- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
7

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afredha

7

afgighia

pro pirefata pecunia sibi inpignero ad tres aniios
integros pro nichilo sibi libere retinebunt Gadolin Pants
267 (l3öS). dömpde iac . . . olaff pederson sina
betalning j g°" "ff karl anderson . . . oc thär med lians
fulla larliga a|frad aff jordene sora Kr j [l] tön liwart
ar j xij [12] aar Uppl Lagmansdomb 7 (1490). tiil
for-screffnia 2 garda i haghaby ligger äller fierdhingen aff
broby litla oc 4 peninga affgeel i jowan olafssons akre i
norra haghaby, alt vnder etb landhgeel eller affrad VKJ
147 (1500). i ösby ägher clostrid 7 gardha; affradit aff them
är 11 twna fyllingha iioffwodskoriii torsk oc 8 ortugcr
af enme lyckia ib 149. i piilatorppe ägher clostrid Ii
1 attiiDgh; affrad b är 2 thöni korn oc 2 öra päninga
16 16 (l447). i häredhstadhom ägher clostrid!) l’/s
attung-h, gamalt nffradh war 8 thöni korn oc t march
peninga; nw är thet e thöni korn oc 6 öra peninga
ib 17 (1447). i kydhiawadhi wadhi ägher clostridh 6
att-»ngha jordh; affradli borde wara 12 thöni korn oc 12
öra peninga; nv är thet 10 thiini korn oc 10 öra peninga;
ther är 3 landbo 16. i aske 1 gardh; affradli war 3
pund smör; nw är thet 1 march peninga, 1 landbo ib
73 (1447). 1 gärd i karotorp; affiadit är 4 töuer korn, 4
ortuger, 3 dagxwerke, 2 förzslor om aret oc allan snian
skat »6 38 (1500). säffshuit, 1 gardh; affradit är 2 marc
peninga, ’/> pund hombla oc 6 marc hanip ib 131 (l480).
i böthaskoge äger clostridh 6 alna jordh; affiadit aff
liwarie aliin. tlia allin wäxa, 6 peninga ib 141 (1447).
bakkaborgh, 1 gardh, ban ligger vtlien liaa och hampn;
gamalt affrad waar 2 twnnor salt, nw är thot 2 mark
peninger ib 159 (1447). [i] swedh r.a ägher clostridh 1
laxafiske; affiadit iir t tynna lax och 80 spikilaxa ib
186 (1447). ath tw (dvs landbon) . . . framgör tith
retta affrat oc alla a fi 6 kyller i laga tiid Arnell Brask
Bi1 16. kallade thäii syslaman 11011 til sigli sins härra
landbor som nngat wnro än gäldli skyllogo aff
husbond-ans vt.li skyld ok affradli ill’ i: 154. ath . . . karl
eriksson . . . iiawer . . . hindrat och forbudhit affradli
och affgield aff snma godze SI) NS 3: 150 (1416). alt
afradhet oc afradzpeiiniiiga af for:da godze ib 556 (1420).
ib 538 (i42o). Jfr afgiiild, afriidhe, afskyld,
land-gilde, landgriiild, landskyld. — *afrads korn,

n. kom el. säd som erlägges i afrad, affraz kornet,
thet sculu landbone fira til clostrit SD NS 3: 258
(1417). — llfrads pänuingar, m. pl. penningar som
betalas i afrad. SD NS 3: 258 (1417), 538 (l420), 556
(1420). Fyra handl rör Viel 291. ST b 1: 171 (1478).

afrcdlia, v. ofreda.f tillsätta, krydda; tillaga, ath
them siwnda rettenom bar hon fram jhesu christi
liiärta aldra dyrast Iwktande ok affreth (conditum) mz
mangla handa dyrum thingoni Mecht 57.

*afreiisilse, n. pl. afskrap, afskum. wi ärum swa
som wärldinna affrensilse (purgamenta) ok
affskrädh-ningh Sp V 401.

afresta, v. 2: II88. söka genomdrifva, arbeta på,
ifra för. afrestadhe hans föriildrä ... at ban sculde
til gifftomall gaa Budde 73.

afridha, t>. [Mnt. afriden] i ridt uppnå, fullborda
ridten (till ett ställt), (åtta dagar) epter at the ära
komne i therra fri bebald som the thet möghelika oc
raBkast af ridha älla affara kunno JIP 2: 140 (1387).

afriva (-ryffua), v. bortrycka, röfva? depredari
... aff ryffua ole förskingra GU C 20 s. 177,

*afrutlia (-rotna), v. qfruttna. ath . . . dorethes
garde och bygningh staa och bliffua skal . . . swa
lenge gud fföger thet aff rotna kan SJ 2: 297 (1496),
*afrykkia (-rökkia), v. lösrycka, frånskilja.
hwat som jac tlier vppa (dvs. det dt mig pantsatta
godset) låter byggia äller kostwäria, skall ey reknas
bonum til nokor scatha oc änge landbo affrilkkias
i änge niato, när ban thet igen aff mik löser SI)
NS 3: 129 (1416). — pass. i hänryckning skiljas (frän).
aff ryktes banna ande aff likamlikom siniiom (spiritus
ejus rapitur) Mecht 111.

afryma (-rymma), v. L. fara bort, flytta bort.
om saa händer at tw wynner meg ö|fwer j than kamp
tlia will jac oc niyna foräldra aff tlietta rike ... aff
rymma Troj 166.

afraþe (-radhe BY Ii l: 200 (i390); SD NS 3:
620 (14Jo)), n. L. afrad, lialpt thet afwradlie oc afgield
aff thy fornempda gotzeno birkiä arlica falla kan BY II
1: 200 (1390).

-afriinna, v. i anlopp under kamp kasta (ryttare)
från hästen, ath then häst hörde troilo tiill . . .
Inviken diomedes aff rändhe j syn stridzfwlla
mäkt-oghet Troj 176.

’afratg-öra, v. gå rättsitridigt tillväga, gm
rätts-stridigt handlingssätt göra förfång? preiudico . . .
aff-rätgörn GU C 20 s. 478.

afrüva, t\ [Mnt. afroven] beröfva, med prep. af.
th i 11 bogliir näktar ällir affröwadhir aff tliäs hälgha
anda delaktoghet Sp V 41. — utplundra, utblotta. aff
röffivande (exspolians) alla maktir Sp V 405.

*afsadIlla, v. afsadla. desterno . . . fulleliga nedher
siaa ok aff sadhla GU C 20 s. 179.

*afsag’ha, v. q/såga. när träd tw wilt jmpa jnnan
är affsagath PMSkr 326.

■afsidlia, /. [Jfr Sv. dial. isia (afsida). Ä. Dan.
afside. Mnt. afside. Mlit. absite. Mlat. absida] absid?
(utbygdt) sidoparti af ett hus, sidobyggnadf absida aff
sidho GU C 20 s. 3.

afsidllis, adv. at sidan, gaar lwghen aff
lywsom-men brinnande alfsides thet merkel’ storm PMSkr 294.

— afsidllis V id 11, prep. vid sidan af. ena tompt
belegin . . . a|fsides wiidh lianis stivbs erlfue SJ 2:
58 (1480).

afsigliia (-säghia. -säya), v. L. frånsäga sig,
förklara sig afstå (från), huilkit godz jak a|fsäger frön
mik och mynom ärwingom Svartb 163 (1378). —
från-döma, frånkänna. giv]l och si 1 ff, som honom var affsagt
i horrodagin i strengenäs fore eth landzgotz STb 1: 135
(l477). — uppsäga, vägra (ngn att inträda el. förblifva
i en tjenst el. dyl.), fordom war sidwänya ath pröffwa
försth them som walde waaro til stridz ämbethe oc
sidhan scriffwa thorn thär til giffwandis them tekn
ath the qwäme waro äller affsäya them som fivnnos
ey thär til wara dogxe PMSkr 126. — refl.
afsigll-ias. afsäga sig (ngt), förklara sig ej vilja vara med
om (ngt), med ack. affsäghs köpmannen resona PMSkr
16. affsäya6 köpmeniiena resona sidhan the haffwa
nok-oth aff gotzeno jnskipath ib 17. — förklara sig ej
vilja, med inf. affsäyas köpmennena seghla PMSkr 17.

— afsäga sig, försaka, med dat. hwar som wi]
komma ftpther mik han skal affsighias sik siälffwoni
oc fölfliia mik Mecht 138.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free