Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nml
17
andynrþare
andli Arfstv 22 (i46i). Jfr villeand. — *anda äg
(aanda-), n. andägg. läggis anda äg wndy hönor
PMSkr 266. j aanda äggiom ib 517.
and, m. L. ande, andeväsen, at tu ]ath the
helghans glädi koma til min SvB 64 (senare hälften af
1400-taltt). th ät jac maglie fulkomna allan thins
helghans wilia ib 65. — hälgha ands hus (hälandzhus,
hälianshus), Helgeantls-hus, hospital stäldt under
inseende af Helgeands-ordens medlemmar, um
hälandz-huset ok liälaudzholmaii ok thet folk ther ingifs oc
inne bygger UrkShist 1: 4 (1436). lot-h vp joan styng
radmanue helge andz hws (forstandara ena tompt SJ
2: 47 (1479). atj förwaradhen hälianshuset ther j
haflf-uen jus patronatus til Saml 6: 175 (1495).
ailda, v. andas, göther anda ey gönom näsburona
som annor dywr, vthan heller gönom öronen dragha
andhan PMSkr 217. alf the som synis wara andande
(sprirantia) j sinneligom rörilsom SpV 502. Jfr
tilanda.
ande (nom. aande. aandhe. anda MP 4: io3,
142), m. L. 1) blåsande; blåst, vind. swa som smydz
bälghin haffuir j sik enkte wädher äller anda
(fla-tum), wtlian swa mykit han dragher aff wädhreno
Mecht 249. — ande, andedrägt, anhelitus aandhe GU
C 20 i. 23. 2) flyktigt ämne af gasartad natur.
falcones är auripigmentum rötli som gwl . . . thet
haffwer natwr som bronnesten, oc alkimiste kalla thet
en audha (unum de spiritibus vocant) PMSkr 474. the
olyan dogher til ath stadfästa alla aauda j alkimie
konst, som qwekselff ib 406. thätta saltith är
hwass-asth oc halfastaith ath aandoinmen ib 381. 3)
ande, menniskans andliga natur el. väsen, människian
är saman sath aff likarna ok anda SpV 351. gudz ordh
. . . atskil siälena ok andan (ad divisiunem anima ac
spiritus) ib 508. siälin är . . . en enfallog uathur . . .
ande kallas hon, for thy at hänua wndiiirstandz krafft
dömer ok atskil alt rätteligha ib. fridzsins gudh . . .
göme idlian anda helan, idhra siäl ok idhan likarna
ib. skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara
skälik-hetena »6, 4) ande, andeväsen, fran tolka ändelykt
. , . beware oss gudh fuder son ok thän hälga anda MP
4: 103; jfr lielaglter. andelikom andom som äru
hälghom äuglom (angelicis spiritibus) begaffuade lian
sina mandoms miölk Mecht 96. — Jfr bylgllio-,
skörlifnads-, villo-ande. — anda dräkt, /.
andedrag. syntis henne at hwaria anda dräkt, hon
drogb, som hon haffdhe henne draghit wth aff gudz
hiärta Mecht 248. — audadräf . /. andhämtning.
hardh andadräth PMSkr 229. — »auda thrutin
(aanda trothin), p. adj. andtruten, the komma
trötte fram oc aanda trothue PMSkr 151.
andel (-deell), m. och ». [Mnt. aildël, n.] L. andel.
fore tw andeell, som alla böle boana hä|fde för hwart
ottandhe trä j hermälai skogh Svartb 524 (1477).
audelika (anderlika), adv. i anden, i sin ande.
jhesus som anderlika (spiritu suo) saa thera bog MP
4: 228.
audeliker, adj. L. andlig, andelikom andom som äru
hälghom äuglom (angelicis spiritibus) bogaffuade han
sina mandoms miölk Mecht 96. sukkadhe innerlika, mz
höglie röst, til gud|i j andelikom fatikdoin ib 288. inoth
thera oudzsko som andelike äru (contra spiritualia
Ordbok.
nequitiæ) j wädhreno Sp V J9S. aff thänna andli6lika
märkilse (mystica signiflcatione) ib 18. — med afs. pà
kyrkan el. kyrkans tjenare, meth ärlikom . . . herra oc
andelikom fadher biscop knut® SD NS 3: 176 (1416).
*alldelikliet (andlik-), f. andlighet, andligt
väsende. vndir andlikhetinna nampne skylis
skörliet-eiina brandir i somom Hel män 134.
’andra, v. [&>. dial. andra] förse med träskoning.
andra alla tina sleda tha tliuu them insäther Brasks
Cal 265. en aff tliem (legodrängarna) schal kunna
, . . andra sledar oc axlavagna (för axla vagna,)
Arnell Brask Bi1 25. »
andra, t>. Jfr forandra.
aildraledhis, adv. i andra stycken el. afseenden,
1 qfrigt. tha hä|fde iak när wordhit fordömpdir ffore
mina fafängha ordlia skuldli, som iak alt offmykit
haffwir pläghat j myua daglia, än tlio iak haffuir
aildraledhis waktat mik fore syndliinne MP 5: 192.
audsinuoglier? (ansynnogher), adj. fientligt
sinnad, ath i våren niigh ecke ausyinogh (för
ansynn-oglij eller til nagän ovilia Reuterdahl Kyrkohist 3:
2 s. 558 (1504-1511).
andstygger (anatygger), adj. vederstygglig.
manga äro the cristne som fulare ok anstyggiare äro
j gudz asyu au uagra hedninga MP 4: 132.
andstyggia, se astyggia.
andsylis (ansölis), adv. [<S». dial. annsyls,
ann-söles o. s. D.] motsols. PMSkr 536. Obs. L. i
motsvarande artikel 1: 37 utgår.
^andunge (aandh-), m. andunge, anathinus aandh
vnghe GU C 20 s. 32.
andvarþa (ant-, anwardha. impf.
and-wardhe SkrtUppb 122. andwardhä ib 217.
ant-wardhe SvB 294 (början af lbw-talet). antworde
SJ 2: 178 (1490)), r. L. antvarda, öfverlemna, lemna.
thät han schal »ig antwarda them (brefven) fra sigh
Arfstv 103 (1473). — anförtro, ban andwardhä sina
uiodlier sancto johamii SkrtUppb 217. thän wiiga
mannen . . . som iak andwardhe thik i tliroskap ib 122. —
part. pret. (den) som fått sig ngt anförtrodt, iak bidher
tik mill antwardhadlier aff alzwallogx gudz fforwist
(d. r. s. min skyddsängel) mik göma SvB 356
(1400-talet). — andrardha igen, återlemna, tagher iak
mik thet wpa ath anwardha . . . karlö langa thet sama
sitli godz igeen friit oc ohindrat aff allom niannoru
SD NS 3: 199 (l416). — *aildvardlia in, lemna ill,
inlemna, lemna, öfverlemna. (Det åt bröderna donerade)
antwardis jn abbatissonne Bisk Nils’ vis-st 197.
antworde han och vplade nycklaua fran sich in pa dysken
til stadzsins behoff SJ 2: 178 (l49o). — Jfr äter»,
bort-, for-andvardha.
andvardlian (ant-. -wordan), /. 1)
öfverlemnande (till förvar). SD NS 8: 417 (1419). Budde
173. — förvar, vård. han tok thet (godset) j sina
anthwardban PMSkr 23. swa mykin part ban i sitie
antwordhen haffuer ther wil han tilswara och
reken-skap ffiire göre SJ 2: 235 (l493). — vård, omvårdnad.
peder fywmbo hade tliagit hennis moder til sigh i sin
hwss ok antwordan SJ 2: 138 (i489). 2) uppdrag,
bemyndigande. SD NS 3: 287 (1417). Sv Skr 1: 39 (1504).
*andvarþare, m. framUmnare. jak kunnogha fät
... mik liatia saalt ... fässa breffuis anduarþara
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
