Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vilia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tilia
974
vilia
ther tell RK 1: 571. thet i wille . . . lathe idher
samp-tyckia och willia til om thetta forscriffne äritido BSH
3: 173 (1466). oy honom alfsäti vtan thera witu wilia
oc sarathykkio VKR 34. Di 2. hon vil sik äldre vidh
han skilia ... mz hänna vilia Fr 978. — instämmande t
her erik axelsson nionde tha mz wyliawpstaa RK 3: 1915.
6) vilja, föresats, uppsåt, for toko tiberio främia sin
vilia Bu 150. hans godhe vilje thäktis swa gudhi swa
som thy at han haffdhe dööt j hedhnonne stridhandc
. . . fore the hälgho tro Bir 3 : 362. fulkonipnin vil
(för vilij at forlata ... al thing ib 328. twe vilia
(affectus) swa som är vili (voluntas) at biitra sina syndo
ok vili at göra godh thingh ib 1: 19; jfr 4. — vilja,
afsikt. han thänker mik hawa wilia at swika sik MB 1:
213. hans wiliä war at komma them til uokro onda akt
Va 11. 7) håg, lust. ey är . . . thin wilie (voluntas)
j hästanna styrke MB 2: 161. — håg, åstundan, al
marskens wele oc all sin akt satte han til gudh alf
all sin makt RK 2: 6122. — håg, bemödande, ifver.
tolf män . . . walde oc tilnämpde af oss oc
laanz-lnannnm i laghsaghu hwarro skulu alla act. och wiliä
hawa upp at leta oc openbara . . . äller (för alla) ]ie
almoghan ofriþa SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). 8)
lust, begär, åtrå. at forhiwdha wilian til mandrap
MB 1: 463. hon . . . hafdhe wilia ... at wara swa
wiis som gudh ib 95. hans vili är til höghfiirdh ok
wärldinna giri Bir 1: 328. — sinligt begär, sinlig
drift, lusta, tho lifdlio vtan allan kropsins vilia, oc
hafdho i wärldinno ängla lifuerne Lg 3: 510. — om
tillfredsställande af könsdrift, en herrans swen bran
aldir jnnan (aff) oloflikom lusta til hänne ok thröste
sik ey gita framt sin vilia mz iomfrunue för en han
gaff sik diäflenoni Bil 603; jfr 6. ban sände tel hänna
sin stallara at lucka haua tel sins härra vilia ok
samvaru Bu 511. domaren . . . com ]iiir tel hänna
sialuar: ok vilde siu vilia mz väld haua (ex libidine
opprimere voluit) ib 511. aiinectanabus . . . hafdhe sin
wilia mz henne swa opta som han wilde ST 511. ban
. . . büriado tänkia ther oppa hurw ban skulle honnas
wilia faa MD (S) 224. 9) njutning, vällust? vm
swa händir at vilianom (voluptati, dock sannolikt af
öfversättaren läst voluntati) thiänas ok äkke helsonne
Bo 131. 10) tycke, kärlek, tillgifvenhet, marsken
. . . tok draga vilia til ena jomfru som jach sighia
vil RK 2: 5067. hon fik en god wilia til jrom iarll
oc ban til henne Di 171. — välvilja, välvilligt el.
vänligt sinnelag, tillgifvenhet, vänskap, j t.rangh skal man
wilia röna (sorte patet misera r/ue sit dileccio vera)
GO 912. litin är wilians röön ib 438; jfr litin är
wina rön tho thz ware ey vtan een bön ib 224. hvarest
wina utan tvifvel står för ett ursprungligt wilia; se
Kock, Medeltidsordspr. 2: 126. hade thet warit
til-börliget ath the gode herrer matte haffwe gaatli medh
wilie och venscap til honwm BSII 4: 220 (1497). vij
pläge ickä för föge tingh giffue gammell velie och
venskap vtöfTuer HSH 20 : 292 (1510). waret saker at
nogen wille rado bonum annet äu thet til wilie oc
endrecth kunne draga ib 18: 77 (1497). — välvilja,
ynnest, faarer wäl med thorn, sa at i kwmmc then
gode herre tak och wilie wppa aff allom BSII 4: 318
(l502). 11) uppfyllande af önskan, tillfredsställelse,
behag, nöje. hwad idher är til wilia ok kerlek BSH
4: 5 (l47i). hwar jach kan vara eder till all vilie,
kerligh, gode och bestand, iach vill thet altid gerne
göre ib 244 (1499). huar vi kunne vare edert herredöme
til vilie oc tienisth ib 6: 149 (1507). hwar iak kan
vara eder herredöme till veliä och kerlighet, thet gör
iak altiidh gernä HSH 19: 94 (1505). ib 118 (1506), 119,
20: 200 (1507). iac . . . gör witerliket mik til wilia oc
fult nöghe hafua vpboret . . . hunderdha mark swänscha
päninga SD KS l: 413 (1405); jfr 1. — (?) thu skalt
fölgiä mik än thu wil for wilian min forlatha götz och
wiliä thin Fr 2291-92. the striddo alle wäl til wilia
(till nöjes, på ett tillfredsställande sätt, som sig borde?)
Al 9425. — Jfr goþ-, harms-, il-, o-, siiilfs-,
skürlifnads-, synda-, vid her-, vreþs-vili. —
vilia hriinna, f. L. — vilia drygher, adj. [Fdan.
vilia) drughj intagen i sin egen vilja, egensinnig? rik
på önskningar? rik på önskningars uppfyllelse, rik
på möjlighet att få önskningar uppfyllda? Jfr Kock,
Medeltidsordspr. 2 : 205 f; Bugge, Ark. f. Nord. Fil.
10: 97/.; Kalkar 4: 825; Vidensk. Selsk. Ordb. 8: 315.
världhin är aal wilia drygh (orbis habet cartim rerum
frvctum propriarum) GO 669. ib 423. — vilia giíl’þ,
/. L. — vilia gärning, f. L. — vilia läst, /. L.
— vilia viirk, n. L. — viliaviirks bot,/. L. —
viliavärks drap, n. L.
vilia, /. = vili 5. vtan min fadhers wiliu Di 2.
vilia (villia Bu 5ll. welia Lg 3: 129; BSH 4:
196 (1495), 5: 144 (1507), 213 (1507). Welya ib 210
(1507). welie FM 377 (1508). VÍllO BSII 5: 149 (1507).
wele FM 376 (1508); IISII 18: 87 (1497), 24: 114 (1518).
pres. ind. 1, 3 pers. Vil. wlil RK 3: 1648, 3344, 3411,
3427, 3750, 4161 ; BSH 4 : 261 (1501). vill VGL 1K 15:
pr.; VML 11 Kr 5: 5; MD 320. will VplL Ä 10: i;
VML 11 Kr 3; Mh 88; Di 73, 75. vel IlelsL Kk 19:
3; FM 510 (1511). wel ib. Wiid Su 170; Lf K 23. med
suff g. neg. vlldeg Bir 4: (Art) 180. 2 pers. vilt.
willt VplL J 1: pr. vil Bu 495. pl. 1 pers. viliom.
vilium. veliom Bu 62. welio BSII 5: 7 (1504).
wilom Va 15, 18 o. s. v. vilum Bir 4: (Avt) 184.
welom BSH 5: 183 (1507). wyliom RK 3: 1122. vilia
BSH 5: 12 (1504). wilia 1 i 189, 287. wilie BSII 5:
435 (1511). welie ib 7 (1504). ville ib 148 (1507). wele
ib 4: 5 (1471), 260 (1501); HSH 18: 15 (1494), 24: 114
(1518). 2 pers. vilin. wylin RK 3: 2204. wilen MB
1: 288; Fr 2277. wilien Di 287. willen MD (S) 264.
vilia Di 236. welia BSH 5: 7 (1504). veliä HSH
19: 151 (1506). vele BSH 6: 7 (1504). wele IISII 18: 15
(1494); FM 489 (l510). welie MD (S) 236. konj. vili.
wilie SD NS 1: 551 (14061; MB 2: 166. wele Gers
Ars b 5. pl. 3 pers. uili VGL 1 K 18. uilin ÖGL G
10: pr., 1. wilill VML 11 Ä 8: 4. imperat. pl. 2 pers.
wilin Ber 86. impf. vilde, uildi VGL 1 VS 4.
villde Bu 196. willde VML 11 M 12.- pr. wiigde
Di 291. veide FM 510 (1511). ville Bir 4: (Avt) 182;
Bo 220; RK 1: 147. wille MB 1: 37; RK 1: 143, 3696.
wylle ib 3: 509. pl. 1 pers. wildum VplL Conf.
Wiid om VML 11 Ä 10: 1; MB 2: 285. 2 pers.
wil-den MB 1: 248. willen ib 2: 72. wille ib 1: 242.
3 pers. vildu VGL II Add. 7: 3. vildo Bu 102, 176;
RK 1: 211. wildo ST 12. villo Bo 68; Bir 1: 22;
RK 1: 1669. willo ib 137; Ml’ 1: 403; MD (S) 236.
konj. pl. 1 pers. wildin SD 6: 180 (1350). villdin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
