Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - värdhskyldeliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värdhskyldeliker
1050
värf
värdhskyldeliker (ack. f. -skylleliga MB 2:
292. pl. ack. II. -skyllelikin Bir 1: 370), adj. [Fdan.
værdskyldelig] förtjent, hulkin thera lifwirne fan . . .
vndarlikin ok wärdzskyllelikin at fölghia (merilo
imi-tandas) Bir 1: 370. honom flyando wärdzskylleliga
(condignam) pyno MB 2: 292.
viirdhskylder {dat. f. -skyllo Lg 3 : 226), adj.
[Si-, di al. varskyld) tillbörlig, mz wärdzskyllo ödmyukt
Lg 3: 226.
viirdliskyldoglia (-skylloghe), adv.? med rätta,
med skäl. wärdzskylloghe liknas the wansknpidhom
dywroni äldhcr trullom Su 59 (måhända att föra till
följ. ord).
värdhskyldogher (war- MB 1: (Cod. B) 535.
-skyllogher. -skyldugher: -skyldughum UplL
Conf. -skylduger Va 4. -skylligher. n. -oght,
-Ogt Su 197. -okt. -ight), adj. [S». dial. värskyldig.
Fnor. vcriskyldugr] L. 1) förtjent, med rätta
tillkommande; rättmätig, tillbörlig, tok hon wäidzskyllogh Hin
mz diäflenom j hälwite for sin truldom ok ilgeriiinga KL
129. tlia the wth röna wärdzskylloga plikt MB 2:153. ib
204, 305. wpuäkkias til wärdzskyllogha synda bätring Bir
4: 106. ider . . . herra albrict . . . sweya oc göta konung
. . . helsom wi . . . mädh warom werdskyldogho
vndor-danoghe thienist BSII 1: 185 (1386). ib 3: 174 (1466).
mz werdzskylloge wyrdhningh Lg 817. swa at Ängin gudz
gafwa skuli mista värdhskyllogha (debita) tliak Bo 153.
göra gudhi werdzskylloglit loff Lg 819. Su 197. v tan
tro oc värdhskyllogha gudhelikhet Bo 4. at thz är
alt räät oc wärdhskyliokt som han liawer iättath MB
1: 182. är thz wärdhskyllight at wi liedhrum benin
oc muldina, mädhaii gudh hcdhrar siälina ib 269. iir
viti värt ok värdliskyldoght at iak skal glildhias af
tliinne lielso Su 412. at hon hafdlie oy swa brännando
åstundan ok godhvilia til lians pino som
wärdhskyld-oght var ib 382. ib 386. — med dat. om nakor komme
som dödlien tik wärdzskyllogan (som med rätta
tillkom dig att lida, som du förtjent) oppa sik toke Su
34. 2) skyldig, förpliktad, är gudli nadlioghare, än
han war wärskylloghir (Cod. A skyldogher 98) MB 1:
(Cod. B) 535. — med inf. vm the lasin väl min lagh
skullen the finna at tho vardhin värdliskyllogharen at
liua renlicare äii andre (invenirent se pra aliis debere
esse conlinentiores) Bir 3: 27. fore . . . alla thera syälla,
som iach är wÄrdhskyldoghir göth fore göra SD KS
1: 295 (1403). ib 360 (1404), 369 (1404) o. s. lf. — med
gen. tliäs. tliäs är iak . . . werdskylduger Fa 4.
viirþiirar (dat. -örtim. -örom. -öörom Fil 3:100
(1447). -orum SD KS l: 606 (1406)), m. pl. [.Fiior.
verdaurar] L. betalningsmedel, värdeföremål, löst gods
af värde, penningar och varor som kunna brukas som
bytesmedel el. användas som betalning; särsk. om
varor (i motsats till reda penningar); jfr viirj) 4. Se
Schlyter, Ordbok s. 736. vtän han liauin (för liaui el.
hauir) firiköpt sinum värjiörum SR 33. wii . . . gawum
guttorm diekn . .. atte mark penninga i them verdörum,
sum han leth siik medh nöia SD 6 : 39 (1348, gammal
afskr.). ib KS l: 385 (1404). jak kännis mik . . .
lagli-lika saalt hawe . . . bänct götsson mit götz ii
kädils-torp . . . forii fulla fä ok wärdhöra ib 246 (14o3). kännis
jac ... at hafwa vpburit aff . . . knwt bosone . . .
fäm hundradha marker peninga i redha peningom oc
i engom androm wärdörom ib 562 (1406). scal
myntemästaren i |iwar stad ey bära thenne tnl op i andra
än i lödigt silf, wid sina firetie marchor for hwarie
lödig march han i andra wiirdöro vpbär GS 52 (1453).
sculo ey annath wpbiira än gull älla sylff . . . wtan
thot ära swa dana wärdöra som thorn nögher for
gull älla sylff B VII 1: 202 (139l). skal bo mic thet
fylla julian rethom pänningoni, älla sua dana
wärth-örom. som en godlicr man ma tliem andra fult mz
göra ib 193 (1384). jak . . . kiinnis . . . mic liafua . . .
salt . . . sweiino stwrä . . . mit goz i liöltoffta soken
. . . foro fulla päuynga ok alin, badhe redho pänynga
ok wärdhöra, som jak äpter min egliin wilia liafuor
vpburit til nöglie SU KS 1: 182 (1402). ib 680 (1407).
fore fyritighi marcer oc fäm mnrcer swänska
pän-inger stokholnis mynt, somlika päninger i god hu ni
värdhorum äpter wara atnöghian ib 606 (1406).
slix-tiglii mnrk peniugn oc nil mark peninga abo myntli.
som clostersins förmän os redbelika läntho. oc
ant-wardndbo j godliom oc gäffwom värilhörom Fil 3: 75
(l446). ib 100 (1447). xv marc swenska j godhom
tingh-om och laglicom werdhörom och rodhoni peningom ib
5: 135 (1489). hwar inan vm sik . . . skal hänne ena
marek swonska pänninga gifna oc vtgöra ... i redliom
pänningoni . . . älla oc i thässom köpmanna warom,
sua som är smör, köper, järn, graskin, siäilliudher oc
bokskiu, i thässom wärdhörom oc ängom androm FM
23 (|389J nyare afskr.). 1 (50) mark i alla linnda
wärdhöra SJ 63 (1436). vm klädlie oc krydo, salt oc
audra werdliörn, som iak honom igeen fanget häfde
oc aff redhom päningom, som iak for lian vtgifuet
hafuer SD KS 1: 561 (l406). xxx march päninger . . .
betalande i tholikom wärdhörom ber nempnas, som är
oxa, kö, smör, järn eller klädhe ib 450 (1405). MD 331.
— bildl. kom war härra jliesus hit til oss . . . ath
sökia war landskap som . . . milder köpman for wart
bästa gagn skul sua ath ban j sina köpslagan gaff
vth goda wiirdöra the oss äwerdelika waro ganglika
ok togh j gen til sik wärre wärdöra MP 4 : 229.
viire, se vära, f. och ».
viirendsboar (värensbo), m. pl. ? Värendsboar.
woro the . . . til talz sanimon värensbo och
bleghins-fare BSII 5: 58 (1505).
värensker (-insker), adj. Värendsk, tillhörande
Värend, alt maiikyn äldor qwinkön, sum i wäsgözko
itldir wärinsko (en afskr. fr. Hadorphs tid har
wär-nisko; rätta läsarten är kanske wärmsko) Iaghsaghu
födhes af krisnum maune äldir kono, maa aldrigh |iräl
älder ambut wära SD 4: 408 (1335, eft. Hadoiphs
af-tr.). Jfr yärmsker.
Värf, n. [Mnt. werf, warf, ni.] hvarf, kretsgång.
giordho tlio siw vär|f om staden gangandis MB 2: 15.
Jfr hvarf.
värf, n. [Ä. Dan. Iiuerf, verf, varf. Mnt. werf,
warf,».] 1) ärende, uppdrag; budskap, liwat är thit
wiirff MD (S) 298. sigli mik . . . candauli wärff Al
7928. mit wiirff til koniingin bär thz wi wiliom
stndh-en tbeiina nid ber sia ib 79S2. wille the lionoifi nokot
werf befala UK 2: 2331. ing wille fara . . . annor stadz
tit|i iag hade wärff affwärgia rikesens skade oc
förder|f ib 3: (sista forts.) 5413. thz verff till
mokel-borgh fara ib 1: (sfgn) s. 182. vtlendes fara sina verff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
