- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
953

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vidhergöra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid her gör a

953

viþerkiinnn

vidliergöra (weder-. wäder-), i>. [Ä. Dän.
vc-dergöre. Jfr Mnt. wedderdön] b. 1) göra vid,
företaga; använda, bruka, cti systir . . . liafdhe vin
langaii tima diiüf varit a andro sino öra. ok liafdhe
tlicr vidhirgiort niykyu läkedom KL 349. 2)
motarbeta, förhindra, koro wenner hjelp widher göre
swe-rigis rikis forderlf HSH 7: 11 (1467). tillhielpe ... at
wedcrgürot LSlf 4: 160 (1493). HSH 20: 171 (1507).
3) vedergälld, hämnas, at thot motto bliffiie betaiet
oc vidergiort, som oss i theniie landzcndo sket er BSH
5: 442 (1511). vij ... velie thot wedergöra jn oppo
them mod liff och niacht FM 125 (1501). at wädergöro
then skado ib 534 (1511). BSII 5: 92 (1506). HSH 20:
72 (1506), 159 (1507), 221 (1507).

vidherhalda (wedherhaalda. widh halla),

v. hålla sig, bestå, ma thu ey länge winna, oc widh
halla (permaner») MB 1: 417. — vidherhalda sik,
halla sig vid, trygga sig rid. tiil holkit lyffthe och
scrilfwilso wii fwlkomligha tro tiilsätia och oss
fwl-komliga wodhcrliaaldora BSH 5: 129 (1506).

vidlierhiiftogher (weder-. -häfftig. -hefftig.
-hefftiig), adj. [Fdan. voderhættig. Á. Dan.
vederhäftig. Jfr lit I! K 272 (1472, orig.)-, Ihre, 01 2: 1089;
Schlyter, SkåneL s. 428, 429; Rydqvist 6: 507;
irim-mer, Overs. over Vidensk. Selsk. Forh. 1898, s. 144-5:
Vidensk. Selsk. Ordh. 8: 170; Kalkar 4: 768] som har
ngt att vedervåga el. förlora, som med hänsyn till
sin förmögenhet har något att ansvara med;
vederhäftig, betrodd, förtjent af förtroende, besörie . . .
tho slot i (inland oc then laiidzende med sadane
wed-erhefftige gude men som kunde oc wille hölle folk
ok makt til at heskernie then landzendo IISII 18: 75
(1497). nogrc wederhefftiige küpswäne ib 24 : 50 (1516).
är t lien mislolfuan saa stoor at thet ecko kan hiälpe
at hans nad är widcrhäfftig i riichit pa sino persones
wcgua och tesliges pa kirchenes ib 62 (1516).

vidherhiiktiiing (veder-), /. [Jfr Ä. Dan.
hægtning] säkerhet, garanti; garanterad förmån?
saa-dane vedorhäctuingh vdi niiijn liffstiidh . . . ath niwtc
HSH 24: 22 (1512).

vidherhiiugin (viter-), k. [Fdan. vederhængoj
vidhänga; bifoga, bedis jach . . . for:de heskedelica
manna incigle, sciper ragwalz oc magnus swarta . . .
med ha n jach ey siälffuer inciglo liauer at viterhengia
for thetta breff SD KS 1: 59 (1401, gammal afskr.).
Jfr hängia vidlier.

viþerhiittn (viþ häta /,.), v. L. afventyra,
vedervåga; förlora, löskä mail . ■ . som äi hawer fnit
vi fi iir hättä (d. v. s. ej har tillgång att betala ådömda,
böter) SD 5: 639 (1347). BSII 5: 512 (1512, nyare
afskr.). Jfr liättn viþer.

viþer koma (viþkoma L. widher komma,
weder komma), v. [Fdun. vcderkomnie, vedkoniine]
L. 1) komma åt, få tillfälle; förmå, vnnir jak
thöm at thcrc cghno syslomeu . . . magho köpa thöm
til thera cghit beho|f oc clostersins alla banda ätande
vara ofuir alt nioini swcrighis ryke ä hwar the kunna
vidhirkoma FH 2: 122 (1440). SJ 326 (1465). the ...
waro til radz ther om . . . huru the mate widher
komma at fordärffuä then frvkten Va 5. 2) förmå
sig till att göra, vara i stånd att göra. jak . . .
scriffwer alwerliga, som jak fornwmet haffwer, och
Ordbok II.

kan jak ey anuers weder komma BSH 5: 305 ( 1508).

— Jfr koma vidher.

vi{ierkänua (viþ ), v. [Jfr Fdan. vidherkænne,
vidherkicniics] — viþei’kiilllia sik, erkänna sin synd,
ångra sig. the brutit luiffdo sig vidcrkäudc MD 371.

— ref. viþerkiilllias L. 1) känna, förstå,
wn-derstanda älla widherkännns (cognoscere) rätwisonne
wägh Ber 70. — känna, förnimma, märka,
högli-möþoghe riddara sculu viþ kännas (sentiat conlumax
miles) at iak forma hämnas min ok minna gu|ia
Bu 508. — inse, förstå, mat thu tha vidherkännas
at min konungher hafwir wald badho juer lifuit ok
dödliin Bil 126. salogh quiniia widhirkändis vm sidhe
at thz misthäktis gud||i KL 23. [iär tel at alt folket
matte vi|i kännas, at ban en vnro sandar guþ Bu
495 (kan föras till 2). 2) erkänna, bekänna,
vidgå. giter thin gudh gifuit minom son liiff mz
thin-om bönuni tha wil iak widhkänuas at thin gudh
iir godher Bil 571. widherkäuiiis jak medh thetta bref
at . . . herra abram brodhorson hafwor (för -er)
widh-crlagt mik i gceu xij mark rcdhii päninga SD KS
1: 154 (il02). iak vidhirkäniiis (canfiteor) thik
saniie-lica vara min brodliir Bir 3: 394. eugiti fantz thän
som sigli wilde widherkäunas judcuni at wara MB 2:
295. hulkin som vndirstar ok vidhirkäniiis sina synd
Bir 1: 132. tha sculu the . . . widhirkännas thera
brut medh rettoni scriftainaaloni VKR 18. 3)
bekänna, bekänna sig till, förklara sig tro på. tel at
folk matte vi|i kännas saunan guþ Bu 500.
vidhirkän||iiis hiuiilsins skapara oc iordli Gr 292. 4)
förkunna, prisa, gudz gerninga wppinbara oc
widherkäunas (revelare el ronfteri) iir hedhorlikit oc ärlikit
Su 356. 5) tillegna sig. gifuor iak . . . herra stene
bcnctssou . , . fulla makt och waldli till at
widerkän-nas . . . allati thou föro:na ärfdadeeleu SD KS 1: 199
(1402, nyare afskr.). thorkil niclisson hafdho olaglica
. . . inträngt pädlier snicdh til at widher kännas for:da
half öres landh iordh ib 2: 184 (l4o9). — Jfr kiilllias
viþer samt kännas 5, 7, 8, 10, 12.

viperkälllia, f. L. 1) kännande, kännedom,
kunskap, al thora (hedningarnes) barn tho som döö
för än tho koma til skäla aldir än thot the magho
ey koma til mins änlitis vidhir känno (cognitionem).
tho koma the til en stadh . .. hwar the skulu wara
vtau pino Bir 1: 216. min snille mz hulko iak skal
lysa them som byggia j thy htiseno mz minne
vidhir-käiino (cognitione) ok vndir standilso ib 55. giidholika
vidhir känno liws ib. al thilig äru j tliiiie liäruaru ok
vidhir känno ib 3: 104. gud so alla män mz
almoiine-like vidhirkenuo MP 1: 140. til at . . . fa guz naþa
oc viþirkilnno KL 188. hwi en kallas vngir ti! gudz
nadha ok vidhirkänuo ok annar gamal Bir 2: 310. at
war liiärta maglien liusas til gudhz widhir känno KL
294. VKR xv. eou gudz vidhirkänno smak i r var j thino
hiärta Bir 3: 24. gudhi vardhin thakko bulkiu sigliir
viudhir i os oc oppinbara sinna vidhirkänno lukth
vm os i hwariom stad MP 2: 116. Bir 2 : 214 , 230,
3 : 64, 375. BK 2oi. Ber 18, 47, 199. swa skulum wii
hafwa widhcrkäuiio tho liüxto threfalloghet ib 213.
prydhis all wärldin medh jhesu christi tro ok
widher-käniio ib 8. gudz godhgerninga skodhilse oc sin eghin
vidhirkänna ib 2: 227. guji. hwilkin som vii at alle

120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free