Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vilfarilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilfarllse
973
YÍIÍ
271. jak vilfoor swasom thz faar som forfoor MP 2: 153.
2) misstaga sig, fela. rätta hana sora läs for borde
wm hon wi]far Bir 5: 27. hwilkin syster som wiil
faar j choreuom sionghande ällir läsande orät ib 52.
the som märkelika wil faar oc confusionem jör ib. —
Jfr villefara.
YilfarilSP (wyl-), ff misstag; missförstånd, at
oss vara arf winga oc äptcrkomande scal ängen thrätta
ellä wylfarelse j mällau koma wm thetta . . . götz oc
skytte BYII 1: 227 (His). Jfr villefarilse.
vilgnlter, m. vildgalt. vi jägädom en vil galth Di
330. Jfr villegalter.
yilgas, f. [Ä. Dan. vildgaas] vildgås, j sancti
re-migij daghum fordarwadho wilgäs alla thäs stadhzsins
sädh som han bygdho j KL 35.
vilhet, /. vildhet, tygellöshet. the . . . gaffuo sik
til hedniugom. fullelica j allas theras wilhot oc ondzsko
MB 2: 219.
Yilhumble, »i. L. Jfr villehiiiiible.
yili (willi SD 6: 180 (1350). wily Fil 2: 97 (1433).
vilii Bil 862. vilie Bir 3: 362; Di 236. wilie SD KS
2: 63 (1408); MD 31; MB 1: 161, 322; LfK 16; Gers
Prest Ini. wilia Ber 224. [wiliä Va 6, 11. obl. kas.
vilia. vilghia KL 202. willia BSIl 3: 173 (i463);
RK 2: 2457. viliä MD 31. wiliä SD 5: 376 (1344, nyare
afskr.)\ Va 6. williä Ml) 61. wylia RK 3: 1915,
velia SD KS 1:11 (1401), 24 (1401). welia RK 2:7321;
BSH 3: 190 (1468); Lg 3: 112, 127, 129. vilie BSIl 4: 244
(1499), 5: 149 (1507). wilie »6 4: 220 (1497) ; MD 31. velie
IlSIl 20: 200 (1507), 292 (1510). VOliä ib 19 : 94 (1505).
wele RK 2: 6122. pl. vilia Bir 1: 19, 2: 164), m. [lsl.
vili] L. 1) vilja, önskan; det som ngn vill. vilin
gör vanan Bo 134. skiälik thing mäta sina gerning mz
radh oc wilia . . . oc fore thy sigx, at wili iir frwa
simia gerning MB 1: 32. tw är ophoff alzskyns
ger-ninga natwra oc wili ib- jfr 6. thz war ey wäl
skip-adher wili, at wilia liawa siin löön, för äu the äre
forthiänt ib 92. fek thu honom thin wilie i wald MD
31. swa kär var . . . honum hans egliin vili at änkte
aktadhe hau min vilia vm han kunne främia ok
ful-kompna sin vilia Bir 3: 287 ; jfr 2. thär sum många
manna samquämdur er, ther wil huar filghia ok främia
wilia sinom KS 5 (11, 5). nu hafuer luneta främt sin
vilia lv 1466. Bil 603. riþer gyästcr aaf gar[ie wreþer, att
han fik egh allan wiliä sin györa SD 5: 376 (1344, nyare
afskr.); jfr 6. thu hans viliä swa gorne glordho MD 31.
hwilkin som wil rasklica koma til fnlkomnilsä .. . ]ydho
ey sinom eghnom vilia. thy at ... ihesus christus sighir
af sik jac kom ey at göra min wilia. vtan hans som
mik sändo KL 202. christi vili var ey genuärdhoghir
guz fadhirs vilia ib. godliir wili draghir lialfft las til
by GO 382. thz är got män apthir wilia gaar ib 927.
hä|fde thz gongit cffthcr hans welia RK 2: 7321. som
widerkennas ban wara gwdh mooth allan syn welia Lg
3: 112. keniiis jak theem (penningarne) redheleka hava
vpburit epte minom velia SD KS l: 11 (1401). ib 24
(l40l). sua ma han (påfven) þem äpte sinum vilia
bögha Bir 4: (Avt) 180. epter gudz williä skal thu
mek redho finna MD 61. han var . . . redhoboen . . .
at thola dödh fore the liälgha tro skuldli: vm thät
gudz vilii vare Bil 862. þu (o: var härra) est min
härra. iak är þin köpþral. varþo þiu vili Bu 181. thin
wili skal wardha at the ondo diäffla skal thu ej se
Lg 37. första barnith hawir sin wilia tha grathir thz
ey GO 237. ä wil waldh sin wilia hawa ib 944. han
häfde mz hanom sin wilia (han fick hos honom del
som han önskade?) RK 2: s. 339. kesarinnan . . .
loth honom wndherstaa syn welia Lg 3: 127. wy
haffwom baadhen en welia ib 129. the hafdho
äwärdhe-likin wilia til syndinna (voluntalem peccandi) Bir 1:
112; jfr 8. hawi . . . godhau vilia at bätra sik ok
göra got (bonam voluntatem faciendi bona) ib 295; jfr
6. at thet swa war mill wily fulkompligha swa godh
som myns bonda Fil 2: 97 (1433). þetta er war willi,
at war son pätar bonddc fa þenna sama luttin SD ß:
180 (1350). — om testamente, at the thätta mith
te-stamenth oc min ytarsta wilia hwarghin hindrin SD
KS 2: 170 (1409). — närmande sig betydelsen:
föreskrift, befallning, at þe györä |länna warn wiliä oc
buþ SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). idher wiliä hawer
iach fulkompnat Va 6. — särsk. om viljan ss fri el.
fritt bestämmande, wy (o: borghamestara oc radh)
haffwom medh welia ok beradhno modhe ok alla
meticg-hettena samtykkyo saalth . . . algutli jeppason ena
wara statztonipth BSIl 3: 190 (1468). tha sculin i thz
sidlian göra nödhoghe thz i nktadhin ey göra mz
godhom vilia Bil 598. thet gulbrander . . . sagde medh
ja ok godhom vilia. onödher . . . thet han alre häfde
. . . herra haquona . . . breff läten see heller höra.
agmundh liath eller birger laurensson BSIL 1: 177
(1379). hawm vi moth gothum vilia oc beradhno mothe
vplatitb allan riit . . . epter biscop thordz dödh i
gällum, i arff oc i allo andro . . . biscop petharo oc
hans capitulo SD KS 1: 70 (l40l). at jak medh friom
vilia ok beradhno modhe til een rättan ok vissan panth
säter ... alt mit godz som här epter nempnis BSIl
1: 165 (1376). aff frie wilians omskifftan Su 147. hon
hafdho frälsan vilia at wända sik til hulkin wäghin
hon vildo Bir 1: 48. 2) egenvilja, godtycke, vili
är ey landz räth GO 64. ib 766. 3) vilja ss en
förmögenhet. dyghd är faghr skipelse, ok godh styrilso
manzens til hans hugli ok vilia huru han må
rådh-lika liua KS 17 (44, 18). summa (näml. dygder) äru
i manzons hugh ok wilia ib 18 (45, 19). war herra
skapadhe ewerdhelika wärldiua mz sinom owerdhelikom
hugh oc wilia MB 1: 33. swa länge som han styrdhe
sinom wilia äpter gudz wilia ib 95; jfr 1. wilin
en-samcn (i motsats titi öfriga förmögenheter hos
menniskan) han war fräls, han matte ensamen synda, oc
fölghia godho eller il lo ib. 4) vilja, viljeriktning,
håg, sinnelag; böjelse, thoko til medh godhom vilia
(libenti animo) at dyrka oc ära gudh i alla niatho,
som cristnc män plägha güra Ans g 205. drogh huar
wid annan strug mz krankan vilia ok ondaii hugh
RK 1: 275. cnkte dogher at et bws os snmanhaldher
iin wmskiptelikin wili os atskil, mer älska gudh
liwgx-ens samhälde än stadhzens Ber 117. skulum wi i thy
wara ens wilia (unius v olunta tis), at wi tliiiiuom gudhi
ib. hon (o: the ödhmiuktin ther kärlekin gür oc
vp-tändir) är i vilianom (in affectu) Bo 39; jfr 3. hughin
skal . . . haua twå läpa thz är twe vilia (aßectiones)
mz enom skal han astunda himerike ok mz audroin
forsnia al värlzlik thing Bir 2: 164. 6) vilja,
medgifvande, bifall, samtycke, han ga|f sith radh ok vilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
