- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
1008

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vitrilse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vitrilse

1008

vrak

viste siu döþ. ok vitraþe sinom kiiune suenom Hu 138.
ib 139. iir nu riitwist at iak ska! lians lo|f oc priis
frambära oc allom witra Hel. mäns lefr. 235. hustru
ragnild jngeinarsdotter vitrade oc kungiorde fore
nänipd-inne oc mig at hon . . . haffuer giffuit jiiiis agneson
ij (iris land jord j jäiinge Upplands Lagmansdombok
1490-94 s. 28. SJ 223 (1453). — ref. vitrag?
uppenbara sig, te sig? ii vitlinas (troligen felaktigt för
vitlirasj göth, gladbv hiärta CO 512; se Kock, Ark.
f. Xord. Fil. 2: 98 /.; Medeltidsordspr. 2 : 243 /. —
opers. thän witnar (måhända for ett urspr, tham
(them) witras) ey wäl som vredliir är wtan skäl (om
den ifrågasatta emendationen är riktig, skulle meningen
rara: den som är vred utan skäl liar onda förebud el.
har ej alt vänta godt; samma mening skulle gifvas,
om man ss. urspr, läsart antoge vitrar, hvilket skulle
rara att föra till en opers. användning af del aktiva
vitraj GO 456; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 214.

Vitrilse, 11. pl.? kungörande, bekantgörande;
betygande, intygande, försäkran, tiil witrilsee ok
fulkumn-ilseo thässe giif sätium wi . . . war jnsiglec forro thättä
breef SI) 4: 390 (1334?). til thes mcro witrilse oc
bef-narilse bedliis jac . . . herra knut bossons . . . herra
hemniiiigx . . . oc herra jenissa . . . incighlo for thetta
breff 1117. miliö egliiio BYII 1: 201 (1390). här til mera
witrilse, wisso oc stadfestilse SI) KS 1: 563 (H06).
te) thes höglira ok störra witrilse ok forwarilse ok
stadhfestilso ib 2: 117 (1409).

vitskaper (wytschap. wytzsohapp.
wit-SOOp), m. \Fdan. vitskap. Mnt. witschap, witscliop]
L. vetskap, kännedom, hengar iac lilit incigle ... meth
vilia oc vitskap här fore SL> KS 1: 10 (1401). ib 2: 63
(1408), 71 (1408) o. s. v. SJ 188 (1449). lather jacli ...
lilit incigle in/ wilia. witscop oc folio herailhnc modlie
hängias fore thetta opet breff BYII 1: 235 (l43o). gör
lian . . . tz mz sins hosbonda wilia ock wytzscliapp SO
147. scal eiigin gultsiiiydzswen göra sina egna
ger-uingk vtan sins hosbonda wytzscliapp ib. schal . . .
ingen gultsni[e]tz swen kiöpa nngat. guld eller siilffiier
v than sins hosbondlia wytu ok wytschap ib 155.
vitskost ir (-kustir), »». pl.? L.
vitsorj) (visorþ VOL II þ 58. wisordh Lg 3:
348. 366. uizor Östgötalagens \it»-talsfragment s. 7.
uitzsörþ ÖGL B 0: 1 i var. uitzs örþ ib F.þs 33:
pr. i var., Vaþ 2 i var., Vins fi: 5 i var.), n. [Jfr
Fgutn. vitorþ] L. 1) bevisningsrätt, rättighet el.
skyldighet att bevisa el. att med ed värja sig. ini wi| vinen
e nipärganga vizorpeno (sannolikt för vinsor|ienoj; þa
a pän uizorp smil köpte Slt b. jä pät inne suiii stulit
iir ]ia skudhe än vindögha iir a väg swa mykyt at, [lyliko
matte in kastii at [ia a bonden wizord at väria sik
mädh siex niaiiiin o|ie, nu är e vindöga a väg pa a
han e vizorp aglien alle pe vizorþ e är i linnfiuni takit
ib 44. 2) bevisningskraft, vitsord, hiiffiid breffuit
som all makten oc widzord oppa Ing Fil 2: 108 (1437),

3) vitsord, rättighet att afgifva yttrande med gällande
kraft, rättighet att afgöra, stande thz a synamanna
witnom ... oc hafwi engen annar witzordh TB 77.

4) vittnesbörd, intyg; erinran, språk opp con
springande kclla som än bliffwor til wisordh til lians hellgha
martilse (iu testimonium martirii ejus) Lg 3: 348. til

täs iärtekns wisordh offradhe hon eetli been och foot
aff wax giort ib 366. — Jfr vitll or|).

vitstnlill (-stolin), p. adj. beröfvad vettet, vettlös,
oförståndig, iire iwdhn wit stolne oc hemske som halda
thiissa sidhwänio MB 1: 308.

vltrlllillge (vet-), m. /.. (KrLL J 16; jfr MKLL
Kyhn 18; Stads L J 10) vettvilling, af vita menniska.
the äru store dara oc wetwillingn like Sn 157. en
daare oc witwillingo ib 361.
vitvlllinger, m. L.
vodhe, se vafie.
vold, se vald.
volda, volla, se valda.

volpeiliot,/. [Mnt. wolgemöt, adj. högsinnad,
välvillig; i subst, användning anträffadt blott ss. [-växtnamn]-] {+växt-
namn]+} gynnarinna. lielser oder käre förstiiinä, myn
wolgemot. med inanghe gode natther FM 580 (i5is).
then hest iacli ga|f mill wolgemoth ib 5s1.
von, se van.
vor, se var.
vordlia, se vardlia.

vra (vraa. dat. med art. vranne Lg 549. pl. nom.,
ack. vrar MB 2: 343. vra lv 896 wra GO 676. dat.
rwaom VML 11 B 12: 1. wrawm ib i var. rwa
vm ib i var. wram Ber 230. wramom (för
wraom?) SGGK 107), /. [Isl. ra] L. vrå, vinkel, krok.
j enno wra konungx palacij Bil 52. innelykte ban j
enne wra j huseno ther som ban inne war. swa at
ban formatte sik ey thltdhan flytia KL 32. ban
smordhe fiädhrena a enne wra i then eter dryk ban
hafdhe tha A! 10101. hiiar bleff döder i synne vra HK
1: 1766. skalt thu i hwariom stadh i hwarie wra
(angulo) gora thinom iingil vyrdhning Bo 114. the
grata ther i hwarie wra Al 10559. fals oc swik the
iinnas for tik i hwarie wraa MP 395. ä hwart jacli
gaar pa slottet, tha saeknar jag jon jönsson i hwaria
vraa FM 341 (1506 el. 1507). tho letto ther ij hwarie
vra Fr 2039. the letto thz liws ij alla vra lv 896.
hwar som legger sin kniff swcrdh eller yxe j vgn
heller nograhanda som man kan göra skada mz böte
ij öre samw Ing wari i kamaroni j benkiom ok j
wramom SGGK 107. tha vpstodli ij vranne en
riidlio-likin draka Lg 549. nianga äru wra i wredz mans
niiinne GO 676; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2 : 300. i
mins hiärta wram Ber 230. — hörn. saagh iak vij
ängla standandis offwir iiij wärldcnna vrar äller ända
(supra quattuor angulos terrce) MB 2: 343.

vrak (wrack. wragh. rak Bj 19: pr.), n.
[Fdan. vrak, vrag. Isl. rek] L. 1) fartyg el. gods
som drifver omkring på vattnet; Jartyg som genom storm
el. sammanstötning blifvit förderfvadt, strandad! fartyg:
vrakgods som ßyter pä hafvet el. har kommit i land;
strandvrak (hvari konungen i vissa fall hade rätt till
andel), thou . . . grwndh som forscriffnc wragh brüdh
wppa II SI I 29: 40 (1481, daniserande). ib 39. oric
liuitte kom nw strax igen fra vraked BSH 5: 154
(1507). vraked med takclodh dre|f strax till siös ib.
the aniien woro wthe met latiz ffoguten om thot
wrack, som ider herredömc ffar fforstho i tliet andre
breff. som jag|i ider herredömc til scriffilit haffuer
FM 610 (IMSi. 2) föl-brutet gods hvaraf konungen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free