Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vatnlop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ratiilo))
93!»
vatu rum
299. en watn kälda wändis til olio Lg 67. the forläto
tik, o herra gud lifuande vatnkälda Ml’ 1: 274. Jfr
v at iis-, vatu-kiildn.
vatlllop, n. aflopp för vatten, nicdh frith
watlin-lop (decursn aquæ) SD 2: 3.
vatlllÖS ("löös), adj. [Isl. vatnlauss] vattenlös,
vattentorn, the . . . kastadhe han Iiwandis i brunnin
watnlösan MB 1: 231. ST 397. wardh diupaster vatn
löüs brunder ra u. ST 78.
vatlllösa, f. [Jfr Isl. vatnleysi] vattenbrist, ther
hafdho . . . folkith iiödlr aff watnlöso MB 1: 407.
vatlipipa, f. vattenrör. Lg 823.
vatliporter, m. [Mnt. waterporte] vattenport, hulkit
fornempda stccnhus belaghit iir wästaii nrwr nidhon
for watnportin mit fore SJ 5 (1422).
vatnqvärn (-qvarn), /. L. Jfr vatuqvärn.
vatiiras (-raas VGL 11 J 42 i rar. vant räs
ib 42), /. L. Jfr vatns ras.
Vatliruill, n. L. 1) vattenrum, utmed ratten
beläget jordstycket jak hafuer salt . . hinrik döringo
... eth watnrwin . . . nordhan audris van ralens
watnrwm fäm oc xx (25) alna långt oc bret xij (12)
alua . . . mädh swa forordh at han bygge ok bruca
vt vp a watnit swa långt som hans granna a badha
sidhor byggia mogha ok hwat androm borgharom ouer
gaar som watnrwm hafua at nyttia oc bruca, ther vm
stande ban sijn äuentyr lica enom androm SJ 16-17
(1432). 2) vattenrum, rum för vattens afledande.
jak magnus muromästare ok min granne laurens
mar-tinsson hafwum sämyo giorth ... om eth watnrwm
myllan war stenhus SI) NS 2: 846 (1414). — Jfr
vatu-mm.
vatnrynilil (-el), /.? aflopp för vatten, rätt att
leda vatten? graffwen nil alna bredha med frya
wathn rynnel, aff for:da kär in til waarth closther,
ärom wi behallandis, til waara äwogha nyttho
(fos-sato quatuor vinarum latiludinis c um aqueductu libero,
a dido lacu vsque ad claustrum nostrum ad vsum
nostrum perpetuum nobis penitus reseruatis) SD 3: 697
(sannolikt från förra hälften af 1400-talet).
yatlirälllia f. [Jfr Mnt. waterrenno] vattenränna,
ränna hvarigenom vatten ledes, holofernes . . . fan ena
källo östir aff stadhen, aff liulke mästa watuet Höt
jn j stadhen. hennes watn rännor lät han atirtäppa
oc fürdärffwa MB 2: 155. Ber 101. Jfr vatnriilllia.
vatnsiuker, adj. = vatusyktogher. hielpa then
watnsiwka mannin MP 3: 388. ee thes meer oen watn
siwker man ban drikkor, thes meer thörster honum ib.
ib 386.
vatnsmidliin (-smedja, -smädja), f. smedja
el. järnbruk som drifves med vatten, then vatn-smiidja
vij upsath hafve på vara strängnäs dom kirkio vägna
i torsergia ström Fant 4* Wangstelius, Diss. de
Tliors-hälla 15 (1486). at för:de vatn-smedja skal aldrigh nogon
tijdh vändas i quärn til någenhanda[!] sädes ntälningh,
utan skal blifva en vatu-smodja ib. Jfr vatUSIIlidllia.
vatnsot (-soot. -sott LB 7: 245. wantsoth ib
3: 30), f. [isl. vatnsött] vattensot, intercus, watnsoot
GU 2. een annor af samo systra ta]ino . . . hafdho
thrättan nranadha lighat i vatnsoot KL 349. en ...
som hafdhe vatnsoot Ml’ 2: 223. ib 3: 386. tirén
watn-sot hafwer thyrster ä thy mor at ban drikker nrer
Ber 125. ban (o: canellabark) är . . . girod ... for
wathnsoth LB 8: 49. ib 3: 30, 7: 9, 38, 245, 246. I’M
nil. Jfr väter-, vatu-sot.
vatnströlllber, ro. [D. vandstrøm] ström,
strömmande vattenmassa, wäghana rinna aff watnströmonr
Su 119. otallike watn strönra ib 402. han är thän
lifuandis watuströmen skinande som cristal Hel. mäns
lefverne 99.
vatnstiimma (vatenstemma. watn stemp-
na: -O LB 2: 70), f. urinstämma (hos häst), fori
vatenstommo Ilästläkedom i AS 137. LB 2: 70.
vatnsyktogber (-söktogher.
wathsyktogh-er), adj. [Jfr Mnt. watersuchtich äfvensom D. [-vat-tersottig]-] {+vat-
tersottig]+} vattusiktig, lidande af vattensot, vexer bwkin
stoor oppo vatn söktogo LB 7 : 245. tho människia
som watiisöktogher iir bon haffwir altiidb ön fulan
anda JI’ 81. ib 84, 85. i grin wathsyktoghe, thy ä thäs
mora i drikken aff wärdzlikom faffänghom sötma thäs
mera törster idher Su 91. Jfr vatllSyktoglier.
vatntiippa (watn täpa: -täper VML 11 B
ind. 22 i var. watn tappa: -tappur ib), f. L.
Jfr vatntiippa.
vatnvirke, n. MELL Kg 24 » var. Jfr
vatu-virke.
vatnviiglier, m. L. Jfr vatuviigher.
vatnviirk, n. L. vattenverk, hwaar sum taker mädh
walldz werkum af them i handum hawer . . . vatn
eller vatnwerk SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). Jfr
o |rol vatn värk samt vatusviirk, vatnvärke,
vatu-viirke.
vatnvärke, n. och m. (KrLL Kg 28 i var.), L.
vattenverk, vatn ok vathnuerke DD 3: 210 (1481). Jfr
adhel-, o|iol-vatnvärke samt vatnvärke, vatn-,
vatns-värk.
vatuälllbnr, re. ämbar med vatten, slåås 10 watn
ämbar på honom SO 297. Jfr vatns ämbar,
vatter, m. L.
v ätter, se vauter.
vatndrumber (wattu-, pl. -ar), m. vattenbi,
drönare. Ii vij bijta bij wattudrumbar i hiäl MD 425.
vatudrupi (-dropi), m. vattendroppe, rike
fradz-saren brinnande j heluitis lugha fik ey en vatudropa
til sina tungo swala MP 1: 95. ib 20. Jfr vatll-,
vatns-drupi.
vatugarþer, m. L.
vatnkar (-kaar), n. [Är. dial. vüttukar] 1)
vattenkar, kar el. kärl afsedt att innehålla el. fyllas
med vatten, lego . . . successori meo . . . 1 watukar
SD 3: 673 (1325, gammal afskr.). 2) kar el. kärl
med vatten, badha i eth kält watukaar Lg 3: 345. —
Jfr vatnkar.
vatllkiilda (-källa),/. [S». dial. vatukeldo, [-vöttu-käll]-] {+vöttu-
käll]+} vattenkälla, källa, swa som hiortin girnas til
vatu källona Bo 113. ledhe them til äuärdelikx lifs
vatukäldo MP l: 225. Jfr vatu-, vatns-kälda.
vatuqvärn (wattuquarnn KrLL B 37: pr. i
var.), f. VplL V 22: 2 i var. MELL B 28: 5 i var.
KrLL B 37: pr. i var. Jfr vatnqvärn.
vatliruill, re. = vatnrum 21 andris gulsmidh . . .
lotli hustru tala gerdlr . . . up eth kalgardzrum
ligg-iande ripa norrii malm som nratr gar til sancti jacob
nidhau gatuua näst nidhan inge hältara tompt ok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
