Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - ädhla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ä ttliln
1088
hfl.1
58); jfr 1, 2. lian liiult liwsära ok ädela siilh RK
1: 71. ib 216, 452. 4) ädel, af god el. Jin art el.
natur, tho at hau rar hed hin tha hafdho |inn eet
ädlila liiärta at fölghia al the tliing soui dygdslik
värö (natura tamen benignus erat el ad honesta
qute-</ue sequenda quadam mentia iiigenuitate
promplissi-mus) Bil 860. thes ädhlare inenuiskiau är af sin
tia-turlik skipilse, thes skyntare ok tlus lieldr wil hon
sik halda ok skipa til dyghdelik ting (secundum quod
aliqui sunt in major! statu et in altiori dignitate, sic
de-b en t meliores esse et esse magis perfecti scientia et
vir-tutibus) KS 51 (i2ii, 55); jfr 1. suå som siälin är mero
ädlila (nobilior) än likameu. smt torf mannen mast i
sinne yugzko mere styrilse ok fulkummilse til sina
skiäla än til sin lokauia ib. S) ädel. af ädelt slag;
fin, kostbar, i sht om naturföremål, mången ädcla
hester war thcr tratter RK 1: 2469. rosa är ädla
blomstir LB 3: 59. saluia är ädle yrth ib 65. ib
66-diaghir han saman ädhla rötir, oc dyr kryde ST 216
(kan föras till ii (1 hel). ga|f pawin hwariom thera
con drykkio nap alf adlila thrä ib 152. ellon . . .
för-täre tho ädhela träu cedros HB 2: 98 (måhända snarast
alt föra till iidhelj. ther växer trä ther biira wi
. .. tho ädhlasta ther man wil il se Al 5247. een
fughil aff gull, lians klöör aff ädhla stena full (hafdi
grænan gimstein i klóm sir) FI 300. han (hjälmen)
var dyr mz ädhla stena Fr 157. ib 2953, 3031 (de fyra
sistnämnda ställena hunna föras titi iidliolj. ot
lingir-gul mykith skärt . . . thz hiolt ij sik en ädhla steen
Al 307. ib 2272, 3652, 4945, 5239, 6661, 6682. mz ädhla dyra
stena ok gull ib luo (de sju sistnämnda ställena kunna
föras till üdlielj. Fr 353. en trappa alf ädhla steen
aff renoin saphiir bla oc grön Al 7466. drikka wiin ok
ädhla most ib 2268 . 6) härlig, präktig, thän
vapn-rok var rödh han a sik bär aff dyrt pii]l han ädhla
var Fr 147; jfr 5. eet ädhla hws hon fore sik fan
lv 3895. til geonstaan thän ädhla stadli FI 121. —
härlig, angenäm, kom swa sööt ädhla lukt at alle
vudradho tlior oppa ST 301. — god, väl beskaffad
utmärkt, förträfflig, ther er . . . een swa ädola liainpn
at bord vid bord ok stninpn vid staiupn Iagdo the
ther bryggio lägho RK 1: 1468. at ban måtto bonum
til hiälpa koma mz siua ädhla froma Fr 1846. 7)
genom börd el. adoption berättigad (till), han (Tiberius)
var stypson octuuiani ok maglier ok ädhla til (af senare
hand ändradt till ätladhir son til) arf» (Cod. C:
ätl-adher soui til arffs 992; adoptione filius) Bil 299 (trol.
felaktigt). — Jfr oiidlll», äfvensom iidliol.
iitlIlla (ädela), f.f natur, art; utmärkande drag;
det som bör vara ett utmärkande drag (för ngn), det
som tillhör el. höfves ngn. thz är lians ädela sik
besinna Ml) (S) 255. Jfr ä|ilo.
ädhla (-adher), v. [Mnt. edelcn] adla, förädla.
aff huilko hans gärninga, oc alt lians ärffwodhe wärdher
swa ädlilat (nohilitantur), oc förbittrat, swa som
köparen T smältor mz gulleno ... oinwändis j dyrt oc
bästa gull Mecht. Ippenb. 256.
ädhlaliet (àdlaheet. ädlähet. ädhelaheyt),
f. [Fdan. ædlæheth, ædhlelieth] 1) ädel el. hög
börd; höghet; förnämhet, värdighet, tänk t|i|lia
iidlila-liet l.g 334. at tholkin herra wil komma til tholkin
. . . thiänara, swa högli ädhlaliet (nobilitas) til tholkin
lnadk Su 278. — ss titel, wilde eder ädlahcth
tiil-wördis hiälpa oss modh etli göth ordli tiil waar kära
herra BSIl 5: 129 (1506, biskop Ingemar til! Svante
Stures gemål Mätta Ivarsdotter). 2) ädelhet, ädel
art, ädelt sinnelag, tho signada ionifrun Ur aff sinne
naturlike ädhlaliet fwl mz trofastasta kärlek Lg ä: 59.
nw kau iacli pröffuä idhrä^ädhihet, at j arill en tro
man Va 47. 3) sed el. beteende som anstår en
person af hög börd el. i hög värdighet, ädelt skick,
hof-riskhet. huat skal man radlia Tör iin hau vevt tokt
ok suillo ok ädhelaheyt RK 1: 213. 4) ädel
handling. henne takkado huar then uiau thz hörde fore
then ädlaheot hon tha giorde RK 1: 1457. — Jfr
ädhelliet.
iijile (edhle. etlile. alle. pl. dat. ädlum VGL
IV 16: 17. ad Hum ib 6), »., f.f (Lg 3: 39) och
111.? (Bil 299, 922, 924) [Isl. eili] L. 1) natur,
väsende, beskaffenhet, ä[r] hans (0: vars barra)
li-caiuc ok alt manzkön iordh at ädhle (caro »östra
qmedam terrea substantia est) Bil 145; jfr 2. 2)
härkomst, börd, släkt, the svara sik wara iudha at ädhle
ok fadhors lunde Bil 234. sixtus rümskir at iitlile ib 380.
han säiidhe them sanctuui peregriniim. biscop rümskan
at etlilo ib. felix förste swa kalladher römskir edlilo
(för at. edhle; Cod. C at iidlo 1012) ib 451. Ivciauus
förste swa kalladher thydiscan (för -ar?) at edlilo
ib. ib 259, 450. Lg 999, looi. sanctus vincencius . . .
dyr at iidle ok dyrare at gudhlikoiii lifnadh Bil 471.
alexius . . . skref . . . siua färdh ok lifnadh nanipu
ok edlilo ib 5S2. är här wäl fallit sigliia af pvlato
badho äthla ok ändiia ib 299. kuiiugeii spurþe hans
namn ok aþle Bu bou. ib 493. alf liiilgom patriarchum
war lians äth oc ädhle wphoff Lg 3: 39. — släkt,
ätt, stam. saraa första moþer pius UJdes (prima
gen-tis vestra! mäter) Bu 4. sara thins ällis mo|llier Lg
3: 42. han tok sik husfru . . . annam: af betheleein
dauid (för af dauld?) kunugs släkt oc ädhla (Cod.
C äth oc ädhle; Bu ät ok släkt 3) Bil 922. af dauiz
... ät ok ädhla (Bu släkt [ok] ät 6) ib 924. — Jfr
ädhla, f. f
ädiiiiiig (edling, ädeling. edeling. -ar), m.
[,4. Dan. ædling, ædeling. Mnt. edolluk] ädling,
adelsman. förderffue . . . swadane nienlöss ädelingo och
infödde i richot HSH 18: 162 (1197). jufödde äülingor
j rigi t ib 168 (1497). Iiwro’ han opsatthe dansko mon
pa b]oth, landh och liin ö|fwer sweriges edlinga BSH
5: 175 (1507). ib 624 (1520). riddare ock edelingo RK
S: (Till. om Chr. 11, red. A) 6221. riddara oc ädltuga
ib (red. B).
ädruelika! (edruelige, att fattass ren danism),
adv. [Ä. Dan. ædruelig] nyktert, liffwa odrueligo LB
7: 305.
iif, se af.
iifla (pres. -ir. impf. äflti VGL IV 14: 11. älfti
ib 15: 11. äflde Bil 230, 693. äfladlie ib 250. part.
pret. n. älft VML / }iuv 3), v. [Isl. efia] L. 1)
stärka, främja, förkofra; utbreda, lifwi ok sce thz
hanum är leth: ut cristnau ätlis ok gudz hedher Bil
104. han war kouungor Ixx (aar) ok äflde (ampliavit)
. . . guz dyrk ok cristindom ib 230. 2) bringa till
stånd, grundlägga? sanctus marc|ius ... for ... til
peutapolim at prediea ok war ther thu aar ok äfladlie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
