Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beskrifning
52
bespisa
beskadha i sinne siäl tässa iomffrunnas glädlii JMO
134. beskudlia the glädliina som jliesus christus ok
jumffru maria fingho aff hans vppstandelsom Skrt
Uppb 368.
beskrifning, f. beskrivning, caracterismus . . .
[descriptio] forme alicuius nakra människio kröps
ska-pilse bescriifningh GU C 20 s. 78. — Jfr landa
beskrifning.
beskriva, v. 6) föreskriva, ath mSnniskian
sina beskri|fna (prcescriptam) sidhwänio . . . troligha
ok strängeligha haller Mecht 64. 6) förse med
skrift, skriva pà. konwngxlighit baner, beskriffwat
(inscriptum) mz gwibokstaffwom Mecht 12. — Jfr
ut-beskriva, for-, up-beskrivadlier.
»beskrivare, m. beskrivare. cosmograplius ... [-ver]ona-] {+ver-
]ona+} bescriffuare GU C 20 s. 152. — Jfr landa
beskrivare.
beskrivilse, n. pl. el. f.f förteckning, cathagulus
(fel för catalogusj . . . hälga manna stakkot
bescri-uilse ok vpräknilse GU C 20 s. 86. — gudz
beskriff-wilse SpV 118 se följ.
»beskyddilsei n. pl. el. f.t beskydd, gudz
be-skriffwilse (för beskyddilse? lat. protectionem) áj»Vll8.
♦beskyggia? v. beskugga, överskygga, nar gabriel
archängel thik budhadhe, at thän hälghe ande skulde
nidherfara i thik, oc aldra höxta gudz dygdh, oc krafft
skulde nidherfara, oc beskykde (för beskyggiaf), oc
omkrin[g]giffua’ thik SvB 311 (c. 1500).
*beskiiinina, v. fördärva, medh scamligo lifuerne
syna vndherdana beskemmä J Buddes b 147.
beskära (-adhe, -adher), v. förutbestämma
(till evigt liv), utköra, predestinare beskära GU C
20 s. 179. predestino . . . beskära scilicet ad
eter-nam gloriam ib s. 477. äst tu ey beskäräder, tha
gör ok leff swa at tu måge beskäräs Sv Kyrkobr 184.
huat helzt the görä som beskäräde äru toch kunno
the ey fortappas ib 183. the foresyn eller flyan j hulka
gud för än han skopp verldena somliga vthualde ok
beskärädhe til sith hymmelska rike ib. ib 128, 146.
hwar een som framholder j godho jn til dödhon ban
är ok varder beskärädor til godha löön ib 185. tha
til-fäste iak mik alla the siäla . . . som iak aff äwärdeliko
haffwer boskärat til äwiirdelika brudher (quos ab æterno
in sponsas prædestinavi) Mecht 238.
beskäran, f. förutbestämmelse, utkorelse, quid est
predestinacio huat är gudz föresyn eller beskärän Sv
Kyrkobr 183. all creatwr aff äuerdeligo hafua varit
synligin fore hanom j hans ävigha foresyn ok
beskärän ib 125. här thees predestinacio, gudz vthual eller
beskärän ib 185. ib 184.
beskärm, m. beskärm, försvar, o jomfru . . . war
waar bescherm for fadernom oc sonen SvT 27.
beskärina (-skirma), v. skydda, försvara,
beskärma. o sötaste ihesu christe . . . beskärm oc göm
os SvB 523 (början av UOO-talet). ib 521 (början av
1500-talet), mädh thinne wärn beskirmadh ib. —
*be-skärma sik, skydda sig. sig beskärma moth til
kommande wadha JMPs 118.
*beskärmning (bestormning. beskerming
UrkShist 1: 7 (l4S6); Svartb 476 (1463)), /. [Mnt. [-be-scberminge]-] {+be-
scberminge]+} skydd, »th the waren idher . . , altiidh til
hielp bostandh och beskirmningh SkrtUppb 199. Urk
Shist 1: 7 (1436). Svartb 476 (1463).
beslå, t’. 1) beslå, betäcka el. förse (med ngt
tom fästes genom slag), eth horn beslagit medh
silff-uer HLG 1: 133 (l49l). eth annath lithith hws . . .
jmian til beslaghit mz silffh skilfwom (laminis
argen-teis . . . coopertam) Mecht 79. — infatta, månge ärw
the som föra fala stena som ärw giorde mädh konsth
. . . sälyandis them för dyra stena . . . äller beslå
them j ringa PMSkr 494. — sko (en häst), j (l) öre
for besten beslox Skotteb 402 (1466; Kämn). 6)
beslå, överbevisa, ertappa. hwar ther medh beslagen
worder eller medh wytnom thagen, böthe xij (12) marek
vtan nåde STb 3: 108 (1493). 7) beslagtaga, belägga
med kvarstad, engelbrecht van mönster ok johan van
klolfue skole bade til hopa bethale fleskith, epter then
ene solde och then andra mechlade och tet forswarade
vnden kemmeneran», tha the tet beslogo til retta
STb 3: 436 (1499).
"beslikning (beslygningh.), /. överrumpling.
skulu wii ... ey heller tilstädhia ath the (o: gode
mens garda) warda rätta äghandeu affträngde medh
beslygningh, trugh äller nakor ofuerwald Rydberg Tr
3: 384 (1483).
*beslitin, p. adj. driven, övad, förfaren, är mykith
fö[r]warandis ath capitenarana ärw wäl beslithue oc
lärde j konstenne PMSkr 144.
besluta (part, pret. beslut(h) STb 4: 251 (1512).
ib 286), v.
besmitta (-smettha Troj 67, -smetthad ib
4l), v. besmitta, beßäcka. eg. och bildl. är . . .
hög-färdin besmittande aff sik ok widherlodande som tiäran
MP 4: 192. besmettha tyn wärdogheth mz sköraktoga
gerning Troj 67. ib 41.
besmittelika, adv. Jfr obesmittelika.
besmitteliker, adj. Jfr obesmitteliker.
"besmittelikhet (-ligahet: -hetz Svartb 382
(1440)), f. smittosamhet. som ey kunno j bland
almo-gan vmga (fore thenna fara sooth sculdh som the
sotten met sig bauer aff synne besmitteligahetz wegna
Svartb 382 (l440).
besinittilse (-else), fl. besmittelse. Sv Kyrkobr
190. — Jfr obesmittilse.
♦besuöra, med snöre uppmäta, lengden myllom
myn bygningh ok skippor clemitz är xvij alna ok eth
quarttere som stadzsins sylsätiara merkt ok besnöreth
haffua SJ 2: 94 (1483).
*beSoldning,/. sold, tjänst. FM 248 (1505).
♦bespeilse (-speghilse), n. pl. bespejande.
tryggaren göras the bespeghilseu wm nättherna än
wm daghaua, thy ridha the ath bespeya wm daghen,
tha wppenbara the sigh syälffwe fiendommen som
wardha them warse PMSkr 145.
*bespilla, v. förstöra, fördärva, jnghen rynka
eller smettha war j hännes ansikt hennes fägrind
bespilla kwnne Troj 62.
bespisa, v. — bespisa sik, proviantera, förse
sig med livsmedel, hr ake skall enkte beuara sik mz
länit oc ey mz sädhen oc ey ydhermere bespisa sik
en thet nw er uthau mz fisk Mon Dipl Sv 38 (1464).
— part. pret. bespisadher, försedd (med mat), bor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
