Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
at
26
aterdriva
10) för att beteckna den för hvars räkning ngt göres
el. sker: ät, för. han hafdho fangit honom thän samma
kädlielin ath göma ath sik JTb 30 (1459). skiparen
är pliktogher föra ath köpmannonimon vtan särdelis
betalningh thoras gangh klädy PMSkr 14. 18)
genom. hans sar ärw altidli ypin. ok aat (per) them
•kal iak annathsin atheringa i lians ärafulla liff
SkrtUppb 54. 17) med afseende på, till. ath huilka
köp jach war foreskäläman Svartb 173 (1380); jfr 4, 19.
thässe waro fäst at tliässo köpe SD NS 3: 31 (l415);
jfr 4. 19. — närmande sig beteckning af det hvarpå
ett förhållande går ut: till. räkna sik owärdhogha aat
gudhz godhgäruingom SkrtUppb 3. 19) för att
om-skrifva en gen.: tilI, af. warda arue aat rikeno
Pi-osa-dikter (Sju vise i näst C) 225. o härra ihesu christe,
wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91
(början af 1500-talet). 20) för att beteckna sätt el.
åtföljande omständighet: för. om hon haffwir liafft
samblaud . . . först j fforbwdhna tima ... at andra
j oudo acth , . . thridhia i fforbudhnom stadh
SvKtjr-kobr 351. — «’. göris try boll pa bordith . . . ath
radh PMSkr 507; jfr radll 2: 335 f. 21) framför
verbalsubst. på -nde med betydelse af gerundium
(ge-rundivum) el. inf närmande sig användningen af at
SS infnitiimärke; jfr 1: 55, 2: 401, 1193—3. engte liaffua
thermedh at görande STb 1: 84 (1476). affliende hwar
sin deel pa bade sidor ok til egnade (iwar androm
alt som forscriuat staar til eweideliga ega ... at
brwkande atli haffuande ... til ewerdeligän tiidh
SJ 2: 134 (1489). ib 179 (l4»o). var thet plat forbodit
oss fatige men ath köpende ther Hist. Tidskr. 1: 398
(1508). ffor hwilkit ärende henrich korpolaijn fäste
(för fästej lagh met xij boolfasthe men p» lieste
häredztingh at goandis at han eller hans folk thet
aldrigh giorde Svartb 563 (1518). war mich . . . ganscbe
twiffwell her nogot emot at sägindes BSH 6: 533 (1513),
swa ath sighiandis (verbi gratin; så till exempel kun
det sägas) Mecht 335. jac ... kennis . . . mik wara
geldskyldoghum (för -an) . . . philipus bouda
hund-radha march penninga swenska, ath betala skolande
bonum eller hans arwom vm mik eller mina arwa
jnnan half manadh dagh ephter pascha Gadolin
Pants 269 (1364). han frögdadhe sik »om en kämpe
at löpaskolaiide wäghin (ad currendam viam) SpV
193. siälin . . . for til himerikis rike, at sik
mättaskolande af fornänipda rättom SkrtUppb 135. til thin
hälghasta döödh ok at jordha skulandis thin . . .
licama . . . wordho alle apostoli samansanchadhe ib
373. Iiwi gån i ekke in at thässa saranna ypua
dwrum at ägha skolande (ad possidendum) gudhz son
ib 55. — Jfr i miilloin-, innan-, längdan-,
mill-loin-, nldher-, nädhan-, ovan-, undher-, ut-,
väster-, öster-at.
at, konj. L. 8) inledande af siktssats: att, på
det att, för att. thöm latar iak stundom dröuas til
licaman at the maghin (motse, ställe Bir 1: 109: at
the maglioj hele rardha Nio kap ur Bir 25. 5)
med syftning på en föregående tidsbeteckning: då. pa
tliän tiidh at krygh var mellom ryken Arfstv 20
(l46i). 10) inledande en utropssats som uttrycker
sorg el. beklagande, ay at flere äru i gudz kirkio ey
som gömara vtan swasom leglio drängia Hel män 110.
Ordbok.
— Jfr fore-, sva-, tha-, tho-, tho likoväl-,
utan-, äptir-at.
at, rel. pron. som. the qwinnone godz at solde
ärffdaluthon SJ) NS 3: 376 (1418, gammal afskr.).
atakill, p. adj. L. påtagen, antagen, gudli j sik
som han är saagh ålder uaghor menniskiä vthan the
sagho ban j några nyii a taghna formo (per assumptam
formam) SvKyrkobr 141.
atala (aa-), /. [Jfr Isl. åtala] L. åtal, klander.
vtan hwars maiiz hinder oc aatalu. Gadolin Pants
275 (1372).
atalail (-aa), f. L. = atala. wtan gcenmäle
oc alle aatalan SD 6 : 441 (1353).
*atalare (aa- SJ 2: 299 (1496), 313 (1497)), m.
person som väcker klander el. tvist, loth foruempde
hans vp forscrifne philpus jenssone . . . alth löst och
fasth innan stadh och vtan . . . frytli och quit fore alla
födda och ofödda a thalara til ewijch tijdh SJ 2: 141
(1488). ib 263 (l494), 299 (1496), 313 (1497).
ater, adv. L. 2) tillbaka, i utbyte. SD NS 3:
336 (1418). — i vedergällning, j samma måtto wi
mäl-um wt audlirom, tha wardhir os betaladh, ok athir j
gen mältli SpV 570. 3) åter, ånyo, gång på gång.
wm hon thusanda sinnom thänna ordhin läse win
dagliin ok bidlier mik ath (troligen för ather; si
millies in die replicando me taliter rogaverit) Mecht 311.
— *ater i gen (-igeen), återigen, åter; i sin
ordning. wi maghom äkke gifwa bort frän them (våra
barn) wal t goodz swa at the bliwa ater igeen fatigh
SD NS 3: 122 (1416).
*ateranailia, v. åter mottaga, återtaga,
atherana-men then som vm syndeua lankt hafuer flyyt fra
jdlier Budde 169.
ater aiidvardha (ater antwaardha), v. L.
återlemna, at . . . herra bäne . . . hawer ater
ant-waardhat til bursam canonicorum thät ekipte, sum han
mz kirkiunne giorde ii scarum VgFommT III 7—8:
157 (1384, gammal afskr.).
*aterbetala (aaterbitala: -adh Svartb sis
(1400)), v. återbetala. Svartb 218 (1400), 475 (146S).
*aterbidhia, ». — part. pret. aterbidhin
(-bodin), återkräfd; som skall återkräfvas. repetende
ater-bedne päuinga GU C 20 s. 523.
aterbinda, ». hopbinda, lät thorn (skrinen)
atir-binda mz haarrepom Prosadikter (Barl) 30.
aterbiu]ia (aatir-), v. L. erbjuda (en pant) åt
egaren till lösen, tha the sama tompntiu war
vp-budhiu ok honum niäth vittnum aatirbudhin Gadolin
Pants 276 (1378).
ater bli va, t>. återstå, huilke atherbliffuende clxxij
märcker forscrifne lasse wyse kendis nw sigh . . .
op-borit haff na SJ 2: 112 (1488).
aterböghla, v. böja tillbaka, vända, bildl.
athir-böghir (reflectit) wsle mannen thz godha j thz ondha
SpV 429.
aterdragba, v. draga el. hålla tillbaka, jak
fraui-drax om thinna nadh. ok atherdrax for minna synda
lastha skuld SvB 144 (l400-ia/é<).
♦aterdrifning, f. tillbakavisande, afslag, repulsa
. . . snubba oc ater driffningh GU C 20 s. 524.
aterdriva (other-), v. L. ßrkasta. j thinne pino
.... vardh tu atirdriffuin oc wanwördadbir swa at
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
