Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vinterdagher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yiiiterdajjcher
9U0
vir|ia
under förtiden vinter. i vintern grep lian . . . biscop
karl i hammar BSH 5: 2til (1508). HSU ’20: 65 (1506).
71 (1506). — i vintras, d. s. BS11 5: 295 (1508). 2)
vinter, vinterköld, winteriu liaffde iilwona friist UK 1:
3353. wintherons liarila twaiigh ib 3: 999; jfr 1. the
kunde saa li thot mz wiiithereu fäkta ib 1004; i fr 1.
om wintren warit (för wara ?) wille HM/ 5: 114 (1507).
wintren air klen oc weker ib. juell aehtor med fiirstit
vinter ocli färe som komma kan atli dragé diitli nidli
HSH ’20: 53 (15061. uiodhan viiitliercn lillcr föritli ville
ir.kä vara stadugth ib 110 (1507). ib 51 (1606). 3)
är. ä kombir weeth mz vinthre 07/295; jfr Kock,
Mt-deltidsurdsprúk 2: 147. liwart M\v vintra gauialt barn
wi| sik siäluo bäst ib 285. nunipn tlieva manna soui äro
xx winter ganible MB 1: 383. t ho at iak matte
(lins-anda vinter lifua lf 1562. tlia tliusaiid vintre tlirj’
liiind-radli aar fran gudz fözlo lidhin var ib 5739. tliretigi
winther oc en tliree MD 14. FI 111, 2054. — Jfr bruti||-,
inidii-, si-vinter. — vinters ilas Ii er
(vyntli-erss-), ni. — viuterdaglier. j the samma vyiitherss
daga nionde iag genast till stocholm draga UK ii: (sista
forts.) 5285. vinters tiilli (-tiidh), f. =
vinter-tidll. tliz var nu koniith a viutirs tiidli /’V 2719. skedde
tliz 0111 winthers tiidh UK 3: 1230.
villterdaglier, m. [Jfr Fnur. vetradagr. lsl.
vetrar-dagrj L. vinterdag, dag uf vinterhalfaret. pa hösthcii
och vintherdagh (ti. v. s. vintern) är tliet stoor lare
swadaue peninge vtoffuer siindo FM 429 (1509). ingen
uiwraniestara tynge eller stedie mera gerning til sigh
en ban vel tröster bestaa lov vintersaga (före vinterns
början) SO 82. Jfr vinters daglier.
villterlivete, «. [Lian. viaterhvede] vinterhvete,
hösthvtte. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: isr.
viij spau som er hwetc v span vinther hwete BtFH 1:338
(1463). j [l] pund vinther hwctlic ib 356 (1464).
vinterkjld (-köldhj, ./’. vinterköld. LB 2: 37.
vinterlas, n. vinterlass; lass som köres um
Vintern. SD ’2: 101 (l29l).
villterläghe, ». [Á. l an. vintorlege. vinte 1’leve.
Ar. votterhegjej vinterläge. vinterqvarter, wii baffiic
lagt alle ware b.iathe oc skip i wintherlägho BS11 5:
324 (laos). a th sänke mer suldh lilit iu i ricliit till
vinterlego HSU 20: 2o2 (1507).
vinternät, f. [lsl. vetrnætr, /. pl.\ L. 1)
vinternatt. tlia iak iildhcr lagdhis om ona winter u»t MD
92; möjl. att föra till 2. 2) natten till tlen li
oktober da vintern ansågs taga sin början, tiden omkring
vinterns början, saa förlöper then hösth oc winther
natli UK 3: 987.
vinternot, f. L.
viuterrogher (wintyr- Mr 5: 120. -rugher
VGL II K 73: 2. -ruff ib i var.), m. [Fnor. vetrrugr]
L. vinterråg. Jfr Möller, Ordb. öfv. Hall.
landskapsmålet s. 124; Schlyter, Ordb. s. 706; Hildebrand,
Sveriges Medeltid 1: 132, 187 ; Möller, Sv. jordbrukets liist.
s. 147. abbatissau . . . befälle gaarønästaronom at
wintirrogliin oc roglisädbiii batre oc meere saas
aar-ligha äu want iir VKll 42. Bir 5: 120.
vinter rogli sädli, /. L.
vinterskatter, »i. [Ä. Dan. vinterskatj skatt som
utgår om vintern, thot snarasta jak kan taga vp
vinther-skatten innan jwl HSU 5: 313 (1508). ad the lotlio
komc tlien vinther skatten til gordhon, sulil gor all
the here||| (Vartofta, Gudhems m-h Redvägs härad).
för thy hor gaar fciglio vinther skat|| aff |hesse heredcn
ib 422 (|5I0|.
viuterstaþa,,/’. /..
villtertidil (-tiidh), f. [D. vintertid. Jfr lsl.
velrartiS] vintertid, vin wintertiidh lit III 1: 456 (1362).
Lg 3: 212, 345. BtRK 233 (1464). Jfr vinters tidll.
villtert|ling’, «. vinterting, ting snut hålles om
vintern. tlia som wintir thing waro i thorsaugo förslå
tliorsd.igbin i fastolle SV XS 1: 14 (1401, nyare afskr.).
tå war wi||tter tingh i asickala sochiiu BtFH 1: 6
(1474, nyare afskr.). til war winttertiiigh med
allmogen aff asickala sockli ib is (ljul. nyare afskr.),
på s. gertruds afftoii war wiuttertinget i jänipse sockn
ib 118 (l4>2, nyare afskr.). ib 8 (l4t’.ü, nyare afskr. >
o. s. v.
vintras, v. ref. [/i’. han. vintres. Jfr lsl. vetraj
vintras, blifva vinter, blifva rinterkallt. thet wi| ey
wintras BSH 5: 141 (1507 .
villtrii (wiin-), n. [/«/. riutré] vinträd, vinstock.
i vintriino som hauar |ie |irjr. bol ok löf ok frukt Bu
185. mik syntis. . . . eet wiinträ fore mik, oc tlire
knylor a wiinträno som tlire wiin qwista wäxsto wt
ad’ MU 1: 235. Ml’ l: SO. Bir 4: 6. MB ’2: 271.
villträs (|vister, m. vint/vist. MU l: 238.
vint innia, f. [lsl. vintunna) vintunna, litggir tliw
lie||ue (örten f os marinus) i win tunno tlia göiner hon
wiiift atli tliz wardhir eey swrt LB 3: 92.
viniitikia (wiin-. -ethykia: -o LB 5: 7;),
f. [Å. Dan. vineddikej vinättika, taglia wiin ii tik ii >
LB 1: 96. ib 5: 77. iiij iigge skal fwl aff vin iltikia
ib 7: 308.
vipa, /’. [/■>/»«. vibe] vipa. wipau wi| hägna aal
markiii ok gotliir ey wart sitli ogliit redliir CO 1071.
Jfr liornvipa.
vir, st iak.
virdska,/. Jfr vanvirdska.
virjta (vyrdha. vördha wrdha Bir 2: 182.
varþa /.. yres. -ir. impf. wyrdhe Bir 3: 452. vorde
UK 1: (LitK) s. 231. pl. Wyi’dllO Bir 3: 472; SJ) \S
1: 30 (1401). part. pret. wyrdher MB 1: 19. f. ward
Di 71. ti. virt MELL þi 34: 1. wyrt ib i rar. VÖrtll
LB 2: 60. wöörth MELL pj 34: 1 i var. vördh Di
(Cod. B) 319), v. [lsl. virJa] L. 1) värdera,
värdesätta. undersöka och uppgifva värdet af (ngt), iipter thy
gudhe män hona (o: bygningena; wyrdho ok skaftad||e
SI) .XS 1: 30 (1401). skal skadhin wyrdhas MB 1: 337.
the funno ona graff riik ok skön hon matte wyrdhas widli
mykith liili Al 3398. — värdera för utmätning; utmäta.
wi| lian ey än tlia gälla tlia scal foghclin eller
gardz-lnästarcn ok twc borghora till liämpdc wördlio lians
liawor oc göra thorn rät som lian afborghadc KO 64.
2) värdera, uppskatta, anse vara värd, anse hafva
väfde el. betydelse, tim iist |agd||er i gudz mätskaal oc
wägher lititli, thy at thu ward||er minna wyrdher
liädhan fra (appensus in statera, et inventus es minus
hubens) MU 1: 19. hon . . . vyrdhir alla världina ey
nieer än thräk Bo 117. wird ey werulzlik ting fram
filr dygdclikan lifuat KS 20 (50, 22). — uppskatta,
förstå värdet af. jugcii man gitlier vörth (kan nog
uppskatta) tesse yrtz godlck LB 2: 60. 3) värdera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
