- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
12

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aktömber

12

nlderKgha

oswikin, hwarieiis til akthers Uppl Lagmansdomb 114
(1493). — koma til akler» [Mnt. to aoliter kornen],
komma till korta, lida förlust, swa ath han skiparen
komber ekko mera til akthers oc skadha än
küpniänn-ena PMSkr 28. — Tara til akters, hafva att fordra.
SJ 2: 137 (1489;, 24S (1504).

*aktÖlllber, m. [/«/. aktanmr] brasa. Jfr Falk,
II’örter u. Sachen 4 : 60, 65. curculia achtöma ok sköthe
sicut in naui solet esse GU C 20 s. 160.

*akältail, f. pockande, näsvishet, fawisk akältan
(procacitas temeraria) moth formannin Sp V 159.

*akältande, p. adj. ifrigt sträfvande efter el.
arbetande på. annars skadha akältande (avidus) aff
argast» wilia Sp V 141.

*a kännas, r. refl. erkänna, medgifva, hwilket lian
a kendes for alla tiiinget VgFornmT I 1: 62 (1424).

akiira, /. klander, käromål. iak oc mine arffa
skul-um sta alla fara om alla the klaghan ok akäro, som
noghor aff minne äller tliera släkt gör SI) 1VS 3: 373
(1418, samt. afskr.).

akiiran, f. käromål, åtal. honum aff taka alla
fegdh ok akäran SD NS 3 : 384 (1418).

akiirande, (eg. part. pres.) m. L. kärande, åklagare.
hans siel kom for gudz dom, oc hafdhe manga
akär-anda Hel män 232.

al (aal), f. al. alnns al Växtfårteckn. fr. medlet
af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr
14 s. 8. wpa seth näs ena stora aal Svartb 325 (1429).

al (all. aal. -ar), m. ål. affradit tiil clostrid |r
1 marc suensca oc 16 aala VKJ 67. swa myken salt oc
tliilr aal laa til krakariim primo salgo quern xij (12)
tiwgh aal jtem näsio quorn xij (12) aala A rf st v 81. j
(l) fterdniigh aal ib. j (’/2) twnna aal ib. »altgrön aal
mod »od eller bigoth Brasks Matordn 7. bigot aff all
ib 9. — *ulabäkker, m. bäck i hvilken ålar
fångas. 1 aalabck VKJ 68. — *ala lins, «. ålhus,
ålkista. anguillarium aalafiske eller aala hws GU C 20
s. Í4. — ’ala skin, «. ålskinn. lim aff aala skin
PMSkr 521.

*alabasterkar (albaster kaar), n.
alabasterkärl, alabasterflaska. fram togli hon eth albaster kaar
mz dyroni smörilsom JMO 169.

alagha (O-), f. L. pålaga, forbiudhum wj nogan
scath eller olaglior vpa them leggia Svartb 466 (1457).
ib 465.

alaild (aa-), t». inula helenium Lin. alant,
ålandsrot. elenacampnna är aalandh Växtförteckn. fr. si. af
1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14
s. 12. swa widher alandit sig syälffth PMSkr 351.

ålder (äller, older ULG l: 115 (1475). äller SD
NS 4: 7 (1401, gammal afskr.)), m. L. 1) lifstid,
lif. jak tliigher wm allan hans äller (för allers)
framgang (vitæ tnæ processum) SkrtUppb 74. 3)
ålder, forntid, lång tid; i uttrycket af ålder. SD NS
4: 7 (1401, gammal afskr.). HLG 1: 115 (1475). 6)
ålder, lefnadsålder, adolescencia allor til atta aar
GU C 20 s. 9. skal tänna herren lefua thaa warder
han oppaa alleren (vid mogen ålder, när han
kommer till åren) stor j wiishet Prosadikter (Sju vise
mäst. C) 224. — Jfr manz-, niidh-,
ungdomsålder. — aldersuiail (allers-), m. gammal man.
hwadh ... Ti bespyria kundom aff allersmannom om

Tpsala kirkio Troil 2: 370 (1432). GS 66 (1489, orig.).
Jfr alderinan.

ålder (gen. m. allars SvKyrkobr 124. ». alz.
als. ack. f all Svartb 546 (148J). pl. nom. n. aal
SD 6: 396 (1352). gen. aldra, aldras Mecht 60.
allres Fyra handl rör J’kl 286. allars SvKyrkobr
125, 217. allers ib 20S), adj. L. 1) hel, all.
SvKyrkobr 124. scholamästare äpter scholamästara Bkal
sionga . . . twå mässor hwart aar ... aff sancta atina,
niedh allan schola SD NS 3: 327 (1418). — n. alt,
allt, det hela. alth (totum) ok delana äru atliirtakilse
nampni ällir ordh Sp V 501. 3) all, fullkomlig.
han liaffwer giort mik ok min baarn fwlt ok alt i nlle
maathe fore for:de godz SD NS 3: 209 (1417). 4)
all, all slags, all möjlig, bortält mina drüftica fianda.
fordrif fran mic alrafulskap {för alra handa el. nlra
diäfla fulskap) Sv B 417 (början af HM-talet). —
pl. allir, alla. gifwm Ti liäradzhöfdhinganom . . .
fulla makt . . . vatzstena clostre thässa forscrefna
skattajordher . . . alla oc hwaria tliera 0111 sik,
fastfara SD NS 3: 263 (1417). foresagli han ok viste aldra
englanna ok aldra menniskioniift nampn sidher Tilia
oordli gerninga ok jemuel allars tliere tlianka
SvKyrkobr 125. jak är . . . helare aldras tliera som äpther
fölgliia minom kännedom Mecht 60. — gen. sing. alz,
alldeles, piltrum itr ey sel ff oc ey kopar, wtlian är
swa als j millien eth selff fantasticum PMSkr 435. the
tingh som haffue sigh als emellen malmer och atelier ib
684. ib 685, 645. — gen. pl. aldra, förstärkande
superlativen: allra, bidlier jach tik min aldhramylasta jiimffru
maria SkrtUppb 878. ffürst aldra giffuom wj . . . Tnder
. . . sancte heurikx ok sancte erikx koor j abo
doni-kirkio j alandha siäx stengher jordli Svartb 217 (l400).
SkrtUppb 334. — aldra enast (alla-), allenast, tha
kräffwir gud|i aldra euasth aff människionne hälgha
astwndan Sp V 464. ey skalt . . . thu alla enast them
räkna fawidzska . . . som loff astwndadho aff
uiän-iskiom ib 266. ib 272. — alt likoväl, likväl, haffde
en k[onungh] erie sa scriffuit tliät ber abramz goz
hade rarit honum medli rättha tilfallit tha liade tliät
at (för alt) likauel ey borth at blilTua Tith uiakt
Arf st v 27 (1461). — ntiidh allo, i förbindelse med
negation: alls. ney ey mädh allo Hel män 178. — (aldra
för andra: aldra niänniskio thinga tilliäfdh
(aüeno-rum usurpatio) SpV 159).

alderdomber (older- STb l: 66 (u76).
oller-HSH 14: 59 (1525, Brask), allerdomer), »1.
ålderdom, hög ålder, åldrighet. anitas . . . allerdomer GU C
20 s. 25. STb 1: 66 (1476). HSH 14: 58 (1525, Brask).

alderinan (aalder-. older-), m. ålderman, oleff
andree, som olderman är i helga lechama gilde HLG
131 (1488). ib 114 (1475), thu är myn gode wen och
myn aalderman i sancti olaff| gille STb 1: 400 (1482).
Jfr aldersman. — ’alderinan/ dome (aalder-),
n. (förvaltning af) åldermansämbete. ath göre helge
licame brödher rekinskap aff sitli aalderinansdöme ULG
1: 128 (1477).

*alderstigllill (äller-), adj. ålderstigen,
grande-tius . . . allerstigin ok gamol GU C 20 s. 321.

*alderiiglia (aalder egha), /.
ålderdomsbesittning. hustru anna skal i samma forrörda suma haffua
sik til aalder ego en stenbod ok kellare for hwndrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free