Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vika
969
vikt
oc siäx stunder nw ganga alla wikunar at siw
bok-stawom, thy at wikan hawer siw dagha, oc tha alla
wikunar om aaritli are wtgangno, tha är ator en
dagh oc siäx stunder MB 1: 63. thre dagha i
vik-unnc KL 335. MP 1: 254. Lg 3: 241. Bir 2 : 202, 3:
16, 260, 4: 15. VKR 62. i thenne veke BSH 5: 148 (1507).
þer sculu sighiäs twå messor i hwarri wika SI)
5 : 564 (1346). ib 565. tordaghär skal wara tyswiir i
hwarre viku ib 639 (1347). skal hwar smältärc . . .
smältä hvariä syknii viku säx hitr]iä ib 637. en span
korn vm vikunä ib. the . . . dwaldis ther om siäx
vikur tima FI 9. innän nästu syäx vikum SD 5:
376 (1344, nyare a/skr.), innan tree wokur BtFIl
1: 6 (1468, nyare afskr.). ib 10 (1470, nyare afskr.)
o. s. v. the hade oij hast i en monad eller vi viker
om sadaua dägtingon USH 24: 87 (1516). {län timä
konunger wil syäluer sin rättäräthing liahlä . . . þa
scal konunger, äller þe af hans väghnä kunnighä
þet i hwarye landzskapino syäx vkkum, än (för för
än?) han äller (ie komä (motsv. ställe MELL þg
39: siäx vikum for än han þem balder) SD 5: 480
(1345, nyare afskr.). nnnur vara fru höghtiþ är siax
vikum afte iula dagh Bu 8. ib 523. sin vikna fasta,
nio vikna fasta, se under fasta. — vecka, tur för
tjenstgöring som ombytes hvar vecka, inaagha the . . .
bedhas thet som thorn brister aff källara
swene-nom ellir aff honom som wikuna hafuir oc for
bordh-eno thionar VKR 15. — Jfr dynibil-,
dyillbil-dagha-, fastogaugs-, paska-vika. — viku
daglier, m. [/«/. vikudagr] veckodag, dag i veckan, alle
hälghe dagha skiptas liwart aar om wiku dagh äpter
annan MB 1: 63. for thy koma hälghi dagha nw oppa
annan wiku dagliin oc a annan komo the i fiordh
aar ib. hiollo allo män foro wars herra byrdh. thcn
daghin som wi kallom lögherdagh, första wiku dagh
ib 68. — viku lön (vyku-), f.f veckolön, vyku
lön vpbiira SO 141. — vikll tal, n. L. — viku
thiiinist, f. veckotjenst, tjenstgöring som turvis ined
ombyte hvar vecka föi-rättas af ett klostersamfunds
medlemmar, tha systrana äru alla satta j siin säte
the systra som wiku thiiinist haffua äpther sinom
ordhin, the bärin tha in maaten j refectoriuni Bir
5: 72.
vika (veke (obl. kas.) FM 612 (1514). pl. gen.
wiknä HelsL þ 15. vicu Bil 349. wiku ST 40.
viko RK 1: 1497. wiko ib 1706; på de fyra
sistnämnda stillena kan dock ack. möjligen föreligga),
f. [sannolikt eg. samma ord som föreg.; se Falk o.
Torp Etym. ordb. 2: 409. Isl. vika. Jfr A. Dan. uge]
L. sjömil, rast at lande, viku at vatne SR 59. — >
förbindelse med följande sios el. sio [Jfr Isl. vika
sjövar och Mnt. weke sees, hvilket antages vara af
Skandinaviskt ursprung, se Schiller-Lübben 5: 659 J
pctrus for eu dagh 11 skipi mz sinum discipulis til
oot Öland vi vicu sio (Cod. C siäx wikor sios 996)
fra rom (per sex miliana distantem) Bil 349. til ena
öö som laa siex wiku sio längir bort j lnärith ST 40.
en fiskare ... tok pilten gladlika til sik ok förde wäl
trätighi wiku sioos til eth hus Prosadikter 215. tha
the komo swa lankt fra thera hiir som xxx viko sio
lankt är RK 1: 1497. thz war huseno swa liala twå
milo wcgh eller twå wiko sio huat man skulle heller
Ordbok II.
ridlia eller roo ib 1706. ij (2) wikesiös wtan stadhin
BSH 5: 135 (1506). komme the med skipene oppa hal|f
wiku siös her när stocholm HSB 24: 87 (1516). theris
roop hördis eu stoor veke siös FM 612 (1514).
vikben (wiikbeen. wigben), «. L. Jfr
vif)-ben.
viker, m.? stöt, angrepp? han stod for sin herra
mång ondan wik MD (S) 245.
viker (vikor. pl. ack. vigrü LB 7: 303), m.f
[Sr. dial. viker (Vg.), vikker (Vg.), vokaro (Smål.),
viger (Skåne), vigra (Skåne, Hall.), viro (Vemmenhög
i Skåne). Á. Dan. viger, veger, vigro, vogre. D. dial.
vigger, vægcr, vægger, vøgger. Medelengelska wikir]
salix; vidja, vidjeqvist, qvist af salix. viinen wiker
Växtförteckning från medlet af 1400-talet hos Th. M.
Fries, Ark. f. Bol. Bd 3, nr 14 s. 8. vimen vikor ib.
hwar som ligger oppo seng af storan jnwertis hiita,
hau ma lata hemta gröna vigrä med teris blad, oc
sätia tom kringom sina sengli oc Iwcta pa tom LB
7: 303.
vikna (-adhe), v. [/s/. vikna] 1) vekna,
uppmjukas. glömde järnit siunc liatwr oc wiknadhe Lg
987 . 2) bevekas, gifva efter, äldre viknadhe hänna
hughir KL 327.
vikskardh, se vighskardh.
vikt (wicht. wigt. vykt. wycht. wekt SD 1:
444; LB S: 191. vftkt Bil 579; FI 673 (i rim med
i ät). Wäght KS 74 (182, 81). -ir), /. [Mnt. wicht.
Jfr Fdan. vikt, vækt, væt; Fnor. vekt; äfvensom Isl.
vætt] L. 1) vigt, tyngd, ban ... lät annat (nämt.
guldkärl) göra iänigot at viikt Bil 579. idliert korn
giäld hawer iak gömpt mz fulle wikt MB 1: 245. han
lot . . . tiwghii markir honum fa, gull ok silff ij fullo
väkt (Cod. C wikt;, som han hafdho bonum iät FI
673. thesse godha hörslin lagdli a niätskalonn . . . skal
halda alla viktena Bir 1: 237. en skiöl aff clara
giille til wikt liaffwandis tiisandhn il||ias MB 2: 272.
wikten aff örna guldzringana . . . var twsanda oc vij
hwndrat siclar j gul wikt ib 95. gwllith är smälth
k|arth, haffwandis lithith mindre wiktli än tha thz
jnsattis PM LII. 2) vigt, vägning, vägningssätt,
vägningsmått. mat ok miät ok vikt SR 39. j skulin
änkte wilia orät göra ... i wikt (pondere) oc maal
MB 1: 367. medh orättom spannom ok bismarom, älla
huario handa måto älla wäght thet är KS 74 (182,
81) i jf’~ 3- ,mn g’lr al thing riituislica j rätte vikt
(pondere) oc maale Bir 2: 30. haff mit gul falt for tio
pund twäfalla vikt thy at hulkin som ey vil twem
sinnom wägha ban skat ey liawa mit gul ib 1: 235.
hundraþe marker sills at swenske wikt SD 5: 479
(1345, nyare afskr.). ath betala j kölnisk wikt fryi
iijM [3000] lödhogh mark ok fenity RK 1: (sfgn) s.
172. the . . . lotodh j kölnisk vykt betala ib s. 173.
ey mer een ij [2] kolneske peiinighe wekt LB 3: 191.
(gods) som ränta arligha aars ’/, marc wekt (dimidiam
marcam ponderatam) SD 1: 444. een gardh som
rän-tlier tolff öra wikt (öras ponderatas) ib. 3) vigt,
våg, vägningsredskap. scholu . . . alla guldzsmcder aff
vpstädener . . . entijdh huart aar . . . lata thera
wychter rantzaka SO 157. at alle gulsmede j vpland
eth sin om aared rette theres wigt ib 160. som . . .
oretfärdige wigt haffuer ib. findz nagher som ogilt
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
