Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - väruldslikhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väruldslikhet
1066
vilstau
liko lifwärne at tliiäna gudhi Ber 77. bir 5: 5. rätter
wärulzlikär lifnadhr KS 3 (6, 4). ib 14 (31, 14). läto
the kirkioDiia dom ower hona ganga . . . oc
auuardh-adhis wärslikom dome at breimas KL 15. tliz stora
studium j pragho war ok allo the stora mästare
liatli-ade honum thy han offuer gaff andelig!) thingh oc
togh werdhlek L<j 3: 33. — om andlig som icke
tillhör klosterorden, pafan likas vif dyrena kardcnales
vi|i dura kroka, gulfet vipar . . . andra värulslcka
klärka (clerici sitculares) Bir 4: (Avi) 178. ib 180. ey
sculu the scriffta sik . . . widliir uochan werlzlichau
prest VKR 18.
viiruldslikliet (wärlzlikhet), /. verldsligheti
verldsligt väsende. Iiwru fordhoni höghborua ioniffrur
mykyt astwudadho komma til iomfruliket reuliffwes
liffwerne, fitrsma&ndes alla wärlzlikhet Lg 8: 418.
värra (pres. wärffwer RK 3: 3419. impf. warff
Di 37. wärff (?) Va 19. värffde RK 1: (LKR) s.
218. verffde BSH 5: 63 (1505). pl. vorffuo RK 2:
s. 348. worfuo ib s. 354. verffde HSII 18: 16
(1495), 21, 22. part. pret. n. worweth BSll b: 318
(i508). wärffwat Di 37. werffuat ib 153), ».
[fda», værve. Á. Dan. hværve, værve. Mnt. wervon.
Jfr livftrra] L. eg. svänga el. vända sig i krets. 1)
tornera; öfva riddarspel, öfva ridderliga el. krigiska
idrotter, utföra ridderliga el. krigiska bragder, herra
gamorin tlier värfua kan swa at allo riddara prisa
han Fr 1757. ij skulin thz so iak värfua kan ib 519.
2) utföra, uträtta; framföra (uppdrag el. ärende),
(efter uppdrag) framföra el. framställa, lians wili wil
jac wcrffua RK 2: 5863. wille the lianom nokot werf
befala thz wille lian gerna för thera sculd tliala tho
badlio lianom werfwa thz swa slät wille konungen än
holla them widh rät the willen äu för herra haffwa
ib 2233. om annitli ryktdedis jud j daumarch en thet
j och wij alle liaffuä konuugh lians tilscriffuit och
. . . aruidh trolle och aruidh knwtsson liaffue j
bo-felningh oc (för at?) werffue HSH 18: 4 (1494).
engelbrecht sculle tliere äronde werffwit RK 2: 730. han
wärffwer sin ärende som han bäst kan ib 3: 3419. Di
37, 153. tha sende konung pipping en riddare hem til
sinä dotter clariuä, at hon skuldo sendä honom folk
... thz wärff (för thz wärff bar?; Cod. B (thz
w)ärff war, Cod. C thz varff huar; o rig. dit warff)
then riddaren til henne Va 19. Iiuat the ther hade at
wärlfue thet komer wel for ögon HSH 18: 103 (1497).
— framföra budskap, göra framställning; anföra.
kouio konung cristoffers bud til calmarnaa ok worfuo
til marsken oc rikes rad täre RK 2: s. 354. (först
verffde the gode män at . . . her sten haffdo gerna
sielff varit j tall med ärchcbispen I1SIJ 18: 16 (1495).
verffde . . . the gode men 0111 rikesens radh skulle
liogerstedz komniä til hopa, för äu thet lnötlie skal
staa j calmarna ib 21. ib 22. 8) utverka, uträtta.
om hon kunde werua thz gudh wilde giffua thz hon
niotthe lengher mz kroppen bliffua MD 121. ban
werffuä os the nåde fa ib 25. — utverka, skaffa.
bispens swen, som verffdo per pauelsson loyden BSH
5 : 63 (1505), 4) främja, the värfwa thit bäzsta Bo
114. 6) åstadkomma, bringa till stånd, skaffa, alle
then skat ther riket kunne worffua bönder sculle thz
j reedho peuunga vtgöra RK 2: 525. — bringa till
stånd, åvägabringa, ernå, uppnå: qfsluta. forsondha in
til danmark , . . her sten twrsou, her twre jenson
och nielss cskilson . . . swcrgis rikes radh och men,
äu nw pa liyth förhandla och worffwa fridli eller
nagra ara opsl.igh i mellan rikin BSll ä: 53 (1505).
6) förvärfva, vinna, the sculde alle niwto huat the
werffue RK 2: 3090. the vorffuo ther priiss oc storan
frouia ib s. 348. ib 3594. MD(S) 241. götaland jak efftor
miu fader är|fde oc uiykyii siglier ther til värffdo RK
1: (LRK) s. 218. thet wij sielffwe haffwe worweth medli
swor swcth och arbeygde BSll 5: 318 (1508). — Jfr
förvärva,
värvan, /. Jjr forviirvan.
viisal! (väsäl MB 1: (Cod. B) 535. väseli MD
421. /. wäsul KL 282. pl. nom. VäSlir VGL I K
17: pr.; MB 1: (Cod. B) 532. dat. Wäsluin VGL 1
Br 1 i var. vaslum VGL 1 Br 1. superi, best. form
Wäslaste Sv. Böner fr. Medelt. 361), adj. [lsl. vesall,
vessøll] L. 1) o säll, osalig, olycklig, wordho some
(änglar) sälo mz gudhi, oc some väsli r (Cod. A wslo 50)
MB 1: (Cod. B) 532. mantzins liugher ban är
natwr-lika swa wiliogher at wardha säll, oc uödhogher väsäl
(Cod. A osäll 91) ib 535. — beklagansvärd, arm. o
wäsul qwinna KL 282. 2) arm, fattig, konungeii
störko rikesins tritsoll eller ban varder 0111 sido väseli
MD 421. 3) usel, värdelös, eländig, iac aldra niinzte
oc wäslaste inatker Sv. Böner fr. Medelt. 361. — Jfr
osäl, 11 sal.
viisal(1, /. [lsl. vesüld] osällhet, elände, liüdh oc
väsald (Cod. A wsäld 102) MB 1: (Cod. B) 536. frclate
al werden aff wäsaldh oc kiiff MD 27. Jfr ysiild.
viisla (wetsle: forwetslet FM 256 (1506)), v.
[Mnt. wesselen, weslen] genom utvexling el, annan
transaktion afhända? lädo jach wt en stor summa
pen inge wdi sama skep, at thot scliall ocke wäsles
eder öller riichet fran |landon BSll 5: 533 (1513; Johan
Månsson till Sten Sture d. y.). Jfr forviisla.
väslare (weslere. wäzslare. wezslare.
wäzlare), m. [Ä. Dan. veslere. Mnt. wesselére, [-weslere]-] {+wes-
lere]+} vexlare. waar herra gik in j mönstrit j
iherusalem . . . oc fan ther sithiande wäzlara ollir skiptara
ST 488. naar nokor lnäuiskia kom til the wezslaranna
ib. han . . . slogh wäzslarana vth aff möiistreno ib
489. köpmen ok väslara MD(S) 306. — ss tillnamn.
quidam honostus mercator johannes weslere SD 2: 71
(1289; måhända att här fatta ss ett Tyskt ord).
yäsna (-ar), v. [lsl. versna," vesna] försämras,
förderfvas, taga skada, äu nakar man faar androm
. . . nakath fä til gömo, oc wardher forgiort i hans
wärio, ällar näsna öller waldföris (mortuum fuerit aut
debilitatum vel cajitum ah hostibus) MB 1: 338.
Viistau, adv. och prep. [lsl. vestan] L. A) adv.
1) vestan, vesterifrån. månge skulu koma östan ok
västan af hcdinskapiiiom MP 1: 64. ban woth ey
hwadhan hon komber som han bidliar, huat mera östan,
wiistan (ab occidente), liordhan äldher swniian Su 114.
— af västan, d. s. röst aff wästan Bil 311. beegynner
bläsa stark och mangh wädher aff östan södher wästan
och nordan RK 3: 3560. 2) t vester. MB 1: 388.
B) prep. med ack. vester om. wästan wäuir SD 1: 668
(1285, gammal afskr.). i them landom, som vesthan
vor land liggiaude ärw ib 6: 156 (1349, gammal aj skr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
