Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betalning;
46
bemälter
som them täckis lienna uphöye PMSkr 696 (senare
avskr.).
belatnillg,/. Jfr Sdw 2: 1196. lindring i böter.
ware (gaardzfogothen) liuar lögerdagh i capitel oc akte
wor saköre . . . jtom haffiie raadh medh byfogtanom
om belatningh Arnell Brask Bi1 28.
beleva, v. [Fdan. beleve. Mnt. heleren] 1)
samtycka till, överenskomma, besluta, äffther som .. . waare
k ii ro mädbrödhre . . . belewad och beslutid ha|fwa om
ath sända . . . her biscop mattes . . . oc . . . her bäncth
ryning ind til danmarc Rydberg Tr 3: »00 (1504). 2)
synas gott, behaga. Se Sdw 2: 1196. 3) göra
välsinnad, binda vid sig. Se Sdw 2: 1196. — beleva
sik, göra sig till vän (med), ställa sig väl (med),
be-lefuen oder . . . med them HSH 13: 105 (1624, Brask).
*beleving (-er),/. [Mnt. belevinge] beslut, hwilke
belewinga oc beslutninge ... wii ... samtyckie
Rydberg Tr 3 : 500 (1504). forrörde belewingher oc
beslut-ningher ib. — Jfr belefning Sdw 1: 91.
beläggia (bi- SkrtUppb 221. bö- GU C 20 s. 561.
beläga Troj 104. part. pret. n. belagt J Buddes b
173), v. V) lägga, förlägga, placera, bygningen skall
beläggias vm kringh stenen oc vppa stenen VKJ 65
(l48o). — fastgöra. niclis bossons skipper, zacer til
xij (12) marek for trossan j bomen bandz och
belag-des STb 3: 27 (1492). ib. ij (2) öre iiij (4) skipmen,
som belade barssen i then storm Skotteb 431 (1470;
Kämn), — fästa; fälla, ancorare ankar beläggia GU
C 20 s. 23. 2) belägga, betäcka, tlia thw vil impa
tha ... läg ther vm sidan blöt vax näst oc leer oc
sidan cluta ytherst oc beläg thet medh traad sidan
[oppa] thet »th väta ey til impona komber Sex ekon
tr >65. 3) besätta; uppfylla; förse, palamides . . .
kom mz xxx skip belakt nu fwltaga örligxfolk (cum
triginta nauibus militibus onustis) Troj 104. 4)
omringa, kringvärva, belägra, obsidere böleggia GU C 20
s. 561. hwro grecana . . . seglade jn for troyam ath
beläga staden Troj 104. SkrtUppb 321. — kringvärva,
omsluta, bildl. verlden hafuer mik cringomgifuit ok
belägt mik ok myna v (5) porta J Buddes b 173. —
innesluta. jasonis asyn . . . Inviken hon hardeliga belakt
haffde j siith hiärta (ja*onis dulcis aspectus quem
totum clausum gestat in corde) Troj 10. 6) insnärjat
thu ... gangnadbe wätldhenne, huilken belagdh war
i mykle sorgh (mundo profuisti perplexo maeroribus)
JMÖ 185. 6) ställa till. part. pret. ställd, beskaffad.
tha swaradhe thäii vsla mannen som j bäluite laa . . .
vthan nagar star vpp aff dödha ok sigher them hurw
tbät. är här mädh oss belakt tha throo the thät ekke
MP 4: 86. 7) beskatta, pålägga skatt el. avgift
(t. ex. tullavgift), i tyske landen giffs toll aff allom
tingnm soui införes i staden till att sälyas . . . men
i swerigie ähr ehn wringheett, ther the på
rådstu-gune beleggia eller belatha hwar annen som them
täckis henna uphöye PMSkr 696 (senare avskr.). 8)
lägra, ha könsumgänge med. xij (12) öre aff enom
skipare ffran vesterars som hade belatth j (1) bonne
(för belacth j konne) Skotteb 461 (1472; Kämn). Enl.
Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 182.
*beliigning (bö- GU C 20 s. 56l), f. belägring.
obsidio . . . bölegningh GU C 20 s. 561. ib s. 370.
— Jfr beliiglining Sdw l: 92.
belägliin (belag(h)en SJ 2: i9i (1491), 211 (1492),
293 (1496). n. belagit ib 298 (1496)), adj. belägen,
liggande, fförnempde gard . . . belägen pa södro
si-dlien i grendhen SJ 2: 293 (1496). ib 191 (1491), 211
(1492), 298 (1496).
*beliighin(les (belegendes, denna ordform torde
ha uppkommit genom kontamination av beläghin
(be-legen) och liggiandes (liggiendes)), adj. belägen,
liggande. huss ok grwndli medh tess bygning|| . , .
belegendes nest swnnan erich gislassons hus STb 3:
52 (1492).
*beliigllinliet (belägen-), /. läge, belägenhet.
swa godt ett godz eller på så godli belägenhet FMU
4: 290 (1467, avskr.).
belägllliker (/. beleglig Uppl Lagmansdomb 80
(1493). belegeligh HLG 2: 103 (1519). beläghelik
Beckman Stud 238 (1423, Kalmar stads tänkeb). n.
be-lägelighet sn NS 3:145 (i«s). komp.
beläghilt-ghane Svartb (Skokl) 530 (1477)), adj. 1) belägen,
liggande, ena tompt som är beläghelik bak widh’r
andres länu(?) gardh Beckman Stud 238 (1423, Kalmar
stads tänkeb). HLG 2: 103 (1519). han skall giffuä
olaff michelson iordb jglien thär hon er hanom best
beleglig Uppl Lagmansdomb 80 (1493); jfr 3,
tillbin-dher jak megh . . . honom . . . swo göth götz, ther
. . . honom swo wäll belägelighet är, igen antwarde
SD NS 3: 145 (1416); jfr 3. 3) som ligger bättre
till, lämplig, gaff henne ena andra tompt j
beläghili-ghane rwm her j stadhen Svartb (Skokl) 530 (1477).
beliighlikhet (beleglighet. belägelighet:
-er), f. belägenhet, förhållande, omständigheter, at
jach ... for waara beleglighet och widertorffua
skuld giorde eth skipte . . . met . . . magnus nicolai
Svartb 484 (1465). traktere capitenaren offta mädh
sinom klokasta mannom hwat görandis är för
spöryan-dis hwilken hären större, starkaren. meer wäpnadher.
, . . oc all tolken tilfälle oc beläsreliirliether som kwnna
wara niällen fiondaiia oc sin här PMSkr 148.
beläglira (belegre: -ede STb 3: 189 (i494l), v.
L. — *beliiglira sik, ha samlag (med), jöns
niclit-son zacer til xx (20) marek, fore han belegrede
sijcli medh en lösa kona frau sin egen dandequinne
STb 3: 18» (1494).
bemana, v. förtrolla, hon sagde thz (belåtet) wara
mz kondster begalrad oc bemanadh Troj 18.
*bemanilse (-elae), n. 1) maning, ecignnde.
tiith falska rad . . . oc bemanelse (tui falsi consilij
monita et continui stimuli tui sermones) Troj 247. 2)
besvärjelse, tha begynte calcas tiill at öffwa syn
bemanelse (exortizatinnibus) Troj 86.
*beniena, v. [X Dan. bemene] mena. beder iach
eder herredöme . . , then (min skrivelse) i swa god
agth och meningh teckens vnderstonde oc formerchie
som hon bement oc vtscriffuen är HSH 24: 34 (1512).
beinisker (bemsker), adj. bömisk. at 6toore
försten i rysland . . . will gi|fve sig under then helge
romere kyrke oc till cristne troo som the hemske till
förende giorth liaffwe HSH 16: 35 (1526?, Brask).
*bemnrnillg,/. murverle. war wthwgged etli stordt
hästa hwffwod meth offwer porten aff marmorsten oc
jnfästh oc jn mwrad j mwren saa ath portthen war
som en häst tilsee mz lämpeligen fanswn oc
bemwr-ning Troj 312.
*bemälter, p. adj. (förut) nämnd, (ovan) omtalad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
