Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vinfat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinfat
985
vingi|it
vare swa skipatli atli giulhz likanio oc kalkin uiaghiii
rumblika thor gynomföris än nar the vilia af siälauna
älla likainans gagn tala widh skrifta fadlieren älla
nokoii af prästomen älla brödhromeu skulu the sitia
vidh annar vindöghoii |iwar the niagho liööras oc ey
sees VKR 89. the wäggin som är baak wm sä tliin j
lirlldhraiiiia chor möte systromen j nor. skal liaffna v
wiiidlighin (guint/ue fenestras) när iordliiune. gynoni
hwilkin systrana skulu göre siu scriptauial, oc tagha
gudz likania Bir 4: 8». at engin niaglie gnngn wt aff
inlykkilseiio (för att tala med främmande) wtan sitliia
widh the windüga som ther til äru skipat ib 14.
astwndar nakor thera ... at seas alf sinom foräldroin
. . . tha niaa hon wplata windögliat ib; jfr 2. VKR
r.|. husit j hwilko systrana skulu tala widh wärdz
fo|kit . . . ther skulu wara wiiidöghon aat, swa at
the seeu sik ey (ibi sint feiiestrw, ila quod persona
non possint videri ah inuicem) Mr 4: 85. j sama
rwmcno mällan syster oc brödher skulu engin
wind-iiglia wara, wppa thz, at ongliin skuli aff androm
synas ib 83. skal byggias en niwr j hwilkoni sv s Iran a
ne brödhrene taluport skal wara, oc .i sama taluport
skulu wara tw wiiidöghon gyuom hwilkin brödhromeu
scal autwardhas thera widhertorfft oc systrana oc
hriidhrenc haffnen ther sina iiyttoglia saintalan ib se.
Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 3: 343. 1034, 1044.
1045. — om slottsport, väl fyrctighi ok ey färre fölgdho
mz ära thän stolta herra (hertig Fredrik) in for thera
(dvärgarnes) adhilport thz viiidögha vnr ther ey swa
stort thz ban matte tlier genom ridha Fr 294. — ma
fönsterliàl på ett dufslag, |collin skulu vardha sua soln
diifwona vidh sill viiidögha (fenestras) Bir 2: 0. —
om fönster el. fönsterliàl pa vissa lösa föremal. alf
hänna krono som bon liar a sino liofdhc. hulkin
vindöghoii hafdhe swa som rökilsa kar Kl. 359. Jfr
Hildebrand, Sveriges Medeltid 3: 727 f. — bildl. sce oc
liBra mykyt kau n&plica vara vtan sllr oc synd. thy
at ginom the vlndöghoniu ingaiigir dBdliiu til vara
siäla Bo 45. aterlyk . . . t hinna fiim likamlika sinna
windilghon. at ey ingaiigo diidhen gynoni tlicm til
t||i|li|a siäl Su 429. 2) i el. framför
fönsteröppning anbragt betäckning, fönster, tho viiidogh
värö alf [crist]nlla Fr 369. — Jfr gatllbodlia-,
ylas-, iiirii-, stuvii-, viirk-vindüglia. — vinil-
iiirlla stol||p, til. en af de stolpar el. pelare sam i
vertikal riktning aflela ett fönster. Iiawi tio fiugir for
sinom ogliom mällan hulka ban skal see ok skodha
wägliin swa som ginom viiidögha stolpa tper cancellot)
Bir 1: 312.
vinfat (wiin fatli. vyn faat|, ». [Fw,r. vinfat.
Mnt. wlnrat] vinfat, fat afsedt att furvara vin. tho
oko han wt aff stadhciioui i thouio vinfati Bit 713. ii
[2] viinfat lidhugh SI) XS 1:678 ’1407). nare|| syster
sadlie all wiin fathcii tom wara Lg 3: 415. iach wil
giffuä idher eth wiin Intil fult alf gull Va 47.
dragare Hin . . . [fjor vyn fant om vij öller vii.j anm
SO 190.
vinflaska ( wiin-). f. [.i. /«». vindaske. Mnt.
winvlasche] vinflaska, flaska afsedd att förvara vin;
flaska med vin. winflaskanor (utres v ini) waro nya j
vare vtfltrdh MB 2: 25. hon fik syna piglm ena wiin
fiasko (ascoperam v ini) ib 102.
Ordbok II.
Yiilfiillge (wiin-), n. vinskörd, wiin fänge wärtlher
wäl lv i.xxx.
vinga (-aþe), r. [Jfr Isl. vi ||gall, /.] L. ss vin
el. mäklare (jfr vill 2) vara närvarande rid köp (uf
ngt), hau suni kopt hawi[r stemner Iliu||m suni
vin-gä[)o SR l. — köpa och sälja med vill el. mäklare.
hvar som köpc jord eller säl, |ia skal hon winges Sif
l. — t närvaro af vin öfvertala (pant), taki ful pant
ok lätt hau vinga sik up a en dagh SR 18.
vinga||, f. L. — viiignnamaii, »». L.
vingnrdher (viin-, -gaardher: -gaardlie MB
2: 35«. gen. med art. -garsins Bir 1: 247), m. fIsl.
vingardr] vingård, köpa hws oc heein. akraoc viiigarilha
Bo 3. hau som alla vingardhana gör fruktsama ib 85.
vin nakor herra är hulkin som hawir flere viin gardlia
ok j derom laudoiii ok Invers viingarsins viin smakar af
thy landcno som thz är plan ta t vti Bir 1: 247. ib
2: 85. MB 1; 263, 2 : 356. Gr 296. Ml’ 1: 77, 78, 79, 80.
Lg 68. ban plantnr gudz vingardh Bil 214. —
vill-gardlia yrkiare (-örkiare), m. = följ. likuilsin
af viiigerdha örkiaromen Bo 148. — vingårds
yrk-iare, in. vingårdsarbetare, ban taladho mz likiiilsom
vm viugardz yrkiarana tlier sins herra son drapo
Bo 148.
villgava (ven-, -gaaffwa), f. rängåfva, gåfva
som gifves ss. uttryck af erkänsla för berisad ynnest
el. välvilja, hawer for:dc hiscnper ok capituInni giwit
mik til wingawo tw hiindradho mark päiiinga SI) XS
1: 675 (1107; bref reis vtfärJarc halle till domkyrkan i
I ’esterås ifverlåtit sin rätt till trå gårdar). — särsk.
gaf ra sota rid köp af fastighet gifves utöfver
köpesumman. öinler . . . op]ot . . . olaff jüussou a rankkhytto
en del liggamliss j byttogärdiini (for vic . . . oc et par
lerofft husser i vengalfvo 1)1) S: 207 (1475). jöns
en-biöriissou j tyllom wppa syniio liustrv wognnr katrine
. . . wplotli . . . liustrv ingryde . . . twndelano j
bakka . . . som liustrv ingrydh bådo för köpt ad’
for:no katrine moder for ha|ff trydio skippnnd copper
och ena si||f skeedb testelikis gad’ och fornia liustrv
ingrydh jöns enbiürussons liustrv katrine jiigoliorgo
dotti-r mill alnar leijsk tiil vengaaffwo ib 222 (1484).
Jfr vina gava äfvensom vingi|it, vingiäf, vild.
villge, in. [Å. Dan. vinge, velige. Jfr Isl. vængr]
1) vinge, viugaiie (på fogeln Fenix äro) som pel
Bil 306. the vildlie foghla the Höglia swa högt thz
vedlicr blcso vnder (hera vinga Mh 172 il. fiädal
hulkin som hawir brodha vinga Bir 1: 347. iiij diwren
liuart thera haffde vj wingba MB 2: 340. geffwos
qtvi 11 ii<’|mo twå ving||a swa som aff stormil ürne ib
352. — bildl. thu som lar vp owir wädhränne vinga
Bo 249. modh vädhratina vingoin förstas thz klenaste
af vädhreiio som raskast är ib. iak Hyr . . . vndi þine
ne|ia vinga Bu 143. — Jfr gasa-, siikis-, vfldher-,
öriia-villge. 2) utbygge (på ett hus), flygel? lins.
ius winge (alue (trol. läst: ala) domits) Bir 4: 80.
3) flygel (i en stridsstyrka), the (sammanförda krigare
från olika landskap) skwlw ey sätias vtliaii til
sidli-orne swa som viugha til ath hiälpa oc ey j orilanen
(huj’vudháren) thor the ärw ey förfarne oc liirdhe til
Cod. Holm. Peder Månsson "Liber 11", bl. 211 r (enl.
meddelande af / r. II. Geete).
vingi|it (-gift), /. L.
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
