Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar
20
arbeide
uersarium skuldlie hnldas . . . fore lians siäl oc hans
foräldra, aar fran aar SD NS 3 : 573 (HJO), ib 417 (1419).
— ar vidh ar, år »fler år, årligen, aff hulket huss
alexander niedh sina arffua oivige och ärlige wtgiffue
skal ... vi (») mark . . . aar wedh aar SJ 2: 245
(1493). — Jfr födslo-, ny., skilt-ar. 2)
årsväxt. hon (qvarnen) ränther stwndom mindra oc
stundom mera, äpther thy aridli faller VKJ 11 (1447). —
n ra tal (aare-), n. L. årtal, pa thot aaietalet man
screff anno domini mcdlxix0 [1469] STb 1: 180 (1478).
ib 2: 124 (1485). SJ 2: 6 (1475). Jfr årtal, äfvensom
arstal i: 45. — ars dagher (aars-), m.
anstånd på ett år. gaff aruidh trvlle hustrr ästrido ecu
aars dagh vppa forna summa peninga STb 1: 126
(1477). — *ars iliirdhnilger, m. fjärdedels år. är
hvar man plichtiger kl&ckarenoni ett altarelege i
hvariom àhrsfierdung Hist Bandi 8: 66 (1514, nyare
afskr.). — ars födha (aars-),/. L. lifsmedel för
ett år? annona aars sädh ok aars födha GU C 20 s.
25. — ars gånger (aars-), m. [S». dial. årsg&ng,
ilrging. Jfr Isl. àrgangr] årets lopp; särsk. med
hänsyn till väderlek samt jordens brukande och
afkastning: årsväxt och ordningsföljd i jordbruksarbetet, ey
haffwer anrsgangen sigli altidh ens thy räghn äller
solsken kombir til mens PMSkr 192. skrinde akren
äryes ytersth j augusti maanath ... oc saas tha
jam-dygn iir widher xvj daghen j soptembrj manath, än
annor landh hafwa annan aars gangh ib 197. thot som
ey görs j rättom thima j hans (gårdsmästarens)
äm-bethe är bothalösth oc äller arsgangen är afflagadher
word||en (omnis turbatus operis ordo spem totius anni
frustratur) ib 206. then raamnga jord äryer oc lägger
balk j mellen forerna. han förmenar frwkthena oc
vanfräydar aarsgangen »&[21l. — *ars giiruillga bok,
f. årsbok, årskrönika, annualis . . . ars gerninga bok
GU C 20 s. 25. — *ars hyra (aars-), /. årshyra.
SJ 2: 145 (1489). — »ars leglia, /. årshyra. SJ 2:
283 (1495). — ars lön, n. pl.t årslön, en husbonda
giffuer sinom legadrängom ars lön eller daga lön MP
4: i3i. SSkb 32 (i501)> 74 (<502). — ars mot
(aars–aardz-), «. L. 1) årsdag, samma dag följande
år. c (lOO) mark wtgeffende om aarsmoth wppa thenne
samme dagh SJ 2: 194 (l49l). 2) anniversarium,
själamessa som hälles årsdagen efter någons död. tha
aardz mot höltz äpter hans siäl Mecht 347. —
sorge-el. minnesfest på årsdagen efter ngns död. ath hectors
aarsmoth (anniversarium) skulle hallas Troj 196. —
*ars llliissa (aars-), f. [.4. Dan. aarsmesse]
års-messa, årligen återkommande själamessa, ath hölle ena
aars messo for alla cristna siela HLG 1: 124 (1481). —
*ars Skatter, m. årlig skatt, görer och gifwer honom
(ärkebiskopen) Jhrsskatt, landgelde och andet liwoszj
osz (d. v. s. konung Hans) p& sweriges crones wegna
plichtuge äre at giöre Spegel Skrbev. 69 (1497; afskr.).
— 4ai’S skilt (-skot), n. till staden för år utgående
skatt af det slag som benämnes ’’skott", äu waar
ther aff gamb|a arss skottith v mark SSkb 153
(1504). — *ars sädll (aars-), /. årsgröda,
årsväxt. annona aars sädh GU C 20 s. 25. — *ars
tidll, /. tid på året. liulke förnempde peninga somo
wtgiffes skole wppa förscrifne twenne arss tidher
SJ 2: 194 (i49i). — *ars vidher (aars veder),
m. ved för året. laat hugga tliin aars ved förata
barfrost Brasks Cal 272. — ars växter (aars-, pl. -ar),
m. årsgröda. aarswexten, thär han aff förde Svartb
132 (1S66). dömde jak for:da skogha och ängia
biskop-enom j abo til äwinnelika äglio, och samaledis all
ars-växta, som tlier aff vpborne ärw ib 416 (1445).
ar (aarr), «. L. ärr. hade hon eth lytet twnth
aarr ellir som eth märke, million bada syna ögnabrår
Troj 74.
ar (aar. pl. -ar),/. L. åra. remus . . . aar GU
C 20 s. 522. ij [2] timbermen gernyngx löön i v (5)
daglia fore aaraner x öre SSkb 34 (l50l). före aarar och
aara empne ib 3i5 (1508). Jfr äskear. — *ara bladh
(aara-), n. årblad. palmula aara bladh GU C 20 s.
401. — *ara dräkt (aara-), /. roende, rodd.
re-raigium . . . aara dräkt GU C 20 s. 522. — *ara
gånger (aara-), m. på fartyg anbragt gång*
caste-riuui . . . aara gaanger ok ara hol GU C 20 s. 84. —
*aragÖrare (aara-), m. person som tillverkar åror.
remex . . . rodisnian oc aaragörare GU C 20 s. 522.
— "ara hoper (aara-), m. roddverk, åror.
reini-gium . , . aara dräkt oc aara hoper GU C 20 s. 522.
— *ara hal (aara-. -hol. -hool), ». ställe
hvarest årorna läggas efter slutad rodd? fforus . . . skep
weder ok aarahool GU C 20 s. 287. afforissmus . . .
aara hool ib 11. ib 84 (se ara gånger). — *ara
ämne (aara empne), n. trä afsedt för
tillverkning af åror. SSkb 315 (1508).
arbeida (arbedha. erbeyda. arbeita.
arbeta. arbeta HLG 2: 74 (1517). -ar, -adhe), ».
L. 1) arbeta, han skal arbeita fore stadin STb
1: 129 (1477). töre, som bitr ärbetade VKU 124 (1566).
— (i sitt arbete) utföra el. sysselsätta sig med.
for-bödz . . . albrict . . . ath arbeita sina egna
gerning STb 2: 8 (1483). 2) arbeta el. verka (för).
viliom vi . . . erbeyda ther om, at tliet i alla måtto
ytermere scal varda stadfest UrkShist 1: 15 (1457).
3) verka, vara verksam, bidiandis at tliin älskoge saa
ärbete i mik at jac måge finnas ffulborda i dödzsins
thima SvB 471 (o. 1500). 4) arbeta, våndas,
car-diualen arborensis arbedhar nw j storom starkom
sywkdom PMBref 305 (1510). — Jfr forarbeida.
arbeide (arbeite STb 1: 24 (1475). arbete),
n. L. arbete, suän muramestare, som var när arbetith
och manadhe vppa arbotith HLG 2: 15 (1510). —
ar-beidisfolk (arbetis-), n. 1) arbetsfolk, a]tli
ar-betisfolkith HLG 2: 74 (1517). 2) arbetare, iiij (4)
arbetisfolk, som drogh op samma sparar HLG 2: 47
(1516). — *arbeidis karl (arbeydes-, arbetis-,
arbeteskar HLG 2: 116 (1523). pl. -karla. -kara
HLG 2: 113 (1523). dat. med art. -karromen ib 49
(1516), m. arbetskarl, arbetare. SSkb 76 (1502). en
ar-betiskarl . . . som bar brädhen fraa strandhena och
op i bodlien HLG 2: 5 (1509). ij (2) arbetiskarla met
myn egliin drängh ib 15 (1510). ib 6 (1509), 7 (1509)
o. s. v. — arbeidis lön (arbeites- STb 2: 153
(1486). arbetis- VKU 56 (1549)), n. pl. arbetslön.
STb 2: 153 (i486). — arbeidis man (arbeites-.
arbedes- SSkb 213 (1506). arbetes- ib i48 (1504)),
m~ arbetare, vordo fogodin, borgamestarene och raadet
swa eens, ath engin arbeites man skal mera haffua om
dagin än j (’/,) öre STb 1: 182 (1478). — *arbeidis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
