Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - väruldslika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väruldslika
1064
väruldsliker
verldslig el. timlig medgång, wärlz mzganger är
owiss-aster Lg 3: 504. — värulds männi«kia (wärldz-.
werdzmeiliskia)j f. 1) menniska som lef ter
i verlden el. på jorden, menniska som lefver i
sinneverlden. likamlika ok wärldz människior formagha ey
höra älla bogripa andelik thingh (corporates non
au-diunt quex sunt spiritus) Jiir 1: 167. 2)
verlds-menniska, göron sa som gudh alsmectugli idher
in-skywther och icke som werdzmoniskior, ther onth
radha will FM 130 (1502). — viirulds lljtta
(wärldz-), f. timlig fördel, the vilia änkte vndir
stauda vtan sina wärldz nytto ok giri (utilitatem
tern-poralem) Bir 1: 57. — viirulds porter (werlz
poorter), m. klosterport till hvilken personer af
verldsligt stånd hafva tillträde, hwat ilrindo focarie
hafua til werlz folk them ändin j systranna werlz
poort VKR 25. — Yiirnlds qvinna, f. qvinna af
verldsligt stånd. VKR 60 (se under viimlds nian 3).
— värulds raj) (värulz-, wärldz raadh), n.
1) timlig el. mensklig utväg, ta saagh . . . ber karl
tydzsko ... at eyngen wärldz randh war a färdhom
som hiclpa kunne (remedia humana tanta pericula
sub-venire posse diffidens) Lg 3: 371. 2) verldslig el.
mensklig rilja el. bestämmelse, vi lyjiom gärna värulz
ra {te ok valde (d. v. s. verldslig öfverhets befallning).
i allom þöm malom eigh äru gen varom giiþi ok lians
buþi Bu 507. — viirnlds regiuieiit (werdz
regement), n. verldsurdning(en). then öpperstha gud|i,
then som liafTuer skiiffth Hlöff och gräss och altli
werdz regement Lg 3: 62. — värulds rike (wärlds-),
n. verldsligt rike. bytande siiligha wiirldsrike i
hyme-rikis rike Lg 3 : 348. — värulds rikedoinber
(wärldz-. värlz- Bir 3: 124, 354. wärlz- Lg 3:
499), m. timlig el. verldslig rikedom, mz likainans lielso
ok fulstopa wärldz rikedomoin (mundanarum rerum
abundantia) Bir 1: 327. ib 3’ 124, 354. Lg 3: 499. —
värulds rikt (wärlz riikt), f. = viirnlds
rike-domber. wi sculum ey tlia (om söndagen) for nakra
wärlz riikt at hafwa til ärwdhe nakra fikt Ml) 79. —
viirnlds rop (werlz roop), n. verldsligt rykte,
timligt el. verldsligt pris. hon wille ey hawa werlz
roop for sina godhgerninga Lg 3: 512. — viirnlds
rätter (ack. werds reeth SGGK 107), m.
verldslig rätt el. domstol, är thz swa at nogor brodher
trenger til at bedis biclp aff sinom gillesbrötlhernom
,j rättha sak för werds reeth SGGK 107. — viimlds
sak (wärdlz-), f. timlig el. verldslig sak el.
angelägenhet. wälias j wärdlz sakiim Ber 22. — värulds
skipilse (wärulz skipelse), n. pl. verlelsligt stånd.
ban war tliwäli iiglia först hwat bäther ware
widber-sighia wäruldena ellir j wärulz skipelse thiäna gudhi
Bil 711. — viirnlds snille (wärldz-), /. verldslig
vishet. Bir l: 193. — värulds tlting (väraldz-.
värildz-. wärilz-, vàrldz-, wärlz-), n. timligt
el. verldsligt ting. at ban liaui stadhughan ok
tulin-modhöghan hugh, huath wärilz ting luinom gànga
meth olla mot KS 45 (ll5, 49). alla sina betasto
åstundan liafdhe hon swa sat til gudz. ok owirkomit al
världz tliing at |länna hugliir ok siäl var altidh rcdlio
at vndfa gudz nadh KL 336. then som mz väraldz
thingomen (temporalibus rebus) är löddir Bo 64. all
wärldz tliing wauskas oc forga Ber 21. hulkin som
änkte åstundar vtan gudh oc dröuis mot allom
synde-licom värildz thiugom (mundialia) Bir 2: 34. al wärldz
thingh (temporalia) skulu wara thik bi sk ib 1: 6. ib
53, 274, 2: 51. 75. til wärlz thinga samansankilse ib 1:
117. — viirnlds uuiganga (värildz-), /.
verldsligt umgänge, värildz vmgango sidhuänia (consuetudo
mundanæ conversationis) Bir 2 : 220. — viimlds Väld
(värulz-. werldz wäl. werdzwol), n. 1)
verldslig makt. pit värulz uald ok hejtar forsma iak
som sör Bu 489. tha werldz wäl ey hielpa kan Ml)
(S) 244. — verldslig värdighet, af verlden aktad
höghet. war säl alla dagha j wärulz walde Bil 541. 2)
verldslig öfverhet, tha i förens for wärulz waldli Bil
556. i skitide wara then liielge kirke lydogli och hennes
formeen. som är biscopon jäinwel honom pa idher
siele-gangs weghna. som werdzwol pa idher kröps wegna Fil
1: 49 (1478. gammal afskr.). Jfr språkprofvet under
viirulds raþ 2. — värulds vinskaper (värlz-), m.
verldslig vänskap. Bir 8: 142 (se under viirilld 6). —
viirnlds iiglia (wärldz-. värlz-), /. verldslig el.
timlig egendom, girj til wärldz ägho Bir 1: 341. j alle
värlz ägho oc äro Lg 3: 499. — pl. idher som konungir
ärin, bör världz äghor Bil 854. — viirulds älskogbo
(wärdhz-), m. verldskärlek. änkto skil swa hoghiii
fra wärdhz älskogha (amore mundi) Ber 222. —
viirulds ära (väruldz-. wärlz-) f. timlig el.
verldslig ära, ära inför verlden, inför verlden ärofull
ställning. wärlz ära är alt fals ok qwall Al 3570. han
. . . förlät ... alla the värlz äro, som han tliär hafdlio
BU 843. Lg 3: 499 (se under viirulds iigliaj. thu
, . . forsmadhe rikedouia oc alla väruldz äru Gr (Cod.
D) 380. SD NS 2: 86 (i409). — viirulds ärande
(världz-. wärlz ärindhe: -om Lg 3t 502), n.
verldslig angelägenhet, snitr sik j världz ärandom MP
2: 95. Lg 3: 502.
viiruldslika (wärldz-, värlz-), adv. [Isl.
ver-aldliga| 1) verldsligt, i timligt el. verldsligt
afseende, med hänsyn till det timliga, rätta sik j ållon»
them thingom j liulkom the liatia ville farit andelica
ällir värlzlica (spiritualiter vel temporaliter) aff
liälgh-0111 stadhga h&lghra forfädhra Bir 3: 341. wärldzlika
starke män VKR 11. — på ett verldsligt el. sinligt
sätt. än thott thz kötlica folkit vndirstodh oc ville
hatia alla thässe lofwanoiia oc jättena värlzlica
(carna-liter), tho foreskipadho gudh ... at somlika aff thorn
skullo fulkompnas värlzlica ok somlica andelica Bir 2:
38. 2) verldsligt, med ett verldsligt sinne, the siäl
som . . . lifwir wärldzlika (fructificat mundo) ok
astunda at hawa wärldinna äptir allom sinom vilia
ok häniia hedliir Bir I: 372.
väruldsliker (wäruldzliker: -lik KS 3 (5, 3).
Vftrulzsliker: -IkO (för -likoj Bir 4: (Avt) 183.
wärulzlikär KS 3 (6, 4). werulzliker: -lik ib
20 (so, 22i; -liko ib (51, 22); -likan ib 48 (121, 52);
-likt ib 56 (»o, 61). värulsleker: -leka Bir 4:
(Avi) 178; -leke ib 160. väralzlikin (n. pl.) Lg 3:
509. värälslikar Bir 4: (Art) 183. wärilzliker:
-lik KS 2 (5, 3), 3 (5, 3), 4 (9, 5); -likt ib 3 (5,3).
vär-ildzlikin (nom. f. sing. och n. pl ) Ber 278
wer-ilzliker: -lik KS 1 (16, 8), 28 (71, 30); -likt ib 14
(31. 14), 46 f 118, 50); -likom ib 7 (16, 8). 13 (30. 14).
världzliker: -likx MP l: i69. wärldzliker: -liko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
