Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - ytermere ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytermere
loei
ytre
gudz budliordli MB 1: 113. thz skal vtau alt iät’ i
gudz rike vardha ytermer atirfullat. äu vi kuuuom
hopas Ber 249. Lg 3: 719. for |iäu skuld at wi hawm
na[ier gjort. |)a skal Jwt iingcu vndrä, at wi
wil-ioui [las ytunner sco vm fie þiauist, som wi sculum
af warom inannoiu hawä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.).
oppa thz at hon aff allom gudhom människiom owcr
alt landet täsythermer wordho hodhrat Lg 3: 71G.
äii thäs wiselikaro thu fly yr thäuiia fauytlikheteua
. . . swa myklo ineer skal badho gudhi ok maiioui
tliäkkias thina gäriiinga ... ok thäs ytermer skal
thz koma theui til nyt ok froma som ther skulu a
liita Ber 261. swa mykit som hwar en här lifwando
menar sik Iianoui likna . . . swa myklo ytermer faar
han likuas ok nalkas hans äro i hyinerike ib 260.
wiliom wi at hon (klosterregeln) swa haaldis som liou
staar ther swa mykith ytirmocr at hon är samausat ecu
deols aff saiicti bernardi leghlo oe noghat aff saucti
baluatoris roghlo VKlt 65. 5) mera, fullständigare,
utförligare, hans ödhuiiukt. af hulke här näst skal nu
yttermeor sighias (de qua plenius inf ra proxime
di-cemus) Bo 28; jfr B. 6) tydligare, uttryckligare.
liwat kunne han yttermeor oppiubarare (för ok
oppiubarare?) sigliia af sinoui diidh (quid ... de morte
sua poterat expressius dicere!) Bo 163. B) adj. 1)
ytterligare, vidare, herra thomas hafuer mik oc minne
syster oc wara arfua låtit lädukga oc lflsa foro allo
ytormer krafuo, nianiiigh eller til talan iipter theuua
dagh SI) XS 1: 17 (1401). spör thu framdelis
ytlier-meer (ulterius) tekn Bir 4: 114. til audclikin hugnat
oc ythormecr gudelighetz wpwäkkilso Lg 807; jfr 2.
2) mera,, större, högre, allom i klostreno til ytirmer
tilfällc at tiäna rolika sinom gudhi Bir 5: 112. oss
oc allo waro riche til ythermeer sämio ib 124. til
luoro oc ythermeer reghlo hald gaghn oc rolikhet ib.
ib 126. ythermeer wällustoghet Lg 3: 279. — abs. n.
mera. hon liafwir nakar jnskiutilse ok frestilse . . .
oc ther aff skal jak thik ytir nieer sighia annat sin
(quas ego indicabo tibi alia vice) Bir 3 : 320; jfr A 5.
han häri thet vp aff abbatissouuo oc lüue serdelis
hwariom thera aff thy sama oc ytermeer scal ban
them aff clostirsius ey gifua VKlt 32. Bir 5: 115. —
Jfr ntanner, ntmer.
ytermere («. -mera. -meera. -mere. -meere.
-märe. abl. kas. m., f. -mere. -mera), adj. komp.
[Fda», ydormere] L. ( VML II Á 19: pr. i var.; StadsL.
Add. .1) 1) ytterligare, vidare, jak . . . låter ban oc
hans arfua . . . quitta foro alle ytermere krafuo
mau-ing älla ti I tal an B V fi 1: 193 (1384). ib 194 (1385). ther
offuer schal ban jugen ytor mera mesthor kost güra
SO 103. ib 80. wtan alla ythorniera rauzsakan Lg
399. 2) mera, större, til thes mer wisso, ytormera
stadfästilsso oc hügro bowisuing stodho fornempdo
thörgils oc hans hustru ingoburg a sammo thingo oc
bedis godha manna incigle modh miliö inciglo til
wit-nesbyrd fore thetta bre[f SD XS 1: 15 (14U1, nyare
afskr.); jfr 1. til ytermere visso at saa i saniiind är
. . . lata vi vitherlica hängia wor insegle nedanför
thotta breff BSII 4: 283 (I50l). epter monge hu|fwud
oc synne ytcnnera nyttighet oc bestand betracte oc
(iffuerwege kwne äu en blat porsono FM 463 (1510);
kanske snarast att fatta ss. n. adv. i bem. 7. — ».
Ordbok 11.
adv. 1) ytterligare, vidare, längre (i rummel), uaar
thu haffwir fördriffwit cananeum. sidhan maghen j
ythermcra fram gaa j landen (ultra procedere) MB 2:
47. 2) ytterligare, yttermera, vidare, jwdhannas
speyara . . . sagdo ythcrmero, herran gud haffwir thz
landit giffwit j wara häudir MB 2: 7. scriffwä i
yter-niäre ath eder höffuitzman . . . haffuer . . . formanet
almwgen i calmarna liin ath skolä vtgöre tlieris skath
IISII 19: 80 (l505). 3) ytterligare, mera, än en gäng,
ä nyo. skal iak ey här äpther til läggia idlier
yther-mera frälsaudis (non adiam, ut ultra vos liberem)
MB 2: 104. ath fangen ey ytherniora slipper PM 35.
4) vidare, mera; någonsin, wi sätiom . . . äldre wara
waan til nakra Iiiffshiälp ytermere Al 6105. saa at
tlioo skåden fongit haffua aldrig ytermere ber cffter
vpresa kunne BSII 4: 282 (1501). 5) i större
utsträckning, i högre grad, mera. skal winith thor aff
fitnia ällir gödlias oc thäs ythermeere warda sötli (eo
amplius dulcescet) Bir 4: 6. all hans akt war
liuarg-ens ytheruiera iiu til mandom oc riddherskapt Ml) 449.
6) utförligare, närmare, wij liafwc fred ined the rytzer,
som i skole yterinero faa at hüre, när gud föger, i
komeu op BSII 5: 391 (1510). wil jac ... latha lier
äpter fürstanda ythorniera swenska manna wauda än
för är j bokena giortli UK 1: (Xy början af Gamla
Kr.) s. 165; jfr 7. 7) mera, noggrannare,
grundligare. vppa thz ath bandhe thotta oc alle reglona
puucta thes ytermere rättins biitrins oc hanldins Bir
5: 137. — mera, klarare, tydligare, ioachiin, hwilkiu
wärdogher war at ha|fwa swa ärlika oc högkelika
dotter j iordheriko, hwilka han nw seer oc skodhar j
himorike, mz ennu oworgangande clarhetz fäghrindh,
ythermeera äu andro hälge forfädher Lg 3: 44.
ytigliia maua|ier, m. L.
ytra, v. jfr forytra.
ytre (/. ytre Bir 3: 170. yttra ib 2: lso. ».
ythre Lf K 32. obl, kas. m. ytra SD 3: 36 (1311;
i ortnamn); MB l: 11; VAII 24 : 320 (1422). yttra Bo
115. ytträ SD 4: 558 (1337; i ortnamn). Vtra ib 213
(aili. på urkundens frånsida), f. ytru ib 2: 258 (1298;
i ortnamn, genus osäkert), 4: 618 (1338: « ortnamn).
ytl’0 ib 5: 371 (1344; i ortnamn), yttro ib 2: 137 (1293;
i ortnamn, genus och numerus osäkra); Bo 24, 158.
yttra ib 116. n. ytre SD 5: 618 (1346? i ortnamn),
pl. ack. f. yttra Bo 180. nom,, ack. n. ytro MP 1:
95; Bir 1: 291, 292. ytra Ber 199. ythra Lg 819. dat.
ytro Ber 199, 230. ytra VKR 23), adj. komp. [Isl.
ytri], och ytarster (yttarster: -arsta KL 356;
Bo 40, 7S, 179, 183; Bir 3: 447, 473; -arste ib 435;
-arato Bo 243; Bir 3: 427. ytarster: -årsta ib
1: 319; SD 4: 215 (anteckning på urkundens
frånsida); -ärstu Ilj 8: 3; -ärsto Ber 36; -ärst
ÖGL B 28: 3. ytäster: -äst MB 1: 32l (jfr 519.).
yterster: -ersta Bil 106, so6; Bir 1: 40; Ber 260;
SD KS 1: 55S (1406, gammal afskr.); Lg 3: 369; Gers
Ars c 6; -ersto Bit 884; MP 2: 49; -erste RK 1:
(sfgn) s. 179; BSII 5 : 29 (1504), 60 (1505); IISII 18: 8
(1494); -er3t KL 251; Bir 4: 3. ytersther: -erstha
MP 4: 11. ytherster: -ersta MB 2: 242, 356;
liK 3: (sista forts.) 5522, 5788; -erste ib 4582, 5624.
ythersster: -ersst Lg 3:120. yttkersteri -ersta
MB 2: 366: -erste ib 334. ytirster: -irsta VML
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
