- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
56

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bet rakta ii

6C

bevafra

liagra aar warit haffde ok jach mik lithet pa aadana
ärende then tidh forstodh Svartb 462 (1464). S)
betrakta, giva akt (på), betrakta om (considera de)
thänna foresagdha fructz trä Sp V 135.

betraktan, f. betraktande, besinnande, mädh
synd-anna betractan augher ok ydhrogha SkrtUppb 369. —
hänsyn, thz apostolin til städhir ganga til nakor
giff-tomal, äpthir första mannen, är wanskelikhetinna
betractan ällir owiruägilse (consideratio infirmitatis)
Sp V 335.

betro (part. pret. betrogen Troj 250; -trogne ib
279. n. betroet STb 4: 116 (1506)), f. 1) tro. konwng
talcibius som war myket aldrog oc täsbätre betrogen
(cui facilius sit credendum) skulle fölia honom Troj
250. oppa thz the skulle bjtrogne wara ib 279. —
sätta förtroende till, ha förtroende för. en annan godhan
man ... i bäter almennelika hetron än mik Troil
6: 295 (1447). 2) anförtro, överlämna. STb 4: 116
(1506).

♦beträgha, v. [Á’. Ny sv. beträga, -trega, -tregda]
påträffa, få lag i. huar jach kan beträgha tik, jak skal
slaa hierttadh aff bwken pa tik 87b 1: 343 (1482).

betrösta, v. lita på, vara säker på, tro. med
alt-sats. betröstar iak ey at eder nåde kan faa nogen
hielp aff them i sölff HSH 13: 16 (1524, Brask).

betyglia (betuga), v. vittna, betyga, intyga,
bestyrka. Tppa thenne vplatingh fornempde cristiern
bagge sade ok botuge (för betugede,) medh wor
hög-mechtige herres breff SJ 2: 227 (l500). STb 2: 238
(1487). Abbedval i VKl 98. — vittna (om), avlägga
vittnesbörd (om), han , . , yidher kändis ok betyghade
ath thu bar thän som oss skulle frälsa ok aaterlösa
aff warum syndhom SkrtUppb 365. ath ban betygade
ythaff thz liwset, at alle mennischer trodde j hanom
(vt testimonium perhiberet de lumine, vt omnes
crede-rent per ilium) Sv T 99.

betygllilse (-else), /. vittnesbörd, betygande, een
mennischie war sendt aff gudi, holkens nampn war
johannes then som kom j ene betygelse (in
testimonium), ath han betygade ythaff thz liwset SvT 99.

*betiima (betäme), v. [Mnt. betemen] — lata
betäma, låta göra efter eget behag, låta råda, låta
vara. effter eders breff lothom (vi) honum bethäma
BSH 6: 532 (1513). — med prep. mädh. haffrer jach
latith them ther med betäme som thet tilrörer HSH
16: 78 (1527, Brask).

*betiimeliker, adj. [Mnt. betemelik] passande,
lämplig. Se Sdw 2: 1198.

*bethiänoglier (superi, betiänogaateren), adj.
tjänstvillig, sculu the wara clostrena i watzstenom
sancte birgitte thäs lydhogaren, wiliogharen oc
be-tiänogasteren Priv f Sv st 77 (1436, avskr.).

betkorva (pres. bethörff SvKyrkobr 23), v.
behöva. swa som likamen bethörff margha banda mat
swa bethörff oc siälin marghahanda dygd her
SvKyrkobr 23.

*bethrängia, v. tränga, pressa, ansätta, thu . . .
wardher hardelika begripin ok beträngdh aff soth ok
k rankdom MP 4: 207.

bethvillga, v. 1) tvinga, härtoghen wiliandhis
mädh makt honom thär til betwingha JMPs 318. 3)
betvinga, kuva. — med ack. och prep. undir. tvinga

(till underdånighet), the betwinga landit vndlier
hanom ighen Mon Dipl Sv 39 (1464). 4) betunga,
besvära, plåga, o thu hardasta triildomber, thu haffwer
mina söner alt (Tör länghe, mädh osigeligka twnghom
byrdhom betwingath JMPs 58.

*bethykkia, v. [Jfr Mnt. bedllnken] tyckas, synas,
förefalla, cronan haffuer bättre rätt till att bruke sit
eget än annors mans betycke oss att andra ther inge
sjelff äga haffue bruka hennes oc hon annars HSH
13: 63 (1524, Brask).

bethiikkia, v. — *bethiikkia sik, skydda sig,
hjälpa sig, reda sig, komma undan, giffs nokre
spörs-maall tcsse vore sendebudli aff ... ko[nung] hans
äller danmarchs rigis raadh . . . ther riket och oss
alle aageller om tesso feygdh thaa betäcke segh
al-tiidb (med att svara) ath thet ransakis skall i the
möthe berammes skole HSH 19: 134 (1506).

*betlläkning, f. betäckning, beklädnad, hwan oc
en thenna porthen war mz stark stridztorn mz
marmorstens beletes betäkning beprid oppa alla sydor
Troj 37. — Jfr hilsta bethiikning.

*betlliillkeliker (n. -liget), adj. betänksam, nar
konwng priamus ynderstod vlixis ord bidde han ey
epter något betänkeliget beräad (nullius expectata
deli-beratione consilii) wthan j hastoghet swarade ban
Troj 92. — Jfr obetbiiukeliker.

bethiinkia, v. 1) tänka (på), betänka, besinna,
med prep. a, up a. tha . . . thu . . . warder
be-tänkiande a thin siäla wadha MP 4: 41. tha gik
thär ... en syndogh människia ... ok wart
be-tänkiande yppa sina syndher ib. 4) uttänka, olfta
betänki» the vtanföre liggia listogheth, oc latas fara
bort fran the beitalningenne PMSkr 170. 6)
ihågkomma. betäncthe ban i sitli testement ider i sith
yterste mz een gwlring Mon Dipl Sv 54 (1486). —
bethiinkia sik, 2) övertänka, överväga; meditera.
gik then godhe klärkin vthe oppa markiune, ok
studerade ok betänkthe sik om sin ordh ok predican MP
5: 135. — överväga, överlägga med sig själv (om ngt).
gaffuo fogodin, borgamestarene och rådet niels jönsson
yiij (8) daga dagh fra sancta birgitte dagh till ath
betänckia sik om konungens ok stadzsins saköre STb
1: 377 (i482). — Jfr obethiinkter.

*betkiinkilse, n. pl. och ff 1) förmågan att
tänka, reflexion(sförmåga). the sinnogha krapter och
makter inwertis ärw, som är betänkilse krafft,
be-grwndel8ena krafft, oc aminnilsena krafft JMPs 36.
2) betr aktels e(r). thy at ban dagelika j wissom timom,
las ... jomffru maria psaltara, mädh enkannelikom
betänkilsom JMPs 130. tha ban gudelica las jomffru
maria psaltara, oc lyktade mädh the betänkilse som
til hördhe ib 131. ib 136.

*bethällkin, adj. tankfullt lian war drystog oc
homodog oc myket grwndog oc betäuken (semper erat
ex nimiis cogitationibus curiosus) Troj 76.

*bevafra, v. — bevafra sik, eg.-, röra sig (bland);
blanda sig (med) t, komma i beröring (med) t; vara
inblandad (bland) t affhopade ok thenne for:de
synä-men litzla hcrmälax fraan store hermelax fore hwar
ottondhe trä at litzla hermälax bebolt then skogben,
som liggher näst them fran swtarinkaywo, ok swa alt
wt met wäghen ju tiil inghenytthe wäria, swa at the

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free