Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vraka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vraka
1009
vranglikhet
sutter sig i besittning, förde iack them (dem som
tillhörde ridderskapet’.) oflfta fram i slagli atli theres godz
skulle komma mick till wragh når iack liade kommott
(red. B: 0111 iak liade kunnitj mz falsk ocli swiick beuistli
at|| tlie stodo icke manneligk RK 3: (Till. om Chr.
II, red. A) 6180. 3) det som bortkastas ss odugligt,
usel el. föraktlig sak. i vitin at ödlimiuktin lialz af
t Jiom for wrak (ahominatio) Ro 207. — vrak, afskrap,
menniska som förkastas el. föraktas, til tliiit iir iak
alstingx owärdhughir, swasom eet wrak i bland wisa
niiin Hel. mänt lefv. 180. — mecl gen. forsmas oc
mis-wyrdhas swa som fulottir oc bwars manz wrak
(ab-jectus et vilis) Bo SI. — Jfr haf-, ill-, stalz-,
strand-, stranda-, ut-vrak, äfvensom rak.
vraka, se vräka.
vraket /. [Mo», vrake, vrag. Mnt. wräkc, f. och
wrak, m.f 1 hämd, straff, at gud|i sende hanom swa
starka wraka RK 2: 2569.
vräkt, se vräkt.
vränger (n. vrångt, vrankt. rwanct VML 11
B 12: i. dat. n. rwango ib Kr 24: 8. pl. dat.
vrang-om. wrongom KS 67 (165, 73). komp. vrangare.
superi, vrangaster), adj. [/si. rangr] L. 1)
vriden, förvriden, vriden på sned, vind, sned; krokig.
äu ban hawer offlitla eller offstora eller wranga näsa
oc wridhna MB 1: 370. KL 337. finger som
grips-klöör värö the vräng lv 272. warom wi allo ij wärlin
eens . . . hwatli ware tlia wärlin thenna ok alt thz
som bygger ij häiine vtan som en akor släter ther
hwarte ware wranger äller rätter .-1/ 5844. — (?)
mädli-an siwdhir wrangli gryta owir eld män rät gryta
bedbis i by (jus coquit obliqua petitur dum seria
rec-ta) G O 460. 2) fönänd, oriktig, felaktig, wrang
hörilse gör wrang framförilse GO 843. talande wrang
tliing (perversa) KL 165. leo . . . badli sanctum petrum
rätta sith bref en nokot ware wrankt Bil 680. ban
. . . reknar thz wranght som rät är Bir 2: 168. biilko
gom giidbelikin snille vmuändo j wranga ok fanytta
(pravam et vanam) snille ib 1: 195. — osann, falsk.
at i ingen tro sottlie til swadanne vräng segnor (möjl.
att fatta ss ett sammansatt ord) oc orotfärdig scgner
BSH 4: 189 (1495, samt. afskr.). 3) obefogad,
orättmätig, otillbörlig, rördhe aff eniie wrange (iniqua)
war-kwnnan Mil 2: 297. wrangx (pravi) räddogba ininzskilso
Bir 3: 96. at hans wrange thorstir (esuries prava)
magho vtsläkkias ib 50. cnkto är vraiighare (iniquius)
än at älska päningen Ml’ 1: 135; jfr 4. — orättmätig,
olaglig, j laghomen är änkto rätfangit thz som är mz
nakre wrango (iniqua) vtthuingan aflat Bir 2: 163. om
noger j ffornämde screddere embete i Stockholm wille
bruko wrangth oc falst embete SO 121. — vrång,
olaglig, orätt, orättvis, wraugä doinä györa SU 5: 606 (1346).
KS 67 (165, 73). Lg 399. nminiias the wrangasta
(ini-quissimos) dödhana MB 2: 302. — vrång, orättvis,
orättfärdig, orättrådig, tlio hafwa mik swa som wrtingan
domara Bir 1:15. wrangir ok orättir ware tlien
domaren liulkin ther af miskund läte wranga män vara
opinadlia ib; jfr 4. thän vranga höfdingba Lg 547. MB
2: 286. 4) orättfärdig, ond, ondskefull, wranga
män vilde ban ey thola j siuo lando Bil 884. Bir 1:
15, 312. at the sktilin ey kallas älla synas wrange ib 3:
79. jak vsul oc vraug syndirsca Bo 75. ib 115. är ban ey
Ordbok II.
at enast skipadhir mz wrangom. vtan räkiiadbir
wrang-astir oc snödhastir af allom ib 197. a hwat wrangt
var thz radhit (a pruvum consilium) ib 160. gvdii
alzmechtich ba|uer allom laach giffiiit rothuisom
menn-iskiom till kerlich hoghsualan vrangboni ock osnyllom
inannoni till rcdzell ock nepstli SO 191. hans hierta
var skemmelica vrankt, ty at ban gat ey vtan
mot-korran seth herrans godlek Ml’ t: 82. vrankt ok ilt
hierta ib. tlia the gifua for manna loff mz vrange akt
ib 191. swa ofta som thic hända wrange tlianka KL
247. mz wrangom wilia Ber 232 . 6) ond, förderflig.
at the som mik saglio skulle ey taka wrankt äptedöuie
Bir 3: 226. 6) hätsk, fientlig, awndin är vräng mot
gudz kärlek MP 1: 135. 7) obehaglig, svårf ariolus
sngdlie genom sant än tho thz war alexandro vrångt
Al 9878. — n. vrångt, adv. 1) på snetl, galet,
illa. ban baffwer stor hog som ey wi| wika hwat tliz
gaar wrankt eller lika Ml) (S) 290. 2) orätt,
olagligt. vi hawm þStt forstandit att tolf manna näfnd sum
näfnd warþer vp a [lön niaal sum sannind bör vmsighia,
at þc gyora [läm (för iämj offta wrangt. sum rätt SD
5: 378 (1344, nyare afskr.).
vrånghet (-heet. -ir), /. [Ä. Dan. vranghed]
vrånghet, orättfärdighet, ondska, synd. han hatar alla
synder oc alla vrånghet (iniquitatem) MB 2: 152.
widherstyggolikin wranghet Bir 5: 6. mädhan at tigliia
för theras räddogba skuld som makt haffwa at dräpa
kroppen, räknas at wara stor syndh, balffwa större
wranghet är for wenskap skuld . . . lisma för höghoni
oc horrom Lf K 53. ath . . . vrangheet iluilia ok allo
twedrecht affleggis SO 144. MB 2: 285, 286. Sn 47, 48, 61
o. s. v. — pl. gudi| är ainyniiandis hennes vranghetir
(iniquitatum) MB 2 : 360.
vrailgleker, m. [Isl. rangleikr] L. krokighet,
krökning, ojämnhet, aff thessom trem rotonien vpuäxste
aldra rättasto stiälkir vtan nakan knwt älla wranglek
(sine omni nodo) Bir 1: 176.
vratlglika (uran- MELL B 22: 1 i var.), adv.
[Isl. rangliga] L. 1) orättmätigt, orättfärdigt, offra ey
gafuor vranglica afladha Ml’ 1: 191. 2) orätt, illa,
syndigt, vm thu findir nakat vara wranglica giort Bo
123. göra the vranglika (nequiter) möte mik Bir 1:
195. Ber 38. för wara skuld som syndadhom oc
wrang-lika liffdom Sn 48.
vraiiglikhet (-heet. vrangelikhet Mr 1: 11;
-hetir ib 2: 124. -ir), /. [Fda», vrangeligbed] 1)
krokighet, krökning, ojämnhet, thz blomstrit wäxste af
trem rotorn mz rättoin stiiilk älla bul ther änga knwta
älla wranglikhet hafdlio (qund nullos habebat nodos) Bir
1: 175. 2) förvändhet, galenskap, dårskap, o
wranglikhet (pevversitas) Bo 99. 3) orättfärdighet,
ondska, synd. vmuendas frän sinne ondo vranglikbeet (a
nequitia sua) KL 136. ib 145. munkin . . . Hyde fra
biilghra »lunka samvaro. oc anduar[ia[ie sik allo
oren-likhet 00, wrangliklicet ib 186. äu gudh wilde vppinbara
thera wranglikhet ib 49. ban atte akär aff
vranglik-liezins värdlie (de mercede iniquitatis) ib 132. vm
vranglikhetin iir i niiiioin l|andon) Bo 185. ib 109, 194.
är j mik al wranglikhet (nequitia) Bir 2: 12.
ilyäf-wllin, liulkin som hatar gudz vini oc mäst thorn som
ey bana ilzskonna gadd älla wranglikhetz etir ib 129.
the dö aff sine egbne ondzsko ok wranglikhet (ex
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
