Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - äldre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äldre
10 96
älf
op thu oc aaron nadab oc abiw . . . oc l.xx ällris
män aff isrnol (senes ex israel) ib 342; jfr 1. ällris
män israels sona räddos mykith, forsto the fingo at
se hau ib 354. folkit tlirodhe them swa som sinom
älilris uiannom oc domarom ST 438. iudlia liöfdhinga
oc äldris män (mötsv. ställe MB 2: 384:
aaldermänu-cne) KL 389. the (Romarne) lia|fdho aarligha vtwalda
try c äldris män som kalladoa raadhmän (curiam
fecerunt sibi el quotiiie consulebant trecentos viginti
consilium agentes semper de multitudine) MB 2: 241.
sampiiadhc jonatas alla almoghans äldirsniiin
(senio-res populi) ib 264. ib 272. — Jfr ällis lliail, alller-
man, aldersmau. — äldris systir (eldris-, äl-
ris-), f. äldre klostersyster, taki oppa engoin storoni
cllir märkolichom ärindom ollir bygning vtan
abba-tissonna oc aat minzsto eldris systra oc brödhra witu
oc samthykt I’KR 40. liafuj siällf ena script oc nndra
antwardlie confessori oc äldris systrom oc brödhrom
ib. är tbessin reg|||an oc reglilo stadge , . .
ofuir-läsin oc ranzakadhir först aff allom iilris systrom oc
brödhrom j warfrv oc saucte byrghitto clostir j
waz-stonom swa oc sidhan alf allom almcnt systrom oc
brödhrom ther sama stadz swa vngom som gambloni
raiizachat oc samthykt, fulbordhat oc stadhfest ib 46.
äldre (eldre MB i: 213. ack. f. äldrä UelsL J
14: 1. fi. aldra Lg 35. dat. m. alþri VOL 1 M 1. pl.
äldre, älldri SML Kk 11: pr. gen. älra VKR 32),
adj. komp. och iilztcr (älzster: -tu 1’plL .4 16: 2;
-te MB l: 214, 230; -ta ib 260; Bir 2: 47. elzster:
-te ST 297. ältzter: -te MB 2: 223. älster: -ti
VO’L I A i-, -te Bir 1: 390; MB 2: 63, 94; -ta ib
94; Bir 2: 47. ällester: -te MB 2: 17, 73), adj.
superi. [7s7. komp. ellri, superi, ollztr] L. motsvarande pos.
gamal. A) komp. 1) äldre (till lefnadsåren), är
iacobus alphee äldre, än iacobus zebedei son Bu 194. är
(sidlier) miiþ clostarmnonom. at |ie liaua nicre röst at
rajia. som för como. iin þo at huaro. at |io andre sen
äldre at äldre ib. enkto barn lät han dräpa aldra än
twäggia aara Lg 35. wy sccm attu äst 011 äldre man ok
tik er förre waan at dö än ban RK 1: 183. the äldre
syster mälte swa tliz the yngre skulde ey fa alf thera
goz rät oy oot liaar Iv 3611. the wördhning som äldre
brodher bör til rätta MB I: 212. thu äst mill
äldre son esau ib 314. ib 213. synis yngre biscopin
spyria thou äldro Bir 1: 352 (möjl. att föra till 2).
kunde ongen thet wita sighia, at . . . hustru
mar-getta modhcr atte äldre syskon flere än tu DD 1:
41 (1382, nyare afskr.). 2) äldre, som tidigare
inträdt i en ställning el. ett samfund, petrus war
äldre at cristiudoin: än paulus Bil 110. medli the älra
systranna witu oc loff VKR 22. B) superi. 1)
äldst (till lefnadsåren), tha war älzste brodhor prester
i hwiirio släkt MB 1: 214. ruben lians älzste brodhor
ib 230. ST 397. uw talar iacob til ruben sin älzsta
son MB 1: 260. iilstc borran war giordhir litin son
Bir 1: 390. thiänte folket herranqm gud||i alla dagha.
the iobue liffdhe oc ällesto nian j israel (diebus ejus
et seniorum, qui longo post cum vixerunt tempore)
MB 2: 73. hennes seuiores tho ältzto oc ärlikaste
män, äru swa som liüth slaktade ib 223. 2) äldst,
på grund af ålder intagande en framskjuten
ställning, framstående, ansedd, betrodd, iosue syndir s]eth
sin klädhe liggiaudis a iordhiuue . . . badlie ban oc alle
the ällostc män alf israels sonom (tam ipse quam omnes
senes Israel) MB 2: 17; jfr 1. kallade ban alla älste
niiin (majores na tu) oc hölfdiiigha oc domara oc
iniist-ara ib 63; jfr 1. lian . . . vtspordhe alf honom allas
bötfdiiigannas nampn oc theras som älste män waro
j stadhen (nomina principum et seniorum Soccoth) ib
94; jfr 1. togli godeon alla höffdingana oc älsta
mäun-ena j staden (seniores civitatis) ib; jfr 1. 3)
äldst, sedan längst tillbaka bestående, som tidigast
tillkommit (och ännu består), iilzsta (antiquissima) oc
äuerdhelik fäghrind oc fäghirste bulkin som giordlie
oc skapadhe mik skal styrkia tliik, the älsta
(vetus-tissima) oc nya fäghrindin al thiug opnyande bulkin
som var j mik oc gik fram aff mik skal lära tliik
vndarlik thing Bir 2: 47.
ii le, «. gäckeri, föremål för gäckeri cl. förakt,
af-skrap, han thum liadln; hollit för ale och sanneligha
giortli aff them träle RK 3: 2402. Iioo war . . . than
som wthwaldc at wara som ctli ale ok forsmadhir j
gudz hws (quts abjectus esse in domo dei sui elegit.’),
ok ey forskulladho ophöghias äwärdholika Spe c. Virg. 148.
iilebarker, m. a/bark. tak älebark och stampa
medli surtli win ok lialth warmptli wider thenderiia
LB 2: 57.
älekiiir (eli-. älleker. pl. gen. -kerra SD AS
1: 627 (1407, gammal afskr.)), n. a/kärr. i ortnamn.
ælleker SD 5: 441 (1320 not, nyare afskr.). v na cum
medietato pratoruin westercng froleng elikiærsæng ib
3: 197 (1315, gammal afskr.). quibusdam pratis dictis
selekerraænger SD i\’S 1: 627 (1407, gammal afskr.).
älerot (-rooth), f. alrot. tak iilorootb bon taker
borth wärk ok ffestber tliender LB 2: 57. äleroth
thwggat ib 3: 165.
älf? /. [Jfr lsl. àlfr. w.J älfva, tliu ska]t ey t|iro
oppa maro cllir elfwa (an de guthoulden noch an de
e/finnen) ST 31 (kanske snarare alt föra till älver,
»».). for o]ffwer LB 7: 358 (möjligen att föra till älver,
m. eller till älva, /.). — Jfr älva, äivert
älf (pl. nom. elffuer RK 2: 8749. älffwer l’M
13 (på två st.)-, IISII 20: 100 (1507)),/. [lsl. olfr] L.
älf. in alueo dicto ælfh per thingualdis decurrente
SD 5: 662 (1347, gammal afskr.). anuan vägh tiberim
iilf Bu 64. Bil 330. dika alt vatnit v eiine elf ib 646.
j niidio elfuiune ib. ther älfiiiu skiptis smulor ij twå
Fr 2935. stodh en steen widh elffwen i bakkanom Dl)
1: 149 (14:13). hwar ban tilbögde thz alt bar baado
syoa elffuer inaasa oc kär RK 2: 8749. gaanga affwcr
dywpa älffwer l’M 13 (på två st.), thet sware älffwer oc
höge floder thöui botogli ath the cij lenger kouinie kwniiä
än till . . . ]ickeaa IISII 20: 100 (1507). — särsk. i best.
form om Oöta älf. tha sende konungen aff lioriglie
ctli breff till hortugh erik lindh hau widh 31 nr in möta
sik 11K 1: 2879. winterin haffde älwena fröst ib 3353.
ib 2914, 3547. — iilvu bakke, m. [/a/, elfarbaltki]
älfbacke, älf brink, hög strand vid älf. stadhen aroer
hwilken bygdher iir vppa älffwa hakkan aniou (in
ripa torrentis A mon) MB 2: 37. gaa nidher til
stränderne ellär älffwa hakkan Lg 3: 301. standandis pa
elffwa bakkanom PM 13. — iilva brädder (älfwe-),
m. iilfkant, älfrand. at älfwe brädden kan e|lgen draga
RK 2: 8075.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
