Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barnarvar
39
bastert
*barna lärare, ro. barnlärare. petagogus (för
peda-gogusj ... barna lärare ok tyktare GU C 20 s. 423. —
*barna lös (-löös Troj 227), adj. barnlös, orbare
barnalösan göra GU C 20 s. 388. — *barualÖsa, /.
barnlöshet, orbitas . . . barnalösa GU C 20 s. 388. —
*barnamodliirska (-erske), /. barnmorska,
ing-rith barnamodirska HLG 1: 30 (l43l). ib 51 (c. 1435).
STb 3: 274 (i496). — barna piinningar, ro. pl. L.
barns (el. omyndigas) penningar el. egendom. Jfr Sdw
2: 1195. per olsson skal forestaa the barna peuinga
STb 1: 154 (1478). herman krefFuittes testanientarij om
barna peningha SJ 2: 235 (1493). STb 3: 77 (1493). Jfr
barna gods. — *barna röst, /. barnröst. Sv
Kyr-kobr 44. — *barna tana, f. linda (vari barn
svc-pes). SkrtUppb 264. — »liarna toktare (-tyktare),
m. barnuppfostrare. GU C 20 s. 423, se barna
lärare. — *barua toktoiuästare (-tökta
mesta-re), m. barnuppjostrare, barnlärare. GU C 20 s. 406.
— *barna tunga, /. barntunga, thän hälge ande
giordhe barna twngonar wältalande iSpr525. —
*bar-lia älskare, m. pederast. cidones dicuntur pnerorum
amatores barnaelskare GU C 20 s. 107. —
barns-doinber, m. barndom, fra minom barnsdom ok tiil
thänna tima Sv Kyrkobr 306. Jfr barndoillber. —
*barns födha, /. födelse ss barn. aff myno barns
födhom (för barns födho?^ opdrogh han mothe mik
syn bogha J Buddes b 173.
barnarvar, se barna arvar.
barndoillber, m. barndom, j minom klenasta
barndom (infantia) Mecht 15. ib 147. Jfr barnsdomber.
barnfiinge, n. barnsbörd. STb 1: 251 (1480). SpV il.
barilfödder, p. adj. [/«;. barnfæddr] L. barnfödd,
född. skipper clemit war bamföddher i sania sockn
STb 1: 211 (1479). j the ij (2) sochuer, ther the
barnfödde äre STb 3: 149 (1494).
*barnfÖdllilse, /. el. n. pl. barnsbörd. Jfr Sdw
2: 1195. puerperium . . . barnfödilse GU C 20 s. 500.
*barilfÖdIlirska, /. barnaföderska, puerpera ...
barn föders ka GU C 20 s. 500.
*barnhugliadlier (-hoghadher), adj.
klenmo-dig. är thän hälge ande thän som hogswalar
barnho-ghadha (pusillanimes) människior SpV 533.
*barnlatogher, adj. barnslig, puerilis . . . barn
latoger GU C 20 s. 500.
*barnleker (-leek), m. barnlek, som barnleek
(framföre ful aluare Sv Kyrkobr 262.
»barnliist, fi — *barnläst(a) aker? ro. åker
som barn efterlämnat i arv t Se Ark. f. Nord. Fil.
48: 68. 3 peniugabool oc liggia i hena barnläst aaker
VKJ 145 (c. 1500).
barnlös (barin-), adj. L. barnlös. Hel män 278, 279.
barnsliker (barsligh), adj. 2) barnslig.
bar[n]sligha fakwnnoghetinna wägh Ä[pr 422.
barntillie, ro. barndomstid, äpther thy
ærfwodha-dhe thu aff thinom barnthima SkrtUppb 77.
*barnunger, adj. [Isl. barnungr] ung som ett barn.
the waro saa barn wngbe män Troj 8. climera theras
rikes rättha arffwonghe som än tha war barn wng oc
ey til laga ar kornen ib 283.
* bar to lllt (-tompt),/. obebyggd tomt. Sdw 2: 1195.
SD NS 3: 66 (1415), 557 (1420). STb 1: 24 (l475). ib
2: 187 (1487). Jfr under bar, adj.
■barvidher, ro. barrved. Se Sdw 2: 1196.
barza, /. Jfr stadsbarza.
bas (baas. boos VKU 55 (1549)), m. [Isl. bàss]
L. 1) bås. skal . . . strös nokoth wndy them (korna)
j baasen ath the liggia blöth PMSkr 219. — litet,
för mindre husdjur avsett hus, stia; gåsstia. göris oc
baas (harm) thär the (gässen) skwla liggia oc wärpa
mwrath firakanth liwar kanthen tre föther langer
hwilka som kwuna stilngias ather mädh dörom PMSkr
263. när the ha|fwa ena reso worpith thär jnne j
baa-seiiom ib 264. Jfr ko-, oxa-bas. 2) skjul, hydda.
sankte birgitte (brite) bas, sannolikt om vid Vadstena
kloster befintlig hydda vari vägfarande (mot en
frivillig avgift) kunde få härbärge. Jfr Silfverstolpe, VKU
s. XIX. thätta haffwa leffwandis giffwith . . . sancte
brite bAs (mark) 3 VKU 18 (1541). för the tingh, som
sälias . . . sancte brithe baas (mark) 2 ib 22 (1541). ib
47 (1516). tre män gaffwo för sancte birgitthe boos
(mark) 12 ib 55 (1549). — Med avs. på ordets förekomst
och betydelse jfr för övrigt Sahlgren, Namn och bygd
8: 161 f.
baskatter, se boskatter,
baslare (bäslare. bäzlare), ro. [Mnt. baseler,
beseler. Mht. bezeler. Mlat. basalardus, basellarius] L,
ett slags dolk el. ss vapen nyttjad kniv; ett slags
kort svärd. Jfr Schlyter, Ordbok s. 62, 791. i (l)
bäzlare JTb 16 (1459). bäslare Bergström, Arb Kr
1: 157.
basse, »». Jfr val-, vil-basse.
bast, n. Jfr Sdw 2: 1196. bast. min gard
biwrs-torp . . . ther aarliga rentar ij (2) marc ortiger oc
’/a pund bast Brasks Kopieb 9 (1520). Jfr tybast.
— *bastafliit, f. avskalande av bast, rättigheten att
avskala bast. the liaffde vndanskilth j samma köpp . . .
vthmarcker met theris diwra och fuglaweedh,
näffra-fläth och bastatiäth FMU 4: 261 (1466, avskr.). ib. —
*basta kippa,/, bastknippa, affrad 30 händher pors,
1 bastakippa VKJ 257 (1447). — *bastaskoglier, ro.
skog varifrån bast hämtas, thär är godher
bastasco-gher VKJ 38 (i447). ib 34 (i447). Jfr bastskoglier
Sdw 1: 81. — *basta tugli (baste togh), n.
bast-rep. j (•/,) mark for bnBte togh, tha bönderne
steglo-des Skotteb 386 (1464; Kämn). — *bastatügh,/.
bastrep. för haar-tälniugar oc bastatöger til fisked VKU
140 (1570). — *basta tliatter (-taath. basten
thad Skotteb 380 (1463; Kämn)), m. basttåt. lij (3)
sliippund hasten thad till rammon Skotteb 380 (1463;
Kämn). vij (7) örtoger fore ena kringla bastha taath
ib 470 (1473; Kämn).
*bastare, ro. [Jfr T. bastarde. Mnt. bastert. llal.
bastardo. Se Kluge Seemannssprache Bastarde] tåg
varmed segelrårna fästas vid mastenf te, som slogo
tat-ten oc stora bastaren VKU 140 (1570). stor ekebått 1,
ströbbåtar 2, ankar 3, bastare ib Bi 150 (1594).
*bastart, ». [Mnt. bastart. Mht. bastart] ett slags
tyg (eg. och särsk. ett slags oäkta el. sämre sammet?),
stycke tyg av detta stag. Jfr SAOB bastard, vnum
bastardht viridis coloris HLG 1: 1 (1393).
bastert (basterd), m.f [Mnt. bastert. Ffranska
vin bastart. Mlat. bastarduin sc. vinum] ett slags sött
spanskt vin. Jfr SAOB bastart. iij (3) stopp basterd
Skotteb 402 (1466; Kämn). j andra (1’/s) kanna vin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
