- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
1010

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vrangradhogher ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vrangradhogher

1010

vrejier

propria iniquitate) ib 269. al ilzska oc wranglikhet ib
3: 104. opfylte mz diäfwlzlike wranglikhot ib 250, ib 1,

188. wranglikhetz män (viri iniquitatis) ib 336. ffor wara
wranglikhet koma os gcnwärdhogh tingh Ber 7. t’A 5,
11, 24 o. s. v. Ml’ 1: 11, 28, 68, 82 o. s. r. iilhir
wrang-likheth (iniquitatet) skilde idliir frän gudi ib 70. scal
hon afakrapas af äuärdelikx lifs hook oc bära sinn
vrang-likhet j heiuite ib 135. liulkin soin älskar vranglikhet
han hatar sina siäl ib. the som giira wranglikhet
(iniquitatem) ib 76. Gr 295. — pl. mina vranglikhctir
äru mangfalla MP 2: 97. ib 1: 156, 2: 124. grat tilia
wranglikhether (iniquitales) Ber 38. ib 94, 95. —
vrailglikhets vill, m. ond vilja, fra jak . . . vetli
syndelikin vranglikhetz vilia j mino hierta Ml’ 1: 151.

vrangradhogher (wraang raadoger), adj.

som gifver vränga el. onda råd; orättrådig, hans
raadli wraang raadoge iira Ml) (S) 202.

vrailgskipadher, p. adj. oordentlig, swa snardhis
siälin .. . j wrangskipadz (inordinatæ) lusta sidhuitnio
Bir 1: 365.

vrangvis (wrong- RK 1: (Yngre red. af LRK)
s. 28.1. -viss IISII 18: 4 (1491). -viis VGL II Prcef.
-wiis: -wiisa RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283.
-Viiss BSII 4: 189 (1495)), adj. [Fdan. vrangvis] L.
vrångvis, orättfärdig, ond. noger vranghviiss oc
ofärd-igh man BSII 4: 189 (1495). eller (för heller)
wrang-wisom liagat hielpa en menlösom nidlier stiiilpa MD
(S) 266. IISII 18: 4 (1494). RK 1: (Yngre red. af
LRK) s. 283. PM I.x. til ath göra tliz reth som
vranghuist varit liaffuer SO 191.

vrailgvisil, /. [Jfr Å. Dan. vrangvis] L.
orättfärdighet, missgärning, sonen skal ey bära fndhersins
wrangwiso (iniquitatem) Bir 4: 71.

vrasten, m. hörnsten, sagdlie ban ok äptodiimit af
wra stenenom (lapide angulari) Bo 149.

vreþas (impf. vreddis Mit 330. wreddis ib 35,
189; Di 86,151. wreddes Al 10018; Di 47. vredes Bu

189, 501, 504. pl. wreddus Bil 88. vredos Bu 510.
wreddis Al 7637. wreddes MB i: 318), v. [lsl.
reiitaz] vredgas, kunugen vredes Bu 501. ib 504, 510.
pylatus stodli up ok wreddis brnth MD 35. ib 189. olaff
vreddis aff the ord ib 330. wi wordhom ey hwath the
wredhas Al 6223. toko at stikna wider ok vredns RK
1: 2779. Al 10018. Di 47, 86. tha wreddis ysungor
konung athan skiildo okko seger fa sa snart som lian
wilde ib 15». kunugen vredes vi|iar. at han ta[la]|io
iamn orþ viþar lian Bu 189. — med dat. (el. i dess
ställe ack.), mik wreddis genast the syster thre Al
7637. — vreþas vi]ier, vredgas, män wreddus widh
Bil 88. annor folk foro op mz bälde, oc wreddes widli
(asrenderunt populi, et irati sunt) MB 1: 318. tha took
ban swa at vredbas widh at ban lagdc theni badlia i
torn i t nidli RK 1: 3810.

vreþe (wrädhe Bir 4 : 208. gen. -is. med art.
vredhina MP l: 135), f. [lsl. reiji] L. vrede,
förbittring; ovilja, ogunst, duitl hämdcna thr til wredhen
är ini gangiii KS 36 (96, 39). ib 49 (l24, 53). GO 156,
183, 299, 873. bnntzat wardlio tliera wredlic, thy at
hon är liardli MB 1: 201. thu tappa thina siäl j thinne
vredhis gäld (in fnrore tuo) MP 1: 135. vredhis ful
mäiiniskio siäl skal j vredhinn stormb dü ib. htiar tlien
som vredbgas mot sinom iänicristne mz stadfesto vredhe

oc vilia ib 216. mauzsins vredhe gör ey gudz rätuiso ib
217. hwilkin som oy hallir sinn tiingo i wredhis tinin
(tempore irre) KL 233. ib 276. kärlex sorgh . . . späkir
wredhis oc otliolomodz pino Bir 2: 221. hnffwer iak
. . . länge burit wredhena oc affwndeiia i miliö liiitrta
Sv. Kyrkobruk 310. nar iak retis til wredlie harm och
besklikhot. Ber 233. tho . . . fatadho han i wredhinno
som the tha hafdho JJo 8«. thy är konunger, at liau
skal allo styra jämuäl sinne wredlie, ok ey wreden
kon-ungenom Bil 535. talin til min mz skälum, ok ey mz
wredlie ib. driffw the ban frän sik skämmelika mz store
wredlie (indignanter) Su 52. konongx wrethe SD 1: 669
(1285, gammal afskr.). RK 1: 2S94, 3340. forbyuþande
. . . vndi wara vreþe, ok wnra konungslekä hämd at
ängen man . . . dyrwos Jiem tolf . . . mysförmä SD 6:
606 (1346). fik keysarin wredlie til herodem ST 372. vi
som . . . iirom ... gudz wredlie värdhe Bo 83. thu sände
thina wredlie. hon swalgh thorn som eldcr stikko MB
1: 318. Bir 4 : 208. þe reta ini guþ til vreþc ib (Avi) 181.
j gudz vredhis dagh MP 1: 217. ib 221. the vij karön
gudz wredhis MB 2: 357. at wreckia wrcdhe Bil 369;,jfr
vriikia 3. — vrede, benägenhet för vrede, häftighet.
vredhin (iracundia) driipir falskan dara mz siälinna
dödh MP l: 135. — vredhis fnlder (-fullir), adj.
[Jfr Å. Dan. vrodefuld] uppfyld af vi-ede. hwilkin som
wrcdhisfullir är KL 282. vredhis ful iiiäniiiskio siäl
Mi’ i.- 135. ib 342. Jfr vreds fiilder. — vredhis
hand (wredhes-), /. af vrede styrd hand. mod
wredhes handom TS 21. Jfr vreds hand. — vredhis
ordh (wredhes-), «. vredesord. i vrede taladt
ord. tlien som sigir mot sinom iiimcristne nokot
vredhis ord hälla thoor vredhis tekn Ml’ 1: 216.
modlir-ennas wredhes ordh Lg 3: 449. — vredhis tekn,
n. tecken af el. till vrede, åtbörd som uttrycker vrede,
MP 1: 216.

vredlielika (-ligha Di 8. -liga ib i8, 157, 163.
-ligä Va 4, 40. -lege IISII 18: 14 (1494). -lik Fr
2518. -ligh MD 8), adv. [/«/. rciiuliga] i el. med vrede.
(intrani drog sit swerd. oc gik mot sin broder wrede|ign
Di 163. Va 40. pawen . . . sagdlie wrcdhelika til honom
gak hädhaii wt alf ininom öglioni Lg 669. haffwir iak
. . . swnradh thorn . . , wredlielika VNB 30. Fr 2518.
FI 1164. MD 8. Va 4. IISII 18: 14 (1494). Di 157.
konungen . . . saa wredeligha vpa thetmar ib 8. ib 18.
ban (Gud) so godlia mz särlike liadli, lian so
vredlie-lica onda j sinom dom Ml’ 1: 140.

vredhelikhet (vredhligheet),/. vrede. MD 91.

vreþer (wreedher: -a RK 2: 2680. vreedh FI
1566; lv 2346, 2403. vreed RK l: 2103. wreedh MD
3S8. vrftper:-an 138. wraþer Hj 12:pr.
vrädh-er Gr (Cod. D) 362. wrädher SO 14. ». wret Bir 2:
80; Ber 238; ST 475), adj. [lsl. reiitr] L. vred, vredgad,
uppretad; ogunstig. stassen(s) biscopir ... gik vt vrcþer
af stajieiiom Bu 16. sua ráþeleken at änglien þorþe se han
vrcjian ib 62. SO 14, 24. tlia stod konungen wp illa
vredcr RK 1: 2136. Iv 454. ta tu tala gladhr olla wredlir,
tü göm at tu haui ey viidrläte i röst ella lUhäuoni
tinom KS25 (61, 27). wardher skiparen wredhor löpandes
aath batzmanuenom l’M xni. rät som een léon ther
vardher vreedh Iv 2346. tliän riddare vardli tha storlika
vreedh ib 2408. tliän witnnr ey wäl som vrodbir är
wtan skäl GO 456. mnnga itru wra i wredz mans munne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free