- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
51

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beskedhelikhet

61

beskodha

skedhalikin: -likit SD NS 3 : 508 (i4i9).
be-skeydelig: -om FMU 4: 48i (1477).
biskedheli-ker: -likom FMU 1: 361 (1376); Gadolin Pant» 276
(1380); -lioa SD Ns 3: 287 (1417). biskedelikin
SD NS 3 : 445 (1419). biskedheligh: -lighe
Gum-mtrus Syn-stat 45 (1440). beskeliker: -lloa Svartb
186 (1385). beskelig: -lige Svartb (Skokl) 506 (1472);
-ligX Uppl Lagmansdomb 12 (l490). beskeügen Troj
10». beakelidhin (för -lighin) GU C 20 s. 250),
adj. 1) avskild, bestämd, särskild, enskild, the waro alt
jamlika satte ok huar thera viste sin deel han atte.
faderen fik them boskedeligin (Cod A beskeden^ deel
RK 1: 230 i var. se EK ed. Pipping. ohindradhom
. . . hvars mans sunderlikom oc beskedhelikom
ägba-dolom til land oc vatn UrkShist 1: 4 (1436). —
bestämd, f astställd, riktig, vederbörlig, hwan dngh j [-besk[e]dhelikom-] {+be-
sk[e]dhelikom+} tima om daghin, gik en persona ... til
gudh SpV 81. for hwlkit jac togh hws oc jord aff
räpälom oc ther til beskelic.t peninga Svartb 186 (1385).
synemän . . . giffuo then samma för:da gammull råå
, . . witzordh rattan och gildan ware ... ty hann war
gambell, beskedeligh och jord faster FMU 3: 196 (1440,
nyare av sk v.). 2) tillbörlig, riktig, skälig, rimlig.
effter saa dane skälige tyge som mot flförscrifne olaff
hansson wore och beskedelige funnes SJ 2: 299 (1496).
forscriffne biöderschap än nw ingen skeligen ok
be-skedelig skel fram borit haffuo Big medh retta til
beliollende eller egendhe HLG 1: 131 (1488). 3) som
äger förmåga av urskillning, förståndig, mogen, til
tliäs sama barn til stadhgha ok biskedhelica aara
koma kunno SD NS 3: 287 (1417). — förståndig,
kunnig, skicklig, ffacundus . . . wel talande oc beakelidhin
(för -lighin) GU C 20 s. 250. palamides war . . .
mi-ket fornwnstig oc beskeligen, tiill örlig, oc tiill raad
Troj 104. — förståndig, pålitlig, hederlig, oförvitlig,
aktningsvärd, aktad, the preste som biskedhelighe
pe-lagrima ära Gummerus Syn-stat 45 (1440). ss
hedrande epitet i förening med följande personbeteckning.
skal thet allom witrlikith wara . . . mik hawa vilt
hedherlikom ok biskedlielikom maune päther alenninge
. . . mit goz j alande FMU 1: 361 (1376). kännis jak
. . , ath hawa pant sath biskedhelikom månne
ra-waldhe pauipa alth mith gooz Gadolin Pants 2T6 (1380).
ib 235 (1399). SD NS 3: 445 (1419). ib 508 (1419).
Svartb (Skokl) 506 (l472). Uppl Lagmansdomb 12 (1490).
VgFornmt 1 10 s. 81 (1524). bidher jak beskedelikin
jons jngenen ath han hänger sit incigle met mino
for thetta breff Svartb 274 (1416). — Jfr
obeske-dhellker.

beskedhelikhet, /. urskillning, förstånd, vishet.
beske[de]likhetin (discretio) skipar all thing mz
skälo-men, hwar sidoghetin radhir SpV 157.

beskedhln (by-, bö- sd ns 3: uo (u«). bo-

ib 230 (1417)), adj. förståndig, klok. thu människia
är ey byskedliin ällir rätuiss, tha thu älzska
forgänge-likiu tingh mer än äwärdelikit gagn MP 5: 34. —
förståndig, aktad, hederlig, ss epitet, jach kännäs . . .
mik salt ath hauä erlikom manna och boskedhin nissä
pätliersson a wapn myn gardh snesbäk sd ns 3: 230
(1417). «6 140 (1416).

*beskedhoglier (-igh), adj. tillbörlig, skälig,
lämplig; god. huad i besluta . . . thet til friid endregt

oc kerlek kan draga til en beskodigh frid sämia ok
kerlek i mällan riken vtan mordh lathe wij oss
fulle-lege at nögia Reuterdahl Kyrkohist 111 1: 546 (l47l).

besker (beesker. basker, beysker. n. (nom.,
ack.) bekst Prosadikter (Barl) 60. bäskt. beysth),
adj. skarp (till smaken), besk, bitter, acer . . . stärker
ok beesker GU C 20 s. 5. tak beyskan mandwl
(bittermandel) PMSkr 358. ib 236, 343, 357. SvKyrkobr 180.

— bil dl. bitter, sträng, smärtsam, svår. som thic
bauer äggiat wtwälia bekst oc hart liwerne for söt oc
lustelikit Prosadikter (Barl) 60. min pina war beskare
oc bittherligare än nagor annars människios pina
varit haffwer SkrtUppb 146.

beskhet (beesk-), /. 1) beskhet, bitterhet,
skärpa, acredo beeskheth GU C 20 s. 5. — bildl,
bitterhet, smärta, dödzsins beskheth SvKyrkobr 360.
the beskhetena, mädh hwilke thin kärasta modhir
saa tik drikka beska ätikio ok galla SvB 79 (si. av
1400 1.). — bitterhet, ondska, the ondhe alf theres
vranga samueth ok hiertens beskhet äru altidh grymj
ok oblidhe j anlithit SvKyrkobr 198. 2) det som år
beskt el. bittert, beskt el. bittert ämne el ting. somme
haffwa andra beskheth blandadha mädh watlin slaa pa
jordena PMSkr 201. lindher aff them (oliverna) al
beskheth ib 337.

*beskikkilse (-skykkelse), n. pl. el. ff
bestämmelse, förordnande, sombliga aff tolkom
ogern-ingom hafwa fordhom warit lofligha bk af kyrkonna
beskykkelse wardhe olofflige GS 47.

*beskinna (-skynna), v. [Mnt. boschinnen, [-be-schinden]-] {+be-
schinden]+} förhärja, föröda, om mynnatz tbyma tha
engelen beskynnadho (devastavit) egiptum Sv
Kyrko-br 227.

»beskipt? etli myt godz heytandis kywikila . . .
saa migit som jac ther äghande är oc är|ft hawer offuer
alt beskipt (för byskipte?), som är two tredhiunge j
aker och ängh, skogh, vatn oc alla hända wtniark
Svartb 546 (l48l). Se Ark. f. Nord. Fil. 48 : 86.

"beskiuta (part. pret. beskutin), v. [Ä. Dan.
beskjude. Mnt. bescheten] provskjuta, byssener worto
ther nya giorde . . . och worto ther then tydén
be-skvtne STb S: 397 (1498).

beskleker, m. beskhet; bildl. obehag, motvilja, al
annor thing wthan han. ärw thik i störsto besklek
SkrtUppb 27.

beskliker (bäske-), adj. bitter, förbittrad, mädh
bäskelikom ordom MP 4: 158.

besklikhet (-lig-, -lek- SvB 53 (si. av uoa-t.).
SpV 22 (ändrat från besklek), pl. -ir), /. beskhet,
bitterhet; vidrighet, alla tliänna wärdhlinna
besklig-hether giordhe han mik sötha Mecht 26.

*besknadher, m. bitterhet, thänne bytte . . . sina
ondhzko i gudhz mildhet hiä[r]tans besknadh i
skapa-rans söthma SkrtUppb 87.

beskodha (-skadha. -skudha SkrtUppb 368.
impf. beskodde Svartb 546 (1483)), v. 1)
beskåda, besiktiga, undersöka, beskoda höka PMSkr 268.

— besiktiga, syna. tlienne sama forscripne gode
clä-ricke ok bönder beskodde for:de prestesäthe Svartb
546 (1483). 3) beskåda, betrakta, tänka på, begrunda.
contemplare beskodo ok ransako . . . contemplatiua vita
beskodande liffuerne GU C 20 s. 143. owerwägha oc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free