- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
54

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besvikliker

54

besörghia

pa nycöping och beswikne aff theiis brodher konung
birger Annotata chronol. Arvidi Trolle i Ser. rer. srec.
I: 1: 236 (lenare hälften av UOO-talet).

»besvikliker (n. beswikeliget Tmj i63), adj.
bedräglig, falsk, seyande ath grecana begäradhe then
dagen rath aa falskhet oc jlklokhet mz eth
beswikeliget tillfälle ath the wille jorda syna dödha män
Troj 163.

*besvillllia (-adhe)j v. hänrycka, hänföra, försätta
i extas, gudz kärlekir hwilkin tbein . . . swa
beswim-nadlie oc aff sinne giordhe (eos inebrians quasi
in-sanire fecit) at the ... wildo . . . gaa til gudh
gy-nom thusauda dödha om thz haffdhe them mðghelikit
warit Mecht 102.

besväria (part. pret. besoren. besworen), v.
— part. pret. med ed styrkt, edfäst. war besworeth
medh xij (12) manna nämpd STb 1: 317 (1481). —
(nära) förbunden, seen j ey at var besoren ven vdo
biscoper komber her ginstan farandes J Buddes b 152.

besvärilse (-swärgelse), ff besvärjelse, myket
kwnnog j the konst som kallas mathematica
spadoms-konst som mz beswärgelsenes swartekonst krafft oc
må th omwänder liwsed j mörker Troj 10.

*besyndra, v. söndra, skilja. Bill K 353 (1494).
besynnerlika (-synneliga Troj 60, 65.
-synnerligen), adv. 2) särskilt, i synnerhet. Troj 60,
65. Rydberg Tr 3: 624 (l520).

besynnerliker (/. besynderlig Uppl
Lagmans-domb 13 (1490). n. besinnerlighit SvB 189 (c. 1520)),
adj. 2) synnerlig, stor. ey haffuer bondin wald at
silia sinna hustrus iord vtan besynderlig nöd driffuer
ban tliär til Uppl Lagmansdomb 13 (1490).
besinnerlighit tak, loff, oc hedher wari tik sötaste härre ihesu
ch riste SvB 189 (c. 1520).

besiinkia, v. brodera, sticka. Jfr Branting, Textil
skrud s. 206. tedlie härran henne eth klädhe
wnder-liglia besäncth (intextam) Mecht 391.

besiitia (-sattia. impf. besatte, besatte,
be-sette. sup. besat. beset. besetith FM 502 (1510)),
i’. 2) förse (jordagods) med innehavare el.
brukare. oppa thet ath the gozen skulu varda besät SD
iVS 3: 407 (1419, samtida av skr.), thes] iges tilsäghio
wii the godhe men, her infödde äre, maghe och schule
strax i ghen anuame theres götz . . . ath nywtha och
brucha och besätthie nw swa friith, som the tilforen
be-säth haffua Rydberg Tr 3: 492 (1503). Jfr 4. 3) förse
(medbesättning), besätte conventet sama warhiala godz
med boskap FMU i: 463 (1476, avskr.). 4) taga i
besittning, alasiokj gaard . , . then haffuom wj met
waara capituli samtykkio och raadhe wnt waroin
broder lasse olafson och hans brystarffuom at besätia
Svartb 371 (1439). — taga i förvar, lägga beslag på, sätta
i kvarstad, mogha the, effter thy laghbokin uthvisar,
besättia skattabönder oc thera godz sva väl som andra
badhe fore giäldh ok andra saker UrkShist 1: 6 (1436).
giorde her nic. person vitterliget fore rettin, ath han
hade besatt nogra peninga her i stadin, som dauow
spärkalla(?) tilhöra STb 1: 23 (1475). engin
stadz-tienare skal haffua aff noghan borgare meer än
iiij (4) peninga for sin medha, tha the skulo nogan
hindra eller besättia ib 173 (1478). the häster oc oxer
iach besätth ha|fver skole blive till städis till en

rättgongh oc ranszaken HSH 16: 11 (1526). Fl/U 3:
56 (1433?). STb 2: 298 (1488). ib 3: 267 (1495), 360 (1498),
372 (1498), 449 (1499). — få el. taga införsel el. pant
för (ettpenningbelopp), tha besatte Staffan vesgöte inne
medh nic. dobbin C (lOO) marek STb 1: 38 (l475). ib
3 (1474), 170 (1478). kom for rettin ty le busm.nn ok
besatte the poninga inne medh jacob gulsmid, som han
skal giffua niels mangsson for hwset pa swartbrödra
gatw ib 368 (1483). tha bosatte olaff japsson pa her
staffan vlffsons vegna i käril ingeualssong gaard xiiij (14)
swara ängliska nobla, som woro i eth korss, til thes
ban bliffuer bittalath ib 47 (1476). swen, som köpte
skippet aff findwiidh fodermarsk, stoodh til fore rettin,
ath lasse laurensson hade atte i sama skippet xx (30)
marek ok olaff mikelsson i portin besatte ther inne
xv (15) marek ib 30 (1475). besatte brodher knwt 1 (50)
m&rck eptir framlidna liustrw walborg j hennis lösöre
ellir hws ib 2: 143 (1486). — med såväl pantobjektet
som beloppet i ack.f änders helsingh besatte alff
lau-rensons guldhringh xxiiij (34) marek STb 3: 349 (1498).
— få el. taga (införsel el. pant), gaffs the besetning
lös ... huilka som olaff matsson hade besatt ner hanis
otte i kopper STb 1: 73 (1476). bödh her erick
jens-son borgamestere vp pant annan tijdh . . ., soln han
besath hadhe vtj jöns suenssons skypp j vesteraars
ib 3: 186 (l494), 6) kringvärva, ansätta, thz
mir-midonerske folket gaffwo siig om kring honom oc
besatthe han aa alla sydor Troj 316. 6) fastställa,
bestämma, gudh haffuer swa besetith medh edher,
ath swa är sketth athi haffwe ffooth the sloth och
landh jgen FM 502 (1510). — Jfr besata.

*besiitin, adj. belagd med kvarstad, tagen i förvar.
the andre xiij (13) marek stande quarre j retten, som
besetne äre STb 2: 283 (1488).

besiitlliug, f. införsel, kvarstad; pant. ther vppa
(14 gyllen) giorde benet karlsson först besetning STb
2 : 82 (1485). clomit knutsson skal bliffua widh sina
besetning, eptir ty ath han war then förste, som
giorde besatha pa staffan persons eghedelar for sina
läntta peninga ib 123 (1485). sagdes for retto, ath orik
pedersson skal bliffwa [widh ?] sina besetning j skippet
ib 10 (1483). bödh aruid olssön vp iij:e (3:e) tidli
besetning, ij (3) marek jnne møth olaff matsson ib 2: 3 (1483).
bödh iugeual torstinsson vp besetning iij:e (3:e) tiidh,
som hustrv katerina ketils hade inne medh sik pa
peder smitz vegna i danzeke ib 1: 20 (1475). ib 61
(1476). gaffs the besetning lös pa martin fynna vegna
. . . huilka som olaff matssou hade besatt ner hanis
otte i kopper ib 73 (1476). pa then tiidh hustrv
bir-gitta meyenborgx gaff lös the besetningh, c (100) mark,
som hon hade besatt inne medh hanis otte pa hanis
fan askens vegna ib 3 (1474). ib 2: 313 (1487), 398
(1468), 3: 123 (1493), 125 (1493). — Jfr besatniug.
besörghia (bö-. besörgha. besörgha), v.

2) ha omsorg om, sörja för. med ack. tha wildom wj
hans siäl besörgha. at hon ey skulde j storrå watha
sta Reuterdahl Kyrkohist 111 2: 530 (1398). ther äptir
thordhe josep ey annat en besörgia (dvs behandla)
henne j al]a måtto, j bland människio vmgango ok
asyn som sina hustru MP 5: 75. — draga försorg
om, sörja för, anskaffa, til sokna clokkor besorghe
strenger kirkie wärdhen AK 63. med prep. um.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free