- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
1044

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - vär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vär

1044

viir|)

viir (Wärr UplL M 23: 3, V 7: pr.-, RK 2: 2548;
BSII 5: 115 (1506). wer Va 37; MD 86
(norvagise-rande). weer RK 1: 719, 1825. war (troligen
skriffel) Mli 80), adr. komp. [Isl. verr] 1) värre, på
ett sätt som i högre grad (än ngt annat) vållar smärta
el. skada, iin þe vildo eigli var fara fin lian Hu 207.
þu varþar vär pina|mr ib 521. the . , . liütas göra wär
widh han, än widh hans giister MB 1: 193. liwat
thwinghar »är ok osälikare än altidh åstunda
synd-ena ok aldrigh mättas ... af ||änne Bir 1: 287. 2)
värre, sämre, olyckligare, han war födder ... a wärro
dyglino thz är at sighia, a wär skipadhuiii stiärno
gang MB 1: 46. är eens mantz likame wär skipadhcr
än annars ib. tha waro iwdha wär wid|| konipue, äu
nakro andre män ib 450. liwa tha bidde honom vard
vär (gick det så mycket värre) RK 2: 3927. han
swardhe et ordli thes wardli lianoni wärr ib 2548.
wisto the thik wara här tliik wordlie alla stund thäs
wär Al 8352. idher är swa mykitli wär ib 7299. ha|fdhe
jach icke warith sa kendli blandli tliöm, thot haffdhe
warith wärr, än thet är BSH 5: 115 (1506). niclis
stensson var ther och mädher thz var tess vär och ey
bätlier RK 2: s. 349; jfr 4. 3) värre, sämre, mera
omoraliskt, the wilia nw swa myklo wär (deterius) lifwa
Bir 1: 64. 4) värre, beklagligare, sorgligare, thy
är vär, eg. derför är det (så mycket) värre; ty värr,
beklagligtvis, sorgligt att omtala, swa thy är vär binda
månge vinskap til at liidliir thrykkia gudz vini Ml’
2: 15. vaart folk flyr alt i mosa oc käär wy
liaff-wom tapat sigerin thy er weer RK 1: 719. ib 3013.
thy är wär bortwrakin är gudliz älskogho 1 er 166.
ib 57, 177, 231, 232. Su 407. — thy är vär at, eg.
derför är det sä mycket värre att; ty värr. thy är
wär, at some göra badhe a mot sinne natwro oc
gudz budhordhom MB 1: 135. Bir 3: 384. Su 381. —
thy vär at, d. s. thy wär nt vy ärom alt vffa RK 1:
320. ib 1825, 2849. Su 232. thy wär at mango wille
fara j thesso budhordh MD 80. — thy vär, d. s. for
hulka thy vär (proh dolor) månge nye osidlii äru
optakue aff ildz anda ingiutilsom Bir 2: 68. thywer
iak wet mik orättän Va 37. thy war haa them gör
linkat j geen ban biudhir sik til eth heluitis iiieeu
MD 80. ib 86. thy wär månge wille fara j thette
bwdhordh ib 87. Su 2, 3, 41 o. s. v. RK 3: 3915. S)
mindre, lians drötning war mz store blygdh philippos
iir til henna kär han an henne ey thäs wär Al 346.
— Jfr viirre.
värn, v., se vara.
viira, /., se vara.

Tär» (vare), f. och «., och värö, m.f och ». [Mnt.
were] 1) värjande, först år, wid romblaborg grep han
ett ware (Klemming» uppl.: widh kwmblarwm grep han
en wäria 1: 3222J RK (Hadorphs uppl.) s. 110. 2)
försvarsställning; af bröstvärn el. af tinnar omgifven
plattform à fästningsmur. Jfr Schultz, IIöf. Leben 1:
20. tha rymdo the crisno alf then wära (mot.i v. ställe i
Hadorphs uppl. s. 69 har thet väraj ok julian en k»;I lare
ok wardlio sik tliiire It K 1: 1762. 3) förvar, vård.
then gud i hymmerike boor take hans siäl i sin wäro
foro thz kwmber lilfiiit toldo häre RK 1: 2538. —
innehafvande, besittning; våld. seal . . . här abram
brothers-son oc hans arfwingä hawä thet for:de götz . . . friit

oc vmbeworith i theräs wärä oc i theräs pant SD NS
1: 61 (1401). naar . . . härra abram hafuer thetta
for-nänipda gooz i geen löst, tlia skal han äller hans arfua
alt thet som ban i geen löser . . . friit ok wnibeworit
i t härå wäru hafua ib 235 (1403). hon fik ey
stok-liolm j sino värö för än the värö thera fengilse quith
RR 1: (sfgu) s. 192. wi wiliom til fogatena om
slotten tala meden the äro nw alle here som them
alf konungen haffue i ware (d. v. s. i förläning) ib
2: 3361. — Jfr varia, äfvensom Viira, /. (akt, vård)
och vari, m.

viiraktoglior (väraotuger. wäraktiger.
vär-achtiger: -ige IISII 20: 32 (1506).
wergactugh-er. wergactiger: -aetige HSB 18:119(1497).
w&r-afftiger), adj. (Mnt. weraftich, weraclltieli]
vapenför; beväpnad, wäraktogho män leetlia siik aath
stadh-en liidlia RK 3: 2228. godlio wärafflige men FM 235
(1505). the itre ... ey öffwer hundradha väractuge
öller [som] nogra vern göra kwnna BSII 5: 7 (1504).
thet i strax vele vthgöre xxiiij:re godo wärafftige
karlö »A 99 (1506). ib 458 (15il). med myndre än
swe-riges frälse och menige wäraktige luakt ther om til
hyälp tylsagt warder ib 434 (1511). thaa kalledhä
helsten thet wergactughä folk och rytters elfther segh
till swerigo HSH 19: 41 (1497). ib 18: 119 (1497), 20:
32 (15061.

viirald, se väruld.

viirdh, m. [Ä. Dan. vært. Mnt. wert, -des] 1)
herre (i huset); värd. tliaa stod wel fur ward och
gästa MD (S) 232. hvilken som gester budit bauer
gör gestin omack sware verdhin SO 112. the ridhu in
j eet herbärghe oc werdhin vntfik them wel ST 279.
ib 280. It K 2: 3890. hans werd talade til honom ib
3878. ST 284. min käro wärdli haffwer enkte mik
giffwa Lg 668. ban loth tha strax tlien konung rik
ber ffrederikx werd (Cod. A husbonda) ath kalla fför
sik Fr (Cod. F) 2450. tlienne fatige man, hans
scriff-uere aff lyiiköpingh, myn wiird, kom tiil mig medh
, . . ärchebispens scriffuelse BSII 5 : 380 (1510). — (?)
värdeiium SR 16. 2) skyddsherre, patron, sancte
orik konungh som är sweriges wärdli RK 3 : 2390.

viirdll, ». värdfolkf rent näste hyser ey tholikt
wärdli (möjl för tholikan el. tliolik wärdli och i
sådan händelse att föra till föreg, ord) som swa wil
orenlika byggia Al liiSO.

viil-þ (wäärd SD NS 1: 611 (l407)), ra. och viir]io
(värdhi Lf K 2L’3), n. [Isl. verit och viriti. Jfr Mnt.
wert, ra. och werde, f.] L. 1) värde, det sim ngt
är lärdt, det hvartill ngt uppskattas el. kan uppskattas.
en konungir j ganihlo laghomen six haua astundat ens
manz vingardh oc hafdhe budhit fult vard|| fore
vin-gardhin Bir 2: 85. som ... seliä sith dyräre tliöm fatiga
än rätli värdhi är Lf K 223; jfr 2. the . . . fingo marghin
stolta[n] dwärgh ther prisadher [war] fore liögha värdh
Fr 602. atorgielda . . . the xl march i rod|ium
päning-um . . . eller i frälso godze hiir i östergötlande aff swa
myklo wärdhe SD NS 2: 134 (|409). al w&rdlin forma ey
wara eiina siäl wärdli (ad unius anima pretium
cesti-mari) Ber 208; jfr 2. höghelikit är siälinna wärdli ib.
— pris. hafwin ey stora bästa oc dyra vtan
mate-liea j starklek ok värdlie (pretio) Bir 3: 2ti0; jfr 2.
2) köpesumma, belopp hvarmed ngt blifvit betalt el.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free