Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vägher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägher
1022
väghfarnude
annan wäghin (ex parte utta) oc annan wäghin (ex
pårte altera) minna modliers bäläte Bir 4: 17. þiin
tima annan vägh uagheiia lagþo (för i uagheiia lag]ios?
Bil j waghena lagdus 1010.) goþgiirnigana. ok annan
viigh lians synde Bu 420. |iwar thera wogli swa diwpt
annanwSgliin nidhcr, tlia lian foor siälwer
annan-wägli nidlier til liolwitis, oc frälste thädhan godlia
män at waar natwra lyptis op annan wägh til ix
ängla ellora i liimeriko Mli 1: 387. knän böghdho sik
wt annan vägliin ok annan vägliin fötirne Bir 2. 134.
quiuciauus reddis annan wägh (ex ana pårte)
jord-dynnen ok annan wägh (ex alia) folkit Bil 428. — en
väghiu, någonstädes, skodha han nw standa een vägliin
(in aliqua parte) i huseno Bo 170. ib 205. — frän ett
häll, någonstädes ifrån, någonstädes, myrk oc rädhelik
skyy oprifwa (för oprisa) en vägliin (ex titta parte)
moot raghnbogans klarhet Bir 2: 166. — hin vägh,
på andra sidan om, hinsides, med ack. badbe hin
wägh haff ok thänna vägh haf Bil 685. hinuägh haff
ib 714. ib 289. hin wägh iorsala haff MB 1: 3. the
willo ängin lot taka hin wägh iordan ib 422. — hvarn
vägh, pä alla håll, allestädes, öfver allt. skötin drifw
hwarn wegli wm kringh han Bil 462. tha ban gik (j
stridho räghne wägdlio räghnit) Invan vägh frau liauoin
ib 793. mit howodli war hwarn wägh (undique) blodogt
giort af torn krononne Bir 1: 34. hwarn wägh iir sorgh
ok vidliir mödlia ib 134. Ber 1. — sin (sins) vägh(in) (i
förbindelse med ett föreg, livarj [7a/. sins vegar, sin
vegar] (hvar, hvardera) på sin sida. saa een nunna
. . . twå preilicara b röd Ii i r . . . sätias |iwan thera sins
vägh at henne Bil 832. hwars thera bär lagh sin
wägliin widli brona ST 136. — med ack. bäggia tliora
här la liwar sins wägh brona Bil 723. — thän
viigh-(in), åt det hållet, på den sidan, vm suå är jordmun
skapadher, at man torf rädhas nokor stadh St huseno
sten kust aff blidliom, tå skal göras tiin wäghen vtan
widh borgha muren en annar mur KS 86 (210, 94). —
på den sidan om. med ack. man är gärna thän vagbin
celdhin som bäst brindhir GO 692. — thänna vägh,
på denna sidan om; till denna sidan om. med ack•
badlio hin wiigli haff ok thänna vägh haf Bil 685.
sancta tecla fik lian (Johannes döparens Jinger) ok
fördhe mz sik theiiua wägh half tel normandiam ib 941.
ban la thonna wägh tigris llodli Al 3235. — bäggia
vägha, på båda sidor, hwart oth altarit stando wp sidliis
aff the andro, böriaskolaudo aff the nästo trapponiie.
widlier höglia altarit bäggia wägh» (ex utrapie parte)
Bir 4: 84. 9) riktning, väderstreck, röst aff fyrum
wägnum som windher bläs Bil Sll. 10) sida, del af
ett föremål; sida af en krupp, annan vägh hanar pu
nil stekt, vänt braþena ok ät ]iäii del ini är stektar
(as-sasti unaiii partem, gira aliain et tnanduca) Bu 416. —
om hvardera ylat i af ett föremål med fat fortn. läg
thz pa speghil glasit pa the|| waghen som jnwither
l’M XLIII. — annan vägliin, på ena sidan, vart sylf
kors . . . scriwät annän väghin med latin, liwat
hälghu-doma þer lilit i äru SD 5: 564 (1346). 11) sida,
håll, parti, ban skal akta, huarn wäghen (på
hvilkendera sidan) flere äru, the wani äru wi th stridh
KS 82 (204, 90). ib 83 (205, 91), 84 (206, 92; 207, 92).
— Jfr adil al-, alinauna-, almuuda-,
alninii-uings-, far-, gildis-, griis-, hem-, himirikis-,
liova-, hiilvitls-, kirkio-, klöva-, land-, lands-,
lik-, inarka-, pilagrims-, qviirna-, radhstovn-,
reni! vis-, ridh-, ]ling:-, Jiingrs-, |)iii])-, va|ia-,
vatn-, vatti-viigher, äfvensom hin-, iiiidh-viigh;
midväghu; langviigha; af-, half-, land-, läng–,
midh-viighis; viighna. — viiglia bref, n. [Jfr
Á. Dan. vegbreff, veybrolf (se Kalkar 4: 78lJ och
Fnor. vegarbréf] respass; reskost, om den heliga
nattvarden gifven åt dödssjuk, gudz likame är kristens
manz wägha breff (viaticum) aff tliässe wärdlene Ansg
211. o aldra sötasta liffuandis brödh, Inv i I tit aff
l|inie-rike iiidherkom . . . thu som all creatur födher . . .
war min fölghare oc wägha bre|f alf tässo wärld Su
325. j thoras ytnrsta stund tröste mz thins bälgasta
litania anamilse, them til wärn oc wäga breff ib 380.
— viiglia bl’ödll, n. reskost, badli ban gifna sik
gudz signadha likarna til wägha brödh (viatico) Ansg
211. — viiglia fynd, f. L. — vägha koster, m.
reskost, ban ga|f mik wäghakost til at färdbas Lg
3: 234. — viiglia ledliare, m. vägledare, vägvisare.
Lg 68. Jfr viighledhare. — viiglia mot, «.
[ Fnor. vegamöt] vägmöte, vägskilnad, ställe der vägar
mötas, korsväg, nar the mötto honom i vägha moteuo
(concursu viarum) Bo 197, j wäghamotouien j thcssa
twäggia wäghanna vp byrnlligb stodli en man Bir 1:
41. jak stodh j vägha niotono älla j wäganna ingång
ib 44. ib 214, 215, 216, 337. wid|) iiru vägha motli säl
är thän som väl gör GO 136. (jfr Kock,
Medeltidsordspr. 2: 79;. ib 316. — viiglia möte, ». = viiglia
mot. dywren . . . Iwpu diärfflika ower alla wägha oc
wägliamöte Jungfru Marie Ortagård 158. — viiglia
1’edllO (vegeredhe), adj.? redo att begifva sig på
vägt swaradhe the megh po myn herres vegnil ath
ville wara honom bistandh (för bistaiidogb i) oc
vegeredhe, liwar som xv aar gamel er, i nar the hans
bwd faar BSI/ 5: 441 (1511). — viiglia ryjilliug, /.
L. vägrödjande. 0111 . . . wägarydiiitig GS 58 (1474). —
viiglia rydlisl, f. viiglia rydhsle (ack. pl.!) ÖGL
B 14: 1 (i 1607 års uppl.). — viiglia ry[isla, f. L.
— viiglia skiiil (-skäl), ». 1) ställe der vägar
skiljas, vägskäl, vägskilnad, skiljeväg, en gamal
riddare alf then här la halffdödher ij et wägha skäl Al
5663. här iir wägha skälit (divisio viarum) Bir 1: 170.
han staar folkeno til tekn a väghaskiälum MP 1: 39.
2) biväg, stig? tagbandis pa sik siin vapn stoddo sigh
endols j trangasta wägha skälen mällan bärgx
liögdli-enar (sedenint per locn, ijuæ ad angusti itineris
trå-tnitem dirigunt inter montosa) MB 2: 155. — väg?
piil wtsändir til forelakt maal, ällir rwm, htiar scer
hans wägha skäl (transitus), sidlian ban ländir i maalit
Su 236. — viiglia syn, f. besigtning af väg, vägsgn.
broa och wägasyuer GS 61. — viiglia tiippa, f. L.
— viiglia vilder, adj. L.
viigh farande (-es), p. adj. [Fnor. vegfaratidl] L.
vägfarande, resande, wäghfarände mannuni at sälliä
matt ok hästä foodher SD 4: 465 (1335, ni/are afskr.).
ib 5 : 375 (1344, nyare afskr.). MB 1: 192. Bir 3: 430,
441. tcdhis hanum sanctus marc|ius j wäglifarandhe
manz hami Bil 253. MB 1: 230. Bir 1: 337, 3: 382.
giva fatöko folko ok väghfarandoui Bu 185. kärleks
änibito til vägh farande oc widhirthorftiighe KL 258.
hon do i barnsäng oc wäghfarande MB 1: 268. äre swa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
