- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
22

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ar gli er

22

arster

nesligt. menelaus war then förste som opstod oc
swar-ade tlier tiill oc sagde at sätia j fred mz trojaner,
thz sagde achilles nog argeliga (Menelaus . . .
quiprimus in loquendo surrexit: pacem qucerere cum trojanis
satis dixit esse iniquum) Troj 212. synes meg wara
rätfärdogdt at han skulle förgöras aff oss mz argom
död som sna will oss argeliga förgöra ib 156. hwro j
. . . argeliga drape (neci nequiter tradidistis) hans
fader ib 43.

arglier, adj. ond, arg. ath betala skolande honum
. . . jnnan half manadh dagh ephter pascha vtan alt
hinder oc alla arglia list Gadolin Pants 269 (1364). —
svår; neslig, at han skulle förgöras aff oss mz argom
(iniqua) död Troj 156.

argliet (pl. -Ør), f. oförrätt, svek. beskatte
al-mogen medh p&legninger och hielp, och anner
för-täncktt tilfolle, och förtächta argheter PMSkr 694
(senare afskr.J.
arild, se areld.

ark, f. L. kista, skrin, en ark Inv cur Tynnelsö 6
(1443). — *arka gömare, m. kassaförvaltare,
skattmästare. archarius . . , arka görare ok gömare GU C
20 s. 33. — *arkagÖrare, m. skrinmakars, snickaret
GU C 20 s. ii.

ark, n. arlc, pappersark, pro duobus foliis papyri
dictis wlgariter arch 1ILG 1: H (1422). ij [2] stor fwl
ark mot mik scriffwin SvSkr 1: 41 (1507).

*arkil, m.t [Jfr dels Mnt. arkel, Mlat. arculus, dels
Lat. arcula] ring ? låda t the (0: fi«cara) skola haffua
j sinne kista yxe, bandakniff, bandahaca, arkil Arnell
Brask Bi1 29.

arla (ärla), adv. tidigt, bittida (på dagen), alla
. . . lossade all syn skip 0111 morganen ärla Tmj 106.
— >’ allmännare anv.: tidigt, the vng trä . . . som ey
orka vid frosth vm viutren arla komme Sex ekon tr
263. jac takkar tik for thina hälgha winskyrdh, at
thu wildhe swa arla wtgiuta tiiit hälga blodh SvB
49 (slutet af 1400-talet).

arlika (ärlige, arelige SJ 2: 218 (1492).
ar-likan PMSkr 373. aarlegha. aarligan STb l:
407 (1483). ärligen SJ 2: 242 (1504). aarligans),

adv. årligen, annuatim aarlegha GU C 20 s. 25. ewige
och ärlige wtgiffue . . . söndax alinosen fförstondarene
vi (6) mark SJ 2: 245 (1493). — (?) stadhen slottith
äller rikitli skal tilreda j thid oc thima aarligans oc
daglika dax al anbwd oc redskap som tyänar ti) strid
PMSkr 165 (möjligen att föra till ett med arla
liktydigt arlika, jfr Isl. ärliga,),
arma, v. Jfr forarma.

armber, m. L. X) arm (på menniskokroppen).
käril gritagiwtare . . . tog henne wndlier armen ok
folgde henne till hennis porth STb 1: 396 (1482). 2)
arm, utskjutande del af ett föremål, hwar armen (som
hör till katissan, skall vara) iiij [4] alna med ij [Sj
band Brasks Cal 264. — *arina prydhilse, n. pl.
armsmycke, braccale (fel för brachialej . . . arma
prydilse GU C 20 s. 60. j armaprydilsomen (in
ar-mil la) SpV 118.

armber, adj. arm, ömklig, for ena arma bukx
fylle kombir oändelik hungir oc armödha Hel män 149.
Jfr husarmber.
armborst (arbusth JTb 35 (i462). arbyrsth

ib 95 (1513). arborate STb 1: 205 (l47»j), n. L.
armborst. Jfr krigli-, skytto-, vipps-armborst,
äfvensom arest. — "arinborsta sknt (arborstha
skoth), n. armborstskott. PMSkr 170.

-armdoinber, m. elände, all werdzliken tienisth
är ysäldh armdhom, men äldre slemeste armdomer är
ware syndenes tiänere PMSkr 671 (senare afslcr.).

armhula (-hola), /. L. armhåla, ala . . . armhola
GU C 20 s. 13. for läthi skul stinger thu handena
wnder armhwluna SkrtUp/ib 35.

arntliigger, m. L. arm. ödhniyuk baar hon then nu
skälffwandes armläggiom som henne aff sinne
guddoms makt oppe liiBlt JMÖ 87. finder iak mina syster
tlia skal thu äldre läggias mellan henna armläggia
Prosadikter (KarlM) 278.

armodll, 11. armod, fattigdom, brist, wardhir tlia
saa mykit armodh oppa allom thingom (rerum omnium
penuriam) SpV 314.

*armÖdlieliker, adj. usel. at iak matte kallas af
thesse armödhelike wärld Hel män 204.

arnesker (arnäsker. arnisker. ärniBker.
arneuisker ?), adj. Arnheimsk, från Amheim. min
arniska (möjl. för ariiskaj kiortil giffwer [jak] til
helghalikamma gille i stokholme IILG 1: 58 (1452). —
tärsk. [jfr Mnt. arnensche gulden och Mlat. floreui
arnemenses hos Schiller-Lübben 1: 128J om mynt:
slagen el. präglad i Amheim; jfr Hildebrand, Sv.
Medel t. 1: 909. ij [2] arniska (orig. har fel skrifning en
arriska,) gyüe[n] HLG 1: 24 (1427). (6 gamla) arnäskia
(gyllen) BP 2: 188 (1390). hwndrade liiethie och en
arniska gyllena Svartb 384 (1441). for cc letta
arne-uiska (för aniemska?.) gyldena ib 425 (1447).

arnoldus gyllene (arnaldua gyldhenø), m.
gyllen präglad af hertig Arnold af Geldern; jfr
Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 909. haffwa vppburit . . . arnaldus
gyld||ene for vii 010 Svartb 438 (1449). ib 442 (1450).

arop (aarop. aaroop US [I 14: 88 (1526, Brask),
n. L. ondt rykte. 0111 etli oppenbaare ryckte oc aarop
för:de lårens hanoni i kommit haffde IISH 16: 84 (1527).
ib 14: 88 (1526, Brask).

*aropa (aa-), ». anropa, alle the tlier thyua
hielp aaropa SvT 67.

-!arrisker, adj. [Jfr Ä. Dan. arrask och Mnt.
arraich, arresch, ett slags efter ursprungliga
tillverkningsorten Ärras benämndt ylletyg] frän Ärras,
tillverkad i Ärras, förfärdigad af efter Ärras benämndt
tyg. ramfridhe pedhersdotter (gifver jag) en arriskan
kiortil blan SD NS 3 : 536 (1420). Jfr arnesker.

ars (arz), m. säte, bakdel, (himmelstecknet) scorpio
baffuer waldh ower arzen LB 13: 19 (s. 462J.

arsballar (arz-, aarz), m. pl. 2: 1192. klinkor,
bakdel, läkedom taka til aarzballana ok lendhena LB
13: 19 (s. 462J. nates . . . arzballa GU C 20 s. 343.

*arskliuker (ardz-), m, bakdel, klinkor. piga
. . . idest sum[m]itas natium scilicet ardz klinker GU
C 20 s. 445.

*arstala (arzs-), v. "bukta/a"? ffamino . . . arzs
tala GU C 20 s. 252.

arste, m. — *arsta bok, f. läkarebok. GU C
20 s. 113.

4arster, »1. läkare, cirrurgicus . . . arsther GU
C 20 s. 113. Jfr arst och arste l: 49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free