Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
atnöglie
29
åtskillige
nid ... för sitt bre|f thill arvid vestgöthe, thet jag
ingestSds till gode ätnytt haffuer LinkbiblH 1: 301
(1526, Brask).
atnöglie, fi. och f.1 tillfredsställelse, belåtenhet.
hwilka päninga Tij kännomps os op hafwa boreth fult
ok alt äpter warum wilia ok godho atnöghe SD NS
3: 4 (l415). huilke peninga jach kennes mik
fulleliga halfue wpburit til god atnöge Svartb 560 (1509).
Jfr nöghe.
atnögliia (part. pret. -nöyder: -de PMSkr 73),
v. — atllöghia sik, nöja sig, låta sig nöja. wille
hon sigh jngaledis atnögia Uppl Lagmansdomb 52
(1492). — reß. atnög]lias, vara nog (för);
tillfredsställa. hu&r han finge saadana wederlegning j fiindland
ther honom aatnögdes HSII 13: 126 (1525, Brask). —
part. pret. atnögdher, nöjd, tillfredsstäld. the ärw
wäl athnöyde PMSkr 72.
atnög||ia (ot(h)nöya), /. tillfredsställelse,
belåtenhet. fore xvi marc peningha aboos mynt, huilkit
jach redhelica vpburit bauer epter myno otnöya Svartb
312 (1424). — godtgörelse, tiil fulla othnöya foro
for-screffne peninge summa Svartb 455 (1455). — tillgång
el. förråd hvarmed man kan el. måste låta sig nöja.
war härra prädicade altidh fore them fatigdomen ok
mattelika ath nögia wara gudi täkkeligast MP 4 : 259.
tha thu . . . betänkir thenna fatighdomyn ok litzsla
athnoghio (för -nöghio.) pom war herra byriadlie swa
bytthyda ath lydha fore tyna skul ib 6: 67.
atol (atwl GU C 20 s. 65 på två st.), m. åtel, as,
död kropp, lik. GU C 20 s. 65. ythermer ga|f hon sik
nar hon thz fan, at han (klerken) war dödliir, ok
fasadhis hänne widh thän dödha atol S/>F 78. toko
thän oädhla atol, ok wroko honom wth aff thera
jn-lykke ib 79.
atra (aa-), v. — reß. atras, åtra sig, ändra
beslut, ändra sig, draga sig tillbaka, a proposito
de-sistere atras ok lätias GU C 20 s. 178. deorsum a
proposito stare aatras ib 179. haffwer pelegrimmen
betalath skiparenom skiplðnen, oc sidhan aathras, ey
wilyandis fara the resona PMSkr 37. hwro masta
delen aff gresca liKron wille åtraass Troj 229.
atrament, n. svärta, taka eth kläde ok wäta j
atrament Prosadikter (Sju vise mäst B) 207.
*atl"0st, f. stöd, hjälp, bistånd, ath han jäffwandis
ok wanthröstandis win gudhz hiälp gafF sigh til manna
hiälp, ok atbrðst Mecht 316.
atskilia (aat-. -skylia GU C 20 s. 411), L.
1) skilja, hulkin iord . . . läres j söderby wilde
sund-erslitha oc aatskilia fran then annen jord Uppl
Lagmansdomb 18 (l490). — upplösa, lossa på
(samhörighet el. förbindelse). Sr thänna dälhetin swa
atskilia-skolandis (dissocianda), ok tenipreraskolandis, at thz
som wärra är, bughe . . . wndhir thz bätra, ok andhin
härris owir kroppin <SpF 353. 5) åtskilja; utreda.
jak bidher thik at thu atskil (distingue) thätta, som
thu haffwer här fram satli SpV 75. 6) urskilja,
förstå, inse, afgöra, atskilia (discernere) hwat
görande är SpV 299. 7) åtskilja, skilja, slita tvist
mellan, uppgöra (någras) mellanhavande, ath the
skulde atskilia them med en ret opter thy som
rig-esins stadge thär 0111 wtuiser Uppl Lagmansdomb 18
(1490). til thess wii waro medh retta åtskilde Arfstv
58 (1474). mädh tliässo ärom wy at skilde wm allau
thän rekinscap, som os hafuer j inällom farit til
thäuna dagh FMU 1: 392 (1384). ther met äre the
wenlica atskildhe (hafva fått sitt mellanhavande
upp-gjordt i vänlighet), modheren ok dotteren ib 3: 207
(l440). peder köpman oc olaff pedhersson hans granne
kiendos sick endrekteligan och wel forlik te wara til
en fulkomen ända oc aatskilde om the trätha som
them i millom war om begges therris tompter SJ 2:
12 (1475). 8) afgöra, afdöma. tha lot jac tliät til
the xij män som j nämpdinne satho hulkit the wilde
icke til sig taga eller at skilia Uppl Lagmansdomb
24 (l490). baadhe the, at wij skulle aatskilia, liolchen
lagboch skulle gillas eller ogillas BSH 5: 187 (1507).
— afgöra el. fälla dom om (ngt), til thess thetta
arff swa aatskilt bliffwe, som nw fore sacht är BSH
5: 187 (1507). — atskilia sik, skilja sig, blifva el.
vara oense, vara af olika mening, hwilke siuemän sigh
åtskilde oc ey offuer ena drogho Svartb 309 (1423). —
reß. atskilias, skiljas, åtskildes tha mz gratande
tarom |iwar j fra annan Troj 311. — skilja sig, vara
olika, the fölias mästa dels åth j syn scriffwelse oc
seya baden eth, fam stadom atskildzs thera taall Troj
311. — (med hvarandra) afgöra? sade iak ... at wii
vordhe vtwiiste at atskilies om her twre var plictogh
at latlie tliät morghongaffua breff fore koma Arfstv
44 (l46l); måhända står dock atskilies för atskilie
(att föras till 6). — part. pret. atskilder (-skylder.
-skelder), särskild, olika, baner oc theras atliskelda
lither PMSkr 143. han haffde oc xxx andra natwrliga
söner, som han af|lade aff androm qwinnom atskyldom
(ex diversis mulieribus) wthan Skteskap Troj 35. —
«. närmande sig anv. ss adv. twasoni aatskildt
(seor-sum) syntis andra hälghra manna hiärta Mecht 145. —
Jfr oatskilder, oatskiliandis.
atskililika (aatskilelika. at(h)skilieliga.
atskillilegha), adv. särskildt, hall . . . lath läggia
liwan thera for siig j dyra grefft athskilieliga Troj
179. — utan sammanhållning, i oordning, ban saa syna
män atskilieliga (dissolute) strida Troj 29. — med
bestämd el. tydlig åtskilnad frän andra, tydligt, hwar
en hälagher man syntis j stadzsins mwre mz allom
sinom hälghom forskuldilsom aatskilelika (distincte)
Mecht 158. — tydligt, noggrant, kwngör än
atskili-ligharen (distinctius) thz eom thu sigher Sp V 568. —
noga? bethänkin atskillilegha togh warligha thät j ey
skadeligha älla synderligha lostens aff jnnarsta
hiärt-ans angir SkrtUppb 174; jfr Sv B 109 (senare hälften
af im-talet).
atskililiker (aatskilelikin), adj. särskild, olika.
huru kan . . , thätta wara, at aatskilelika persone
kwnna bekomma enne persone JS8. — tydlig.
thänna rösten war . . . aldra klarlikast atskilelikin j
sigh. JMPs 26. ib 102. — Jfr oatskililiker.
Satskililikll(’t, /. förhållande(t) att hafva skilda
delar? aff atskililighetenne (divisitate) SpV 355.
atskililse (-skilllelse), /. söndring, thetta är
omilda åtskillielsenes tekn j mällon tig oc meg Troj
307. — skiljaktighet, brist på öfverensstämmelse,
ordhanna atskililse (discretio) j scrifftinne lärir tliäns hogh
som läs jSJjF 520. mädlian siälff naturaiiiia atskililse
(discrepantia) städhir ekke thz til sik, som andhre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
