Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - öþer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
ödhkn
som hor lina nw, the akulo rotna i ödliemarkinne
MB 1: 403. mädhaii folkith war i ödhemarkom ib.
han skal vnra liongli a ödhmarkom Mr 2: 75. israels
sönir . . . komo til the ödhcmark som heter sin MB
1: 3SJ. hwi ledde thu os wt a ödliemarka ib. ib e, 198,
2: 46, 47. Jfr ödhisniark.
öþer (ööd(h)er. pl. -ar: -a VGL 11M s i var.;
SML Aåd 1: s; MELL Kg 4: pr., 6: 4 i var., 6; -ftr
IlelsL Kg 11: 1; -ä VplL Kg 3; SML Kg 3. -ir),
m. och Ödh (ööd(h)), n. [7j/. auir] L. 1) egendom,
rikedom, hwar som annan slogo död hans löst oc fast
vore konungx ööd MD 369. tha äst thu herra ower
all wärlz ödh Al 7650. hawer wunnith all wärlzins ödh
ib 405. at ey fore all wärlzins öödh wordhe han
holpin fra sin döödh ib £187. ib 9645. MD 101, 102.
thässa wärldhinna ödh ä aff sköran malm saman löd
GO 1057; jfr 2. fatiks man (för mnnzj öd är aff
hand ok i mun (quod dat tors inopi manus officiela
dat ori) ib Í24. — jordegendom, upsala öper
(vpsal-ödh. vpsaloth), till Vpsalakonungens underhåll
anslagna, i de särskilda landskapen belägna kungsgårdar,
sing. o. pl. Jfr Schlyter, Ordbok s. 784. vt
(vpsala-odher exnunc pro perpetuo dici debeant et ceuseri
SD B: 483 (1345). at gryndaby oc gryndabythorp . . .
hafuer warit af ålder gamalt konwngs vpsalödh ib NS
1: 310 (1404). kärde fore oss ... andris ingwarsson,
foghot aff stocholm, vppa et markland jordh i symondöö
... at thet sculde wara konungx vpsalöth oc fra
krononne gangit ib 2: 199 (1409). styra och radha all
land och slott och upsala ödhe i swerige medh
jn-ISndske män BtRK 104 (1436); måhända snarare alt
föra till Ödhe, n. (gods), liafuen j ■ . . antwardat
. , . upsala ödher vtländske män ib. Jfr Upsala-auír;
sva kalla Svfar eign Svia-konuugs, kalla Upsala-auS
Heimskringla (ed. F. Jonsson) 2: 1S5. — om land el.
rike ss en konungs besittning, konung aff gardriko
olaffue böd wlgaria land til konungx ööd MD 359.
annars hwss tw eller gesta kan än bliffua j thinna
egno ööd ib. 2) lycka, ffaa hawa ödhen alle hawa
dödhin (paucis fortuna fauel est mors omnibus vna;
motsvarande Danska ordspråk har leckæ ist.f. ödhen)
GO 705. ban wän thz land alt mz sit ödh Al 1933.
we er them swa köpä jorderikis ödh at han skal thola
i heluite nödh RK 1: 588; jfr 1. — (?) thz löne
honum gudh ok värlzins ödh lv 3870. — sällhet,
salighet, aff paradys ödh MD 1. gud gilfue hans siel
bymmerikis ööd RK 1: 1379. ib 347, 3905, 4410. MD
187. gudh sende tliim till hymerikes ödh TB 72. —
hugnad, rof then manu . . . som ey ätir aff thet
engla brödh hann fangir pino for vtan ödh MD 87.
ödheskogher, m. [Isl. eySiskogr] ödslig skog.
sanctus antonius far widha wm ödhesccgha Bil 404.
ödhetoint (-tompt), f. ödetomt, obebygd tomt.
thessin ällufwö gardha oc iij ödhetompter SD XS 3:
272 (1417; gammal afskr.). Jfr Ödhis tOlllt.
Ödhethorp, n. torp som är i ödesmål, thässen . . .
godhz meth allum tillaghum, badlic meth qwärua
ström-om, ödhe thorpom ok fiskewatnum SD XS 1: 51 (l40l).
halfdelin innan thissom ödhethorpom ib 353 (1404).
eet ödhethorp, som kallas batunga bool ib 488 (1405).
meth effternäffdom landboogardhom oc öthethorpom
HSH 12: 79 (1431).
ödhglordher, p. adj. lätt el. snart gjord; lätt,
liggande nära till hands, med dat. barne är ödgiorth
grata när läpan hänghir (an thy) GO 760.
Ödllill,p. adj. fIsl. auJinn] beskärd, bestämd,förelagd
(ss öde el. skickelse), nw komber dödhju som mik är
üdhjn MD 171. hertoganom var ther ödith at wynna
RK 1: 699. är hcnno nokot got ödhit ellir skapat
hon faar thet wel, är henne oc ont ödhit ellir skapat
hon kan thz ekke fly ST 33. saghdhe mathidiana at
hon hafdhe siin dröfwilse fangit Af hardhc skepno,
oc war honne ödhit oc hon kundo thz engalund fly
ib 36. thz är ... them widhirfarit som them war
ödhit at the skuldo vthländis drunkna ib 46.
ödhin, se oidhiii.
öþkn (ðkn. ykn. odkn. okn. pl. -ar), /. och
n. (Bil 271, 597 ; MB 1: (Cod. A 3) 558, 2: 40, 147, 151,
233, 267; Su 40, 148; Lg 8 : 589, 605 , 609, 649. 650, 651,
652, 654, 655 , 657, 675) [Jfr Isl. auín,/. och ».] L. öken,
ödemark, pe . . . (lupo fiäran tel ökna Bu 71. ib 3, 206.
Bil 404. bon . . . fan et ödhkn thörrast ok tbärualöst
til licams ib 271. the bliva ij at skildom cel|lini ij
öpkuinne KL 162. ib 188. een munkir war ii öþkninne
baþe dagh oc nat a bönom i mästo atirlialde ib 185.
tbässe som i ödhknomeu byggia ib 205. twe brödhir
gingo iuir ena ökn ib 258. ib 191, 193, 195, 200 o. s. v.
the foro . . . owir the öknena som israels folk foor,
nar moysos ledde them af cgypto lande Bo 13. af thy
them häudo i ödliknenne ib. ib 44, 45, 81. Gr 318, 319,
320. ledde ban them j öknena ST 8. the astundadho
. . . kötmat j ödhkninne ib. ib 10, 101, 392. han gar
fran them nio ok niotighi j ödkninne oc letar eptir
ty euo tappadho fareno MP 1: 200. tha atir lät ban
farin j ykninne ib 2: 153. som boddho inoth oknet
MB 2: 147. foor han . . . genom ödhkn ok wille skogho
Al 1799. äukte är skapat vtan sak ok nytto ey högxsta
biärgh ok ey odkn Bir 2: 315; jfr 344. ödhknana skulu
byggias ib 3: 201. världin är swa som en ökn ib 1: 243.
hardha oc beska röther som wäxto i willende ökneth
Lg 3: 589. liwru sancta anna gik ... i öknet ib 649.
thz hon i öknena gaa wille ib. Bil 597. Lg 8: 605,
609, 650, 651, 652, 654, 655, 657, 675. MB 1: (Cod. A 3)
558, 2: 40, 151, 233, 267. Su 148, 167. ökat (för Bknet)
sorganua städher, dröffuilsanna fränka wari mik nw
kärast (me solitudinem mæroris amicam, tristitice
so-ciam quærere sinant) ib 40. — bildl. ensamhet, seer
thu nu hwat öknin (solitudo) är vidhirtliorftelikin ok
huru äkko ympningas älla dughir licamlikin vtan
liuxs-ins ödhkn Bo 47. — Jfr slätlliarks ödhkll,
äfvensom ödhii, öd likna. — ödhkua stadher,*m.
ökenplats, ställe i öken. som fatighe bygdho i tebayda ok
egipto lande ok i androm rädhelikastom ok thiokkasto
ödhkna stadhom Su 438.
Ödhkn (ökn. ykn), adj. öde, ödslig, han ...
vardh giordhir ärmete. ok bygde a öknom bärgbom
(Cod. D a öknum bärgbom 412,) Gr 319. ban häfde
prädicat fore them j enom öknom skogh MP 4: 105.
körde them lankt bort j en mörkan öknan skogh ib
148. en gudelikin ärmethe som länghe haffde warith
. . . ensammyn j ykna skoghenom ib 5: 106. ij the
wille ödhkne märka al 555». aff thän ödhkue skogh
lv 694 (möjligen föreligger sammansättning i de tre
sista språkprofven).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
