Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
asna
24
at
prouincialo, preter byiarbygningæ, id est, lidb, gar fia,
aslator, apløghior, tiællrubrutli, akernaam Gummerus
Syn-stat 6+ (1978-1317, af skr. fr. förra hälften af
1400-talet); jfr VGL IV. 21: 33.
asna (aasna), f. åsna el. åsninna. en aasna
tal-adbe SvKyrkobr 103.
asne, ra. åsna; åsnehingst, tha åsnen afllar mädh
horseno PMSIfi• 350. — *asnadrivare, m.
åsntdrif-vare. coactor . . . asnadriffwaro GU C 20 s. 118. —
*asna fyl, n. åsneföl. sitiandhe oppa asna filino MP
5: 4. — *asna göllinre (aasana-), ra. åsnevaktare,
åsneskötare, asinarius . . . aassna gömnro GU C 20 s.
89. — *asna lliordll, ff åsnehjord. PMSkr 350. —
*asna hirdlie (aassna hörde), m. åsneherde,
aga-so anssna bördo GU C 20 s. 11. — *asna iiita, /.
àsnekrubba. JMÖ 96. — *asna krubba, /.
åsne-krubba. Mecht 5G. — asna modllir, /. åsninna som
har föl, åsninna med föl; (dräktig) åsninna. tha asna
moderon Sr liaffwandis späns henne j arbedeno PMSkr
250. när hesthen a f|ia mädh asna moderenne ib. ib 351.
— *asnaqriirn (aasna-), f. åsneqvam, qvarn
som drifves med åsnor, asinaria niola aasnaquern GU
C 20 s. 39. — ’asna stal, n. och *asna stalder,
m. 1) åsnestall, the ftvuno ihesum mz modhrenne
maria j asna stallen JMO 29. j smäliko buse asna
stallo SvB 48 (si. af UOO-talet). j asna stalleno ib.
2) àsnekrubba. nar . . . thu han ... i asna staal
lagd lie SvB 301 (början af 1500-talet). — *asna tag 111
(aasna taghel), n. åsnetagel. PMSkr 464.
-asoya, f.f [A. Dan. assøye. Mnt. assoye, asoe]
ett slags vin, sannolikt från Auxois i Burgund. Jfr
Schultz, Ilöf. Lelt. 1: 299. vtgiffnit nl mark for itli
faat asoya SSkb 358 (l510).
asp, f. asp, populus tremula Lin. tremulus asp
Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries,
Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. FMU 3: 214 (1441, nyare
af skr.). — *aspa Stubbe,»», aspstubbe. Svartb 467(1458).
*asprang, n. anlopp, anfall, nu liggir wäktaren
i grawine oc standir ekke vp mot owina asprang Hel
män 159.
astanda, v. stå fast (vid), hålla tig (till), wi
haff-wom rät at astanda mz warom gudz lagliom
Prosadikter (KarlM) 375.
astund, n.t 2: 1192. [Fdan. astund] åstundan, åtrå,
lust, begär, capesso ... mz astund taga ok girnas
GU C 20 s. 74.
astunda (o- GU C 20 s. 577), «j. åstunda, längta
(efter), med dat. gudhi dyrlikare astundandie
(domi-num pra omnibus desiderans) Mecht 131.
åstundan f. åstundan, längtan, begär, är
astwndil-sen the som ondh är, bytaskolandis i godha astwndan
SpV 429. — begär att komma upp öfver (ngn) eller
att komma åt (ngn) t försök att sätta sig upp emot
(ngn)? astwndan (appetitus) owir them som höghra
äru satthe Sp V 159. — rörelse, innerlig känsla, tha
sarghadliis l|änna hiärta aff innersta warkunnilse
åstundan (compassionis aßectu) Mecht 114. — kärlek,
tillgifvenhet. oskrymptelikin astwndan (affectus) Sp V ISO.
alla sina samsystra forekomma mz astwndan (affectu)
ok thiänist ib 466.
*astuildanliker, adj. eftersträvansvärd, ljuf.
räkna jak mik enkte astundanlikare oc lusteliknre, än
tliz syndogha mäuniskian komber ather til mik mz
anger for syndenne Mecht 329.
*astnndare (aa-), m. åstundare; den som har
längtan el. begär efter (ngt), liwar en ihesu christi
älskare ok himerikis astundaro SkrtUppb 131. mollis
casei appetitor blöta osta aastundare GU C 20 s. 275.
Jfr atstundare.
astundeliker (-lig(h). -lighin), adj. längtande;
kärleksfull, öm. tliz (hjärtat) war . . . aldra
gudhe-lighast ok astnudelighast (desiderantissimum) Mecht
15. — kärleksfull, hjärtlig, beveklig. mz astwndeligom
(affecluosis) ordom Troj 118. — hjärtlig, innerlig.
wäluilileghin ok astwndelighin (ajfectuosus) kärlekhetz
dyrkan SpV 142. — Jfr atstuudelikei*.
-astundilsa, f. åstundan, längtan, begär, jak offra
tik mit hiärta, min astundilse ok meningh, ok mina
bön i astundilsonna enan, oc tliinom bönom SvB 198
(mot si. af 1400-talet).
astundilse (-else: -elsom SvB s. 262;
SkrtUppb 356), n. pl. och f. åstundan, längtan, begär. SvB 198
(mot si. af Uoo-talet), 262 (senare hälften af
1400-£«-let). ey skulum wi war astwndilse ofmykith til
nok-ors läggia SkrtUppb 91. <SpF429 (se under astlllldan).
*astyggia? f. styggelse, vedervilja, blygdh ok
astyggia (möjl. för anstyggia och i sådan händelse
att föra till ett andstyggiaj fore sina synder
stark-likliet MP 4: 211.
asiimia (aa-. impf. -sambde. -sampde), v. L.
åsämjas, komma öfverens (om), opersonl. med dat.
for ena surna peninga som them a badhe sidhor wel
aasambde SJ 2: 3 (1474). — refl. *asiimias, =
asiimia. huilken mwr han hanom aff köpte fore ena
summa peninga som thöm badom . . . asampdes SJ
2: 184 (1491).
at (aat. aath), prep. (och adv.) L. A) prep. med
dat. som dock ofta utbytes mot ack. (el. ersattes aj’ gen.).
2) för att utmärka föremål el. inrättning hvarvid ngn
är anställd: vid. magnis olsson sislaman aath sancta
clara SJ 2: 33 (1477). brodher villain sacristanus aath
grabrödra ib 37 (1477); jfr 3. bro pedher fan liRWCn
her aath swartbrödra ib 9 (1475); jfr 3. 3) med gen.
beroende af ett underförstådt subst, med betydelse af
hus, boning e. d.: hos. sato til öls at mästar sigga
Beckman Stud 87 (1461, Arboga Tänkeb). 4) för alt
utmärka tiden el. tillfället när ngt sker. a) om. aff
hwario hionelagh faar han (klockaren) at påsken ii i j
[4] peningh ÅK 64. b) vid. ath thridhia rättenom
bar hon fram lamba köth Mecht 57. at thän tiidh
messa haldas pa höghe altarit eller sokne messe
pa warfru altarit AK 64. 5) för att uttrycka en
rörelse el. en riktning hän emot ett föremål: till.
vppa korsseno gaffs tik oc tu thok at tik ätikio oc
galla SvB 105 (senare hälften af 1400-<a/«0»’ jfr 10.
6) vid tidsbestämningar för alt uttrycka ett närmande
till en tidpunkt: mot, till. tha aat them dagb kom
thär thän hedhirsame eusebius skulle hädhen lidhas
Hel män 185. 8) för att beteckna ett förhållande i
flentlig riktning: mot. han oc hans dreng drogo kniff
aath Imnis dingxstad STb 1: 38 (1475). ibland andra
haffwer en doctor utriusque juris, wariid aat mik . ..
och disputera ath revelaciones är ey annat vtan
quinno foych och kärlinga skrop Troil 5: 321 (1515).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
