Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begåfning:
42
hegängilse
»begåfning, f. (vänjgåva. hon haffuer theris dee)
thöni schelige fornögdt xxx (30) marek for vtan
theris venegiffth och begå|fning STA 2: 217 (1487).
»begaldrn (-galra. -adhe, -adher), v.
förtrolla. hon gaff mäg en bogalradan dryk Troj 293. the
waro myket kloka j swarta konstena oc kwnne
be-swäria oc begalra hoo som kom til thz landet oc
stygo ther op tha begalrade the honom saa ath han
kwnne jnga lwnde komma tädan (magicis
incantatio-nibut sic tenaciter capiebant quod nulla spes erat
in-trantibus ab insula posse recedere) ib. hon sagde thz
(belätet) wara mz kondster begalrad oc bemanadh ib 18.
begangn (pres. sing. pass. begaars PMSkr 157),
v. 3) ombestyra, skaffa, jak begik eth brewe
apo-stolicum PMBre.f 329. ib 328. 4) utföra, göra. aff
niyndre hopenom begaars olftha alth hoffwärkith PM
Skr 157. 8) hålla böner och mässor för (ngn). Se
Sdw 2: 1196. 6) fra, hylla, med hyllning och pris
förkunna, beganglier tik . . . the hälgha ok allmännelig
gha kirkia, wara hälghast offwer alla SkrtUppb 373.
SvB 371 (senare hälften av 1400-talet). — beganga
sik, 2) begå sig, stå sig, reda sig. troyaner
be-gyugo siig for grecana (troianis adversus grecos
viri-liter insistentibus) Troj 114.
begangilse, se begiingilse.
begara, v. 2) giva. andelikom andom . . .
be-gaffuade (donavit) ban sina mandoms miölk Mecht 96.
16 323. haffwer iak lönth oc begaffuat j barneno alt
thz godha modhren öske, oc astundadhe fulkompnas j
thy sino barne ib 354.
begavilse, n. pl. och f. givande, skänkande, gåva.
iironna begaffivilse Mecht 355. inscreff i liffsins bok
thänna begaffwilse, som gudh ffader gaff jomffru
marié JMPs 46. ib 35.
beggina (bägilia), /. begina. GU C 20 s. 11. —
»beggillO klädhe (bäggine-), n. pl. begindräkt.
took hon bäggine klädhe SvKyrkobr 73.
»begiutilse, b. pl. el. f.f begjutning. conspersio
begiutilse GU C 20 s. 141.
begiva, v. uppgiva, avstå från, slå ur hågen, gar
her och for eth rychte thet i liaffue begiffuit then
rese HSH 19: 117 (1506). Jfr begripa 6. — part.
pret. begivin, jfr obegivin.
begrava (part. pret. pl. begreffna), v. begrava,
nedgräva, alla begreffna peninga SvKyrkobr 232.
»begravilse, n. pl. el. f.t begravning. Arfstv 17
(1461). SvB 19 (b. av lbOO-talet).
begrillia (begryma), v. [Jfr Mholl. begrimenj
nedsmutsa, bildl. aldrig twättas thenna blygdenas
wan-frägd aff tiig som tw äst saa forsmädeliga oc slemliga
begrymad (denigratus) mäd Troj 171.
begripa (bi-, -grepen Rydberg Tr 2: 451 (1381),
ib 453 (1381).: -it ib 454 (1381)), v. 4) inbegripa,
innefatta, thöm scal ängin man . . . ther i thenna
fridh bigrepen är, haldä ällä hägnä Rydberg Tr 2: 453
(l38l). S) avsluta, ingå. war thenne daghthingän
bigrepen, fuldraghin oc wissath mellom ., . konung
albrecht i swerike ok hans ganzkä menä rike
Rydberg Tr 2: 451 (l48l). then dag oc dektingan som . . .
erik niclisson ... begiffuit (sannolikt för begripit)
haffuer om axwaldz sloth Mon Dipl Sv 40 (1464). —
överenskomma, besluta, är thet swa bigrepit ... at
. . . konung albrict oc the godhä män i swerike mugho
warä hertogh henric|| . . . bihulpne til therä örlogh
in op a danmark Rydberg Tr 2: 454 (1381). thet
anslag oc hogskot som eder nåde aff gudes inskiutelse
begripeth haffde HSH 13: 33 (1534, Brask). — part.
pret. begl’ipin, omfattande, j hans biscopsdöme j
find-land . . . äro somme sokner gandzka widä begripne
Svartb 556 (|504).
begripilse, n. pl. el. f.t uppfattning, begripande,
begrepp, concepcio afflan ok begripilse GU C 20 s. 133.
begriplika, adv. Jfr obegriplikn.
begripliker (-lighin), adj. begåvad med
förmåga att fatta, swa som thu giordhe hanne (människan)
j rörilsom sinnelikin, swa ok j wisdom begriplighin
(scientiæ capacem) ok skälighin Sp V 480. — Jfr
obe-gripliker.
»begriplikhet (begripp-), f. fattningsförmåga.
gudz milda tilsyu til människionna owirgaugir
niän-niskio wndhirstandz bcgripplikhet (capacitatem) SpV
57. — (?) thu haffwer j siäliune tre naturas,
oskälik-hotena, lustelikhetena ällir begriplikhetena
(concupi-scibilitatem), ok skälikhetena Sp V 602. — Jfr
obe-griplikhet.
begrunda (begrunna), v. betänka, besinna.
haffuuin wy nu begrvnnat oc betractat, at j ey wel
kunnen . . . vtgöra sadana tyonde som ider bör Svartb
69 (1345?). — tänka, besluta, (vi) haffuom nw
be-grunnat oc betracthat, at i saadana sämio ok tionde
gärd wtgöra skuliu alleledis som her epter scriffuat
stanr Svartb 70 (1345 ?).
begrundeliker, adj. Jfr obegrnndeliker.
»begruildilse (-else), f. sing. el. n. pl.
begrundande, reflexion, utgrundande; reflexionsförmåga;
förmåga att utgrunda el. begripa, förstånd, the sinnogha
krapter och makter iuwertis ärw, som är betänkilse
krafft, begrwndelsena krafft oc aminnilseua krafft
JMPs 36.
begynna (bigina: -aes HLG 3: 70 (u24). impf.
begöutha JTb 91 (1513)), ». begynna. JTb 94 (1513).
her biginaes swe[n]ska penga HLG 3: 70 (1524). ib 79
(l524). — begynna, taga itu med, börja med, börja
bruka, tha ville han hwgghe the skoger, som liöre
vnder slotthet . . ., hwad heller thet war mik leeth
eller ]ywfft, ok hwes dell ban brwka eller bygynne wille,
thet skulle hengia in pa honom allena BSI1 6: 381 (1510).
begynnan, f. begynnelse, början, gud var
äuerde-liga vtliaii naghat ophoff eller begynnen SvKyrkobr
135. ib 138. allaledes som han tilforin giort hade fran
första begynnen i yterste STb 3: 1J (1492). — Jfr
upbegyiiuaii.
begynnilse, /. Jfr npbegynnilse.
*begiikkare, m. begabbare, hånare. SvKyrkobr 196.
begangilse (begangilse), n. och f.
likbegängelse; själamässa; gudstjänst som med böner mässor
o. s. v. hålles till åminnelse av en avliden och till
hans själs bästa, holda ena begengilse fore bäggias
wore siäl Svartb 272 (1416). ib 373 (1416?). SD NS 3:
610 (1420). SJ 2: 4 (1474). arleka lialla os eth
begeng-else Arnell Brask Biv 49. — »begiingilsa mässa
(begengilse-), f. mässa som äger rum vid begängilse.
albrikth malare, som lekthe y vara begengilse messa
HLG 2: 3 (1509). ib 29 (1612).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
