- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
1131

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - ängsle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ängsle

1131

Milne

metu agitati) MB 2: 171. allir »Imogen war j storom
läddugha. ängxlaii oc dröffwilse ib 266. Iion (själen)
vilde ather jn j croppen ok ey forniatte j hanom
jn-gaa vtau fore hanom vara var henne reddogo angist
ok ongxlan LfK 217. marsken for ongxlan ey soffua
fi k RK 3: (sista forts.) 4260.

ängsle (ängxle. änxle. angxle. anxle), »».

1) trångmål, vedermöda, nöd, lidande, rcedh thina
siäl ey til hwilo älla kräslikit liuärne. vtan til
frest-ilse oc ängsla KL 256. linan stadh är thöm hadhoin
ängxle oc pina Bo 201. han foor mz swa mykloni
iingxla oc swa myklo vidliirniödho som ij sagliin ib
216. ib 217. j mykloni angxla ok dröuilsom Bir 3: 142.
rekiiadhe hon licammaus angxla oc viirkia vara aldra
lättasta ib 85. jak hafdhe äniuäl kropsius angxla
(an-gustia») ib 1: 118. jak födde thik vtan ängxla ib 137.
ib 223, 309. — (ett lidandes) svårhet, häftighet,
våldsamhet. ropadho han for owirmatto värkxsins anxla
oc nödh til gudh fadliir Bir 3 : 273. 2) ångest,
ängslan, oro. thiin klärkin fiol j hardhan siukdom
. . . oc änxla. at han at aff sik tungona KL 63; jfr 1.
|länna siäl är nu i ängxla oc vidliirniödho Bo 25.
mädhan var herra iliesus swa hadli oc var i tholkom
änxla ib 187. ib 188. hafuir thu j dödzins tränge . . .
änxla j lioghonom for pinonna räddogha MP 1: 13.
diiiflauo älta tlia syndogha siäl at hon formagh ey
flygha bort aff sinom änxla ib. scal koma . . . ängxle
oc dröfuilse j huars thes mauz siäl som gör ilt ib
148. stundom insände diäfwlliu änxla oc sorgh j hiärtat
Bir 2: 129. jak saa . . . mina vini vara j mästom
angxla ib 244; jfr 343. ib 3 : 469, 4 : 41. twingar mik
nw sorgh oc ängxle Su 42. blodlat . . . takcr bort
anxla LB 3: 46.

iingslikn, iingsliker, se angistlika,
aiiglst-liker.

iingslilse (ängxlilse. ängxilse. änxilse MB
2: 404), n. pl. 1) qval. alla värkia ängxilse ok
sorgh som the hafdlio bödli ban atiroända KL 411.
MB 2 : 404 . 2) ångest, ängslan, oro. mannen . . .
liflfwcr lithon tliiiua mz storom räddogha, oc
opp-fylles mz manghskona dröffwilsom, mz graat oc
ängxl-ilsoin LfK 79.

iingsloglter (ängxl- Bir 2: 111; Lg 3: 300.
angxal- ib 408), adj. full af ångest, ängslig, jak
är ängxloghir (anxius) Bir 2: 111. Lg 3 : 300, 408.

iingsol (ällgxol. pl. gen. ängxla Su 460, jfr
dock nedan), adj. plågsam, besvärlig, ban är sik
siäl-uom onyttclikin ok ängxol (anxius) Bir 2: 131. —
plågsam, häftig, tho som liafdho varit vndcrgifne
iordzlika ok kötlika thinga älskogha bitu bälfwitis
iordh for iingxla (för ängxlika? motse, ställe MP 1:
252 har ängxlica) viirkia skuld Su 460.
iingtegher, m. L. Jfr iingia tegher.

iinke (enke) 2 m. [Jfr Sv. dial. enker, änker, änk;
l>. dial. och Ä. Dan. Olike] enkling, ss tillnamn.
niagno dicto enkia (möjl. att fåra till änkia) SD 2:
138 (1292).

iinkia (enkia. eenkia ST 526. enkä: -än LfK

256), f. [Isl. ekkja] L. enka. itnkiur äller faþurlös
barn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wi aghum warä
wäriände aldrii änkior ok faþerlosii barnä ib 5: 476
(1345, nyare afskr.). änkyor, som ]ie husbönder hafþo,

som frälst liawa þyánt ib. ä mä[ian hon äukiä sitor
ib. Va 20. en rik änkia Bil 289. hans discipuli drogho
han halfdödhau j hws til enna cnkiu ib 325. vardhe
thera hustrw änkior Bir 2: 54. skal jak haua . . .
vppa min dee| ... en laudbo gardh j santa by som
änkian boor vp]ia BYH 1: 246 (1443). godlior är
liiona-lagx roiiieker, tho är bätra änkio aterbnld Ber 77.
bätra är ödmiwk änkia än högfärdhwg jomfrii ib. Bu
154. KL 142. Bo 71, 214. Bir 2: 101. ST 526. MB 2:
157. Lg 39. Í/AT 256. — ss manligt tillnamn. Sv.
Riksarkivets pergamentsbref 1: 409 (l37S). — Jfr fl’iilsis-,
renlivis-iinkin, äfvensom änke. — iinkio dngliar,
m. pl. enkeståndsdagar, enketid. äru tliätta änkio
dnghane (’lies viduitatis) Bo 214. — iinkiodombei’
(änkia- Bir 4: 71. änke-), m. [Isl. okkjudömr]
enke- el. enklingsstånd. tliässo tliry liuernin
jomfru-(loinsiiis änkiodomsins oc hionnlagsius Bir 2: 102. ib
4: 71. joinfrudomin forskylla krono änkiodomin nalkas
gitdhi ib 3 : 225. thän som . . . forethänkir stadhlica
at blifwa j jomfrudom hunt liällir ban är man ällir
qvinna gifwe ou pätiing . . . samulcdh then som är j
änkiodom (qui in viduitate est) ib 2: 336. at hon maghi
sta j änkiodom ib 3: 16. ib 2: 101. thiäuande gudlii i
reiiont änkiodom KL 348. Bo 214. hon ... aff fordlie
sik sins iinkedoms kliidhe (vestimentis viduitatis sute)
MB 2: i62;.;/r iinkiodoiiis kliidhe. — iinkiodoiiis
kliidhe (änkiadoms-), n. pl. enkekläder, enkedrägt.
bon fördhe sigli w siin änkiadoms kläde (vestiinento
viduitatis) MB 2: 173. — iinkiodoiiis lifnndhei’,
»i. enke- el. enklingsstånd. i rättom äukiodoms lifnat
MP 2: 52. — iinkio kliidhe (-klädher), n. pl.
enkekläder, enkedrägt. wil iak fara i änkio klädher
Lg 3: 628. — iinkio stadllge, m. enke- el.
enklingsstånd. the soui j iinkio stadga äru Bir 4: 94.

iillkil (enkil), m. [Nyisl. ekkill] enkling, tha
atilius . . . hadhe sititli länge enkil l)i 235. konung
karl vart enkil MD 420.

iillklillgei’ (enkling), m. ogift man. konung
tydrik war tha enkling (hævir ßidrek konungr eenga konu
ser til æignarkonu) Di 164.

iitikoiu, se enkom.

iinkotter? adj. ljum? är blodit inykit botli thz
teknor ath fwlskan öfftier gnar lekamen äu or blodhit
mykit k al th thz teknar ath fwlakan er mykit knlth
ok er lokamen skadelik äu är blodh änköth (titan
tvifvel felaktigt; för liunkoth till ett liunkotter el. för
ett liunkith till ett 1 ill 11 k 111 ? jfr Ä. Dan. liiinken,
lunkon) thz bothyder lekamen wara j ondelik?
skip-ilse LB 2: 64.

iinlite, se aulite.

änne (enne Bil 564; MD (S) 216), n. [Isl. enni]
1) panna, görin Jiolikt tekn for iþjiro änne. som i
saghen mik göra a kerkio vägiom Bu 208. teþos Jiöm
ön lejiar i blamans like. suartare än cul. ok liaf(ie
horn i änne ib. ib 497. Bil 564. taki riddarin mantol
älla kapo huars band är sätiande fraiiintan for iiuneno
(super frontem) Bir 3: 387. j tho krono skiilu sömas
fäm litin stykke . . , första stykkit wari j änneno
(fronte) ib 4: 11. VKR 58. ällris män israels sona
räddos mykitli, försto the fingo at se han, thy at
born syntos wtga aff hans änne (videntes . . . Aaron
et filii Israel cornutam Moysi faciem, timuerunt prope

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free