j första psalmenom är sithiaudo j androm standande
oc swa alt wt aat Bir 5: 61. — ut for (-för.
-fore), prep. I med dat. el. i dess ställe ack.
utanför, thz skyulit som hängde vt for thora
häl-aghasto mönstre Ml’ 2: 21. eet vatn wt fore stadhin
flöt Fr 1907. tha stodh ionifrv maria wtli for dörryn
Lg 3: 80. hon . , . stodh wtli för dörryn alla
natt-ena ib. SGG 132. thu ware wiirder at iak tik hängde
wt fore börne Di 86. II med ack. 1) utanför,
utom. marsken wt for dörren gik RK 2 . 6780. 2)
utför, nedför, toko guz dicipuli ... ok wndo han vt
for murin KL 149. fyöl eth paar oxsa mz stena lasset
wt för bärghet Lg 3: 416. — utför, utöfver; öfver.
hon ... vil springa wt for bordli Fr 2394. — ut
genom (-gynum. -gynom -gynnom. -gymon),
prep. och adv. A) prep. med ark. 1) om rum: ut
genom, hände at thäu drupin vmwändins j ens
swen-barns liknilse ... ok syntis allum vppinbarlika vt
gynum kristallin KL 19. han satte si th glnffuen för
wlfars brysth wtli gynnom brynnyan ok wt gyk gynom
härdhena (stetr sitt glaiil firir briust sins frrenda
Vif-art. sua at suudr nam bryniuna ok briostit oc ut um
hrrriurnar) Di 219. han skar bröddisken sundcr oc
liid-er vtgyinon bordit ib 45. 2) om tid: igenom, stäldt
efter det styrda ordet, amelias . . . smidde ... et aar
wtgyiiom Di 46. B) adv. om tid: alltigenom, från
början till slut. tha kom ther en hind oc tog barnit
i sin mwn . . . oc födde thz, thz beszte som hon kunde,
i et aar wt gymon Di 121. — lit i (wt ij Al 6206.
Uty L. vty MB 2: 54. wthy L ), prep. L. I
med dat., vanligen utbytt mot ack. 1) vid rumsbe-
stämningar för att uttrycka ett varande i el. inom
ngt: i, uti. strümar wt hwart thz ordh wti tik är,
som watn i forsen LfK 143. thu födher them
(ovännerna) swa marglia op innan til wt ij thin krop Al
6206. Iiusit ther the äru vti Bir 1: 41. karit som
sa-cramcutit är wti ib 4: 103. Lg 33. hon . . . bygdhc
oppe i triit en litlieu camara, som hon kwune sithia,
oc stwndom liggia wti ib 3: 388. — abs. i, uti. han
. . . badh faa sik hiilghodoma kar at göma the
miölk-iua vt j KL 92. at os . . . skulle giffwas städher til
at boo vty MB 2: 54. Su 103. — deri, deruti, her
giffucr jach thek eth stop aff gul ok xv march gul
vti Di 224. — t uttryck som afse drägt hvari ngn är
klädd: i, uti. the kliidhin som jak var jordadh vt j
Bir 3 : 285. 2) i, uti, med afseende på. sculu the
. . . honom liielpa . . . hwar honom threngir oc wita
ban liafua rät wtj VKR 30. hatfwer jag talet fast vtj
(i den saken, med afseende derpå) FM 229 (1505).
II med ack. rid rumsbestämningar för att uttrycka
en rörelse till det inre af ngt: uti, i. ban swiilgher
in wt i siu krop syudogha siäla Al 6945. thöm
(penningarna) skulle skaffarin tagha ok läggia wtlii
bissona SO 4. Jfr här-, in-, thär-utl. — ut i
genom (-giliom), prep. med ack. alldeles el. helt
igenom. stäldt efter del styrda ordet, hwar som far the
gropiua vt j giliom alla Pa 10. — ut innan, prep.
I med dat. el. i dess ställe ack. rid
rumsbestämningar för att uttrycka ett varande inom el. i ngt: uti.
i bildl. el. andlig mening, hon haffdho sidan idhelica
vtiniiau siu akt at sweuska sculde aldregh koma til
makt RK 2: 25. — abs. deruti, deri. tlia woro ware
sword offta röd alf blod, oc store skard vtinnen aff
liarda hielma (skordott af vapnum) Di 8. II med
ack. tid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse
till det inre af ngt: uti, i. the Hyde vt.innaii en kirkio
RK 2: 291. — Jfr här-, thär-utiiiiian. — ut
ivir (-owir. -ower. -offuer. -offwer. -öffuer),
prep. och adv. A) preji. I med dat. el. i dess ställe
ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett
varande el. en verksamhet ofvanför ett ställe: öfver, läs
thetta wthöffwer honum LB 2: 53. — på. höffdinga
stondha altli wtüffuer ena sydlia (d. v. s. afsides) Di 251.
— vid. hon talede niich till j frwestoffuen vdoffuer edert
bordli FM 426 (1509). 2) för att uttrycka närvaro
vid: vid, på. vore thesse gode men aff raadith j sancti
olatts gillestwe vtoffuer skruddere stempiian SO 118.
II med ack. 1) vid rumsbestämningar for att
uttrycka en rörelse till ett ställe el. en ställning
ofvanför ett föremåls yta: öfver, utöfver, the som mik see
skulu sigliia biiirghomeu falliu vt owir os Bir 2: 187.
tliäu tidh paulus hafdho saman saukat mykiu sma
widh ok kastat wt owir elden KL 175. paulus . . .
lagdlio sik wt ouir ban ib 164. ther styrto man wt
ower man Al 3363. hon . . . bant bådo lians händer oc
föter oc hengde hanum wtoffuer en biälkä Di 161. —
öfver, till, på. archebiscopen tog marsken vtofuer ena
sidlio (d. v. s. afsides) RK 2 : 6654. 2) vid
rumsbestämningar för ntt uttrycka en rörelse bort öfver ett
föremåls yta: utöfver, öfver, thz (hafvet) . . . wi] . . .
ey wt ower walt land at sia Al 6488. tha drog han
spakeliga vtoffuer landit Di 27. sidan redo the
vtoffuer skogen ib 141. the holfmen . . . loppu til rama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
